August 01, 2015

Copyriot

Piratstreamingen i mediehistorien

När jag ombads att kommentera stängningen av Swefilmer, påpekade jag först att jag saknar närmare koll på piratstreaming. Jag vet inte så noga vilket utbud dessa tjänster har, eller vilka annonsörer som finansierar det hela. Det hänger samman med att jag för egen del faktiskt aldrig tittar på videoströmmar, med undantag för enstaka minuter på Youtube/Vimeo. Om jag hittar något där som jag verkligen vill se, då laddar jag först hem det med Offliberty. Samma sak med SVT Play – jag strömmar aldrig direkt därifrån, men tankar hem en hel del med Pirateplayer. (Även om bara en liten bråkdel av det nedtankade någonsin blir tittat på.)
Övriga videostreamingtjänster har jag aldrig ens prövat. Vare sig betal- eller piratvarianterna. Det intresserar mig inte. Så jag är övertygad om att andra har mer att säga om piratstreamingens roll i samtida videodistribution. Men nu blev jag ändå, mitt i semestern, telefonintervjuad av DN och ETC.

Jag understryker den stora skillnaden mellan fildelning och piratstreaming. Fildelningsnätverk bygger ju på distribuerade arkiv, delad bandbredd och att vem som helst har möjlighet att distribuera vad som helst; inslaget av centralisering begränsar sig till sökfunktionen som t.ex. kan tillhandahållas av The Pirate Bay. Piratstreaming är helt annorlunda och skiljer sig föga från laglig betalstreaming, i det att underhållning pumpas ut från en serverhall till konsumenter som har att välja mellan ett utbud som har bestämts av tjänstens ägare. Kostnaderna för bandbredd innebär att en piratstreamingtjänst måste dra in pengar från varje användare, vilket brukar ske genom reklam.
Därtill kommer en ytterligare skillnad, av rent juridisk art. Upphovsrättslagen bygger på en godtycklig skillnad mellan att “ladda ner” film och att “bara titta”, trots att streaming i praktiken bara är en form av nedladdning där det nedladdade strax raderas. Juridiken har säkert bidragit till att många i mainstreampubliken har valt att undvika nedladdning via fildelningsnätverk, till förmån för att använda piratstreamingsajterna – till glädje för de annonssäljare som tjänar pengar på piratstreamingen.

Hallandspostens ledarsida (liberal) levererade i morse en verkligt skruvad analys: “Slutet för olaglig strömning är här“. Snacka om forcerat historiserande! Ledarskribenten berättar sagan om det tidiga 1800-talets ludditer, vilka felaktigt beskrivs som motståndare till all teknikutveckling. Hen nämner hur de krossades av brittisk militär, vilket bäddar för artikelns slutkläm:

genom att skydda de senaste uppfinningarna säkrade ordningsmakten fortsatt tillväxt och teknikutveckling. Precis så bör man se polisens tillslag mot Swefilmer.

Lyckades någon hänga med i liknelsen? Tydligen menar den liberala ledarskribenten att Swefilmer – ett företag som distribuerar video och säljer reklam – är i stort sett samma sak som en militant motståndsrörelse bland utfattiga textilarbetare för 200 år sedan. Parallellerna slutar förresten inte där. Användarna av Swefilmer kan även “jämföras med gratisåkare i kollektivtrafiken”.

Ledarskribenten verkar också mena att skenrättegångar och dödsstraff är legitima medel för att stoppa piratstreamingen, kanske även gratisåkandet. Det var ju med dessa medel som brittiska ordningsmakten krossade ludditrörelsen vilket, enligt Hallandsposten, säkrade “fortsatt tillväxt och teknikutveckling”.

Under fildelningsdebattens dagar förekom det en hel del argument, från olika håll, om att teknikens utveckling minsann var förutbestämd, alltså meningslös att ifrågasätta. Företrädare för Piratpartiet anklagades för att vara teknikdeterminister, inte utan fog, men de var knappast ensamma i sin inställning utan i gott sällskap av underhållningsindustrier och antipirater.
Nu är läget annorlunda. För det första finns inga “pirater” som försvarar piratstreamingtjänster som Swefilmer, just eftersom piratstreaming saknar all den progressiva potential som finns i fildelningsnätverk. Däremot finns det antipirater som fäktar vilt och som i sin retorik är mer teknikdeterministiska än någonsin. Hallandspostens ledarskribent är bara ett exempel. Vederbörande är inte bara säker på att piratstreamingen är dömd att försvinna, utan även på hur den lagliga videodistributionen kommer att utvecklas.

