May 14, 2016

Copyriot

Rockmusiken dog innan den fyllt 30. Det gjorde inte housemusiken.

Tänkte återvända till frågan om musikalisk stagnation, som för en månad sedan lockade till livliga diskussioner. För att få ny fart tänkte jag först kasta fram en synnerligen löst hängande tanke.

Det är välkänt att rockstjärnor ofta dör vid 27 års ålder. Frågan är om inte detsamma gäller för rockmusiken som sådan.

Dog rocken vid 27? Det beror för det första på när den föddes, alltså vad vi menar med rockmusik. Eftersom ingen musikstil föds ur intet går det alltid att flytta ett musikfenomens ursprung längre tillbaka i historien. “Got to teach and everything you learn will point to the fact that time is eternal“, som nån rappare nödrimmade i en gammal KLF-låt (som inte var rock).

Fråga nummer två blir vad det innebär för en musik att dö. “Vår musik är död, pop behöver stöd“, sjöng Sveriges bästa rockgrupp Dungen för ett dussin år sen. Jag lutar åt att observationen var korrekt, alltså att en typ av musik faktiskt kan vara “död”, i viss mening, utan att det förtar dess kvalitet. Död som i stagnerad, oförmögen att utvecklas i samspel med sin samtid åt oförutsedda håll. Likväl kanske en öppen dörr bakåt som förtjänar att förbli öppen, om så bara för att vi har ett behov av att bearbeta (eller rentav sörja) förflutna erfarenheter. Men så har jag också ägnat en ansenlig del av mitt liv åt att spela stendöd barockmusik.

Om vi skjuter från höften och säger att rockmusiken föddes 1960, blir frågan om den dog 1987. Vi skulle kunna vara mer exakta och utgå från “British Invasion” som inträffade 1962–63; om vi då adderar 27 år hamnar vi på 1989–90. Jag gillar hur väl denna datering synkar med Berlinmurens fall och ravescenens framväxt.

Jag dristar mig till att påstå: någonstans under 1980-talet så tappade rockmusiken sin sista inneboende dynamik. Allt det som räknas till “postpunk” klingar i efterhand som rockens rekviem. Ingenting försvann när rocken dog. Alla manér finns kvar och har assimilerats i populärmusikens olika fortsatta strömningar. Bortsett från de evigt återkommande vågorna av retrorock, har vi i dag en bred uppsättning musik som förtjänar att kallas “postrock”. Jag syftar inte på den genre som förknippas med etiketten, utan på själva praktiken att använda rockmusikens instrumentarium och former för att skapa musik som inte längre är rock. Ur sådan synvinkel är både shoegazing och svartmetall att betrakta som varianter av postrock. Musiken är inte längre rock så länge den tar aktivt avstånd från “rockandets” gestik, manér och myter. Allt annat bruk av rockinstrumentariet, eller av rockens traditionella riff, är att klassa som retro.

Om man i dag skriver “rock’n’roll” i en sökruta får man omedelbart förslag som handlar om kläder, turism och andra livsstilsprodukter. Inte musik.

Rocken är nog faktiskt död, i ovan nämnda bemärkelse. Nu ska jag tala om house.

(Begreppsligt klargörande: när jag säger “house” syftar jag på en musik som varken kan avgränsas tydligt från “techno” eller “disco”. En tydlig avgränsning kan däremot göras mot det vulgärbegrepp vi mött i t.ex. varumärket “Swedish House Mafia”, vars medlemmar levererar en steril, generisk arenapopmusik som – att döma av det lilla jag har hört – inkorporerar element från såväl house som rock. Dessa är väl för housen ungefär vad U2 är för rocken – alltså ingenting alls, när man räknat bort pengarna ur ekvationen.)

För tio år sedan tydde nog mycket på att även housemusiken låg på sin dödsbädd. Det var på nollnolltalet som närapå all popmusik (såväl “mainstream” som “indie”) började inkorporera element av house, i större eller mindre utsträckning. Att däremot housen i sig skulle ha en fortsatt dynamik kändes inte självklart. Inom nollnolltalets elektroniska, bastunga dansmusik tycktes de mest framåtsyftande tendenserna peka i en annan riktning. Men skenet bedrog.