Snart kommer konsumenterna inte ens att behöva betala, lovar ledarskribenten: “Nästa steg lär bli framväxten av fler reklamfinansierade strömningstjänster.” Jaså? Det gick inte så bra för Voddler, som skulle bli ett “Spotify för film”, på den tiden analogin betydde “gratis”. Reklam drog aldrig in i närheten av tillräckligt med stålar för att täcka licenskostnaderna för att on-demand-strömma nya filmer. Filmindustrin insåg detta från början och har knappast skäl att ändra sig nu, när de faktiskt röner vissa framgångar i att förmå folk att betala för abonnemangstjänster. Hallandspostens spekulationer om kommande gratistjänster är föga mer än teknikdeterministisk dussinretorik.

Teknikdeterministerna har fel, liksom juridikdeterministerna och affärsmodelldeterministerna. Piratstreamingens framtid är en öppen fråga. Tillslag som det mot Swefilmer är knappast avgörande på medellång sikt. Såvitt jag kan förstå är det i stället två andra faktorer som avgör hur det går med piratstreamingen.

För det första är dessa tjänster beroende av rejäla annonsintäkter. Det är en öppen fråga om det finns ett tillräckligt underlag av lagom ljusskygga annonsörer som kan betala tillräckligt mycket för att piratstreaming ska förbli lönsamt.
För det andra måste serverhallarna rent fysiskt bara placerade någonstans. Med de datamängder som måste pumpas ut är det kanske svårare att dölja placeringen, jämfört med hur t.ex. The Pirate Bay kunnat hoppa mellan tunnlade gömställen. Såvitt jag förstår har Swefilmers servrar i huvudsak befunnit sig i Ryssland och just utvecklingen i Ryssland kan i sammanhanget ha stor betydelse. Det finns alltså ett storpolitiskt moment. För bara ett par år sedan såg det ut som att en global upphovsrättsregim till slut höll på att etableras även i det ryska nätet. Men vad händer nu, efter att USA och EU har infört sanktioner mot Ryssland? Gissningsvis är den ryska statsapparaten nu måttligt intresserad av att skydda Hollywood. Det kan rentav finnas ett intresse från ryskt håll att tillåta piratsajter som i huvudsak konkurrerar med västägda underhållningsbolag. Internationella konflikter av detta slag har alltid varit en del av mediehistorien och det gäller även för frågan om piratstreamingens framtid.

Flattr this!

av rasmus den August 01, 2015 12:50

July 31, 2015

Ubuntu.se

5 heroes of the Linux world

Who are these people, seen and unseen, whose work affects all of us every day?


High-flying penguins

Linux and open source is driven by passionate people who write best-of-breed software and then release the code to the public so anyone can use it, without any strings attached. (Well, there is one string attached and that’s licence.)

Who are these people? These heroes of the Linux world, whose work affects all of us every day. Allow me to introduce you.

July 31, 2015 16:13

Second Alpha of Ubuntu 15.10 Wily Werewolf Released

The second alpha of Ubuntu 15.10 Wily Werewolf has been released yesterday afternoon, features images for Kubuntu, Lubuntu, Ubuntu MATE, UbuntuKylin and the Ubuntu Cloud images.

Alpha 2 includes a number of software updates that are ready for wider testing. It’s based on Linux Kernel 4.1:

  • Kubuntu 15.10 Alpha 2: Plasma 5.3 desktop and KDE Applications 15.04.1.
  • LXQt is still in development, Lubuntu 15.10 Alpha 1 is set to be another bug fix release.
  • Ubuntu MATE 15.10 Alpha 1 added new wallpapers, Ubuntu MATE Welcome 1.0.1, updated boot splash and Mate Tweak 3.5.0.

July 31, 2015 15:52

July 30, 2015

Ubuntu.se

A Guided Tour of LibreOffice

I have been using LibreOffice since it was called Star Office and all documents opened in a tabbed interface, as in most modern spreadsheet applications (anyone remember those days?). From those early days until now, I have considered Star Office/OpenOffice.org/LibreOffice to be an excellent, if not superior, tool compared to many on the market.

LibreOffice Start Center

The Start Center is a convenient place to get started with recent documents. Opening it reveals a list of the most recently opened documents in the right pane — meaning there’s no need to worry about where they are saved. Closing an open document (as opposed to the whole window) will take the user back to the Start Center.

July 30, 2015 16:44

July 29, 2015

Ubuntu.se

Open Source Is Going Even More Open—Because It Has To

Google often gives its software away for free. It has long believed in open source software.

But last week, the company took this idea to the next level. It gave away all rights to Kubernetes, a cloud computing system originally designed by Google engineers, asking a non-profit to manage its development. It didn’t just share some software code with the world. It agreed to let an independent party oversee the development of the code.

Dubbed the Cloud Native Computing Foundation, the organization is just the latest in a series of high profile new foundations now stewarding opens source projects created by

July 29, 2015 08:56

July 26, 2015

Ubuntu.se

10 open source storage solutions that might be perfect for your company

Your business can't get by without storing data. Period. End of story. But when you go looking for a solution to cover all your storage needs, the possibilities seem endless, and some of them are likely to sap your precious IT budget. So when you're shopping for data storage tools, you shouldn't overlook open source.

Once you dive into the world of open source, you'll find a huge array of solutions for just about every problem or purpose--including storage. To save you from having to dig around in the muck and mire for the right solution to fit your needs, I've cobbled together a list of 10 launch points that will help you find the perfect storage tool.

1: Samba

July 26, 2015 11:46

July 25, 2015

Ubuntu.se

Plasma Mobile, a Free Mobile Platform

Plasma Mobile offers a Free (as in freedom and beer), user-friendly, privacy-enabling, customizable platform for mobile devices. Plasma Mobile is Free software, and is now developed via an open process. Plasma Mobile is currently under development with a prototype available providing basic functions to run on a smartphone.

Plasma Mobile offers...


  • Freedom. Plasma Mobile is Free and Open Source software. It can be acquired free of charge, with the power and licensed rights to change it in any way, to redistribute it and to understand how it works.
  • User-friendliness.

July 25, 2015 11:59

July 24, 2015

Ubuntu.se

How to install Linux on a PC with Secure Boot enabled

Eradicating Windows and slapping Linux on your computer sure isn’t as easy as it used to be.

Modern Windows PCs produced after Windows 8’s release have UEFI firmware with “Secure Boot” enabled. This helps protect against rootkits and other malware infecting the Windows boot loader, but it can also prevent Linux and other non-Windows operating systems from booting.

Some Linux distributions have had their boot

July 24, 2015 10:08

July 23, 2015

Ubuntu.se

Kodi 15.0 released

Kodi 15.0 codenamed Isengard has been released, a week after the last release candidate. Many new features are implemented, like adaptive seeking and a new chapter selector window.

Kodi is a free and open-source media player software developed by the XBMC Foundation and is available for several platforms like Linux, Android, Windows, Mac OS X and Raspberry Pi.

Läs hela artikeln.

July 23, 2015 09:19

July 19, 2015

Ubuntu.se

How to install closed drivers, media codecs, and other forbidden stuff on Linux PCs

A typical Linux system is largely comprised of unrestricted, open-source software. But some of the most popular software around is either closed-source or open-source, but restricted by patents. Depending on your Linux distribution, this forbidden software may be easy to install--or require jumping through some hoops.

This stuff is roped off for several reasons. Many Linux distributions don't want to distribute closed-source software, so the AMD and Nvidia graphics drivers you'll need to play 3D games with maximum performance aren't easily available, and

July 19, 2015 11:45

July 18, 2015

Copyriot

K209: Allmän kristeori och vänsterborgerlig självförståelse

K-serien har nu pågått här på Copyriot i snart fyra år. Redan på ett tidigt skede användes begreppen vänsterborgerlig och högerborgerlig för att skilja på de två positioner som dominerar i den offentliga debatten om eurokrisen. Poängen med dessa begrepp är att de samtidigt visar på en gemensam grundförståelse av krisen som en avvikelse från ett ekonomiskt normaltillstånd, präglat av tillväxt. Skiljelinjen mellan “vänster” och “höger” i den politisk-ekonomiska debatten är alltså underordnad en mer djupgående åtskillnad mellan tre sätt att begripa ekonomiska krisfenomen; genom hela K-serien har skisserats en åtskillnad mellan borgerlig, tragisk och kritisk kristeori.

Samtiden surrar av kristeorier, av olika prognoser på hastigt eller långsamt förfall i olika samhällsfunktioner. Vissa kristeorier tas för givna i den politiska offentligheten, andra är utmärkande för olika motkulturer eller sekter. Ofta motsäger teorierna varandra diametralt. Alla kan alltså inte stämma.
Tvärtom – om det finns en sak som vi alla kan enas om, är det följande: det stora flertalet av alla tillgängliga kristeorier bygger på överdrifter, hjärnspöken eller lögner.
Mot bakgrund av denna insikt finns det vissa som skapar sig en identitet som krisförnekare. Som helst vill psykologisera allt tal om Krisen, varje ifrågasättande av Framsteget eller tanke på ett stundande sönderfall. Krisförnekarna påminner lite om nyateisterna i sin attityd. Precis som nyateisterna i själva verket gör sin humanism till religion, kan man säga att krisförnekarna har byggt en egen kristeori, där det är själva krismedvetandet som utgör krisen.
Det är inte möjligt att avfärda en kristeori enbart genom att peka på faktiska framsteg, för på något sätt måste man ändå förklara varför ett smygande krismedvetande har brett ut sig, eller de ständiga utbrotten av politisk och ekonomisk panik. En kristeori kan bara vederläggas av en annan kristeori. Så lyder en hypotes som funnits med i bakgrunden till de senaste hundra inläggen i K-serien: ingen kommer undan kristeorin. Alla människor är kristeoretiker.

Jag fann det intressant att studera de positioner som intogs i kommentarerna till ett tidigare inlägg i serien (K196). På den högerborgerliga flanken återfanns signaturen “Anon“, som influeras av Ludwig von Mises. Anon hävdade att länderna i Sydeuropa bara “vill slippa betala för sin kreditkonsumtion och låta Tyskland bära bördan för deras oansvariga beteende”; därtill jämförde hen Grekland med en heroinist, vars liv endast kan räddas genom att tillflödet av drogen stoppas. “På samma sätt kan inte den kreditdopade ekonomin förbättras genom en mer expansiv penning- och finanspolitik.”

Ur helt annat perspektiv kommenterar signaturen Bengt O, som även driver bloggen Euroflarn. Att han skyller eurokrisen på “en finanspolitik grundad på urmodiga idéer från 1930-talets Tyskland”, tolkar jag som en rätt typiskt vänsterborgerlig kristeori.
Det intressanta är att Bengt O själv inte verkar anse att det är fråga om kristeori. Han driver linjen att det inte finns någon ekonomisk kris i Europa:

tänk om krisen i allt väsentligt skulle visa sig vara ett hjärnspöke hos marknadskasinots spelare och nationalister som till varje pris vill sabotera ett överstatligt samarbete?
/…/
Vad är det för “kris” vi diskuterar? Aktiekurser går upp och ner beroende på vad marknadskasinots aktörer för tillfället tror att andra tror att de tror skall hända osv. Gissar man rätt kan man göra ordentliga vinster. Men allt det där har ju föga att göra med den verkliga, reala, ekonomin där folk tillverkar saker eller erbjuder tjänster, köper och byter.
/…/
Hela krisdiskussionen rör sig alltså i skenvärld långt avlägsen från den reala ekonomin. Den “kris” vi kan se i Europa exemplifierad t.ex i Sverige med en orimlig “naturlig” arbetslöshetsnivå, negativa räntor och deflation, minskande handelsöverskott och erbarmlig tillväxt är en politisk kris. I land efter land för man en finanspolitik grundad på urmodiga idéer från 1930-talets Tyskland utan större relevans i dagens samhälle.

Ja, tänk om krisen bara skulle vara ett hjärnspöke som brett ut sig i samhället? Intressant tanke! Men frågan kommer genast i retur: vad är orsaken till att en misstro på tillväxten och/eller välfärdsstaten har brett ut sig? Varför har det skett just nu? Bengt O antyder att det är finanskapitalister och nationalistgrupper som avsiktligt, kanske i en hemlig allians, har planterat tanken på en ekonomisk kris i syfte att få driva igenom sina intressen. Analysen glider bort från ekonomikritik, några snäpp i riktning mot konspirationsteorin. Men det är fortfarande fråga om kristeori. Bara det att krisen, enligt Bengt O, inte är “ekonomisk” utan “politisk”.

I ett inlägg raljerar Bengt O över “alla kristeoretiker, panikmakare och paleomarxister”. Även i andra sammanhang har han velat klistra etiketten “paleomarxistisk” på just Copyriot. Det är oklart vad han menar med begreppet. Om han har läst vad som skrivits på Copyriot om ekonomikritik ryms förvisso en hel del hänvisningar till Marx, men med en konsekvent distans till den traditionella marxismen. “Paleomarxism” verkar för Bengt O syfta på alla slags analyser som tar fasta på att kapitalismen rymmer en inneboende motsättning som kommer till uttryck i kriser.

Må vara att Bengt O tänker sig kapitalismen som ett i grunden stabilt tillstånd som kan vara för evigt (förutsatt att tillståndet inte störs av “marknadskasinots spelare och nationalister”). Detta är det synsätt som dominerar både till vänster och till höger. Men även om han vill skylla eurokrisen på politiska sammansvärjningar i stället för på kapitalets inre motsägelse, är analysen för den skull inte mindre kristeoretisk. Allt han gjort är att ta ställning för en kristeori mot en annan.

Nu tar jag semester ett tag, så det kan dröja innan jag läsa eller besvara nya kommentarer. Däremot har jag skrivit ut en hel del gamla inlägg ur K-serien, inklusive spännande kommentarstrådar, som jag ser fram att bearbeta under kommande veckor.

Flattr this!

av rasmus den July 18, 2015 21:49