Plötsligt är det 2016 och housemusiken har redan fyllt 30 år utan att dö. Den har med råge överlevt rockmusiken och tycks nu på 2010-talet bara leverera bättre och bättre för varje år. Jag tänker inte gå in på exempel men tänker framför allt på musik som utges på småbolag – ofta på vinyl eller kassett – i USA och inte minst Kanada; även Ryssland spelar en intressant roll medan Europa allt mer tycks ligga i lä. Etiketteringstvånget får den att sorteras under “deep house” tills detta blir för brett och någon får för sig att säga “outsider house”, eller så handlar det fortfarande om acid, eller någonting som faktiskt lyckas att under någon tid vara helt etikettlöst. Musiken som utöver sin uppenbara dansfunktion – oavsett om den faktiskt spelas på dansgolvet eller ej – är smutsig, lekfull, psykedelisk, som blockar bakåt och framåt på samma gång. Ja, jag vill faktiskt påstå att vi här hittar någon form av immanent utveckling som rockmusiken tappat för länge sen.

Housemusiken föddes ungefär samtidigt som rockmusiken dog, kring mitten eller slutet av 1980-talet. Det svindlar lite att längre tid har förflutit sedan dess än vad som förflöt under rockmusikens egentliga livshistoria.

Med denna lilla provokation vill jag ha sagt att jag egentligen inte ansluter mig till den aktuella tesen om populärmusikens stagnation. Må vara att den livskriftliga housemusiken tycks förbli ett fenomen strax utanför mainstream, att hela mitt resonemang andas något som säkert kan kallas för elitism, att housemusiken inte via sjunga texter förmedlar budskap på samma sätt som rockmusiken har gjort. Det är ändå sjukt stort att housen fyllt trettio.

av rasmus den May 14, 2016 14:01

May 13, 2016

OKFN

Open Knowledge Sweden partners up to support DiploHack Stockholm 2016!

DiploHack Stockholm 2016Diplohack Stockholm 2016:

Sustainable development of a Smart Government

– a gathering of diplomats, devs and designers to make EU Open Data a citizens’ friend

Impact Hub Stockholm and The Embassy of the Kingdom of the Netherlands in Stockholm joins forces with the Swedish Ministry of Foreign Affairs, supported by Open Knowledge Sweden to organize Diplohack Stockholm, a diplomatic hackathon that brings sustainable change and transparency into the EU social and government sector using open data and Freedom of Information requests.

After an ideation workshop (Tuesday – May, 10th), where pressing issues are identified, developers, designers, socialpreneurs, diplomats and active members of society will spend 54 hours without interruption, building a better and more sustainable digital future. They will develop new ideas, products and services that solve imminent concerns and bottlenecks, and lead to a transparent, accessible and connected decision making.

Last year, the UN adopted the 2030 Agenda for Sustainable Development, which includes a set of 17 Sustainable Development Goals (SDGs) to end poverty, fight inequality and injustice, and tackle climate change by 2030. These SDGs will serve as a guideline and a reference point for the creators at Diplohack Stockholm, to ensure a unified strive towards feasible solutions.

Diplohack Stockholm is part of a series of hackathons organized all over Europe in the context of the Netherlands’ EU Presidency during the first semester of 2016, in response to a call by Dutch foreign minister Bert Koenders. He had challenged EU citizens to “shine light in the black box of Brussels”.

The winners in the local events will participate in TransparencyCamp Europe that takes place this year on June 1st in Amsterdam, the Netherlands. This unconference will focus on open data, new technologies and policies that make the EU work for people, stimulate open government and help grasp the workings of the various EU institutions with open data and Freedom of Information requests.

Open data leads to better value, fewer risks, and more stakeholders.

In the face of a rapidly-changing Europe, participatory and co-creative processes can unlock the potential of the citizenry on a path toward a more abundant, inclusive, and sustainable future.

May 10th, Tuesday (18.00 – 20.00) – Ideation workshop Gathering creative minds, experts and government officials to brainstorm over the most pressing, current issues and drawing up a “hack protocol” guide.

May 13th, Friday (18.00 – 22.30) – Meet&Greet, Pitches, Team formation – Introducing the participants to each other and the concept. Hearing and evaluating viable product pitches. Forming teams around the most feasible ideas.

May 14th-15th – Sleepless and inspired product building.

May 15th (18.00 – 20.00) – Final presentations, evaluation by the jury and selection of winners and prize recipients.

May 15th (20.00-TBA) – Mingle, aftermath and reflection.

June 1st – TransparencyCamp Europe in Amsterdam, the Netherlands.

Core Goals

  • Create new, collaborative and creative methods for diplomacy
  • Familiarize the civil society and tech industry with diplomats and diplomacy through co-creation.
  • Familiarize diplomats not just with social entrepreneurship, social media and open/big data, but with the tech industry and their start-up culture and practices
  • Actively look for added value in technology, social media and open/big data for diplomacy/public diplomacy
  • Recognize the role of networks and social media and open/big data as central to modern human interaction, including in international relations and especially in public diplomacy.
  • Do all of the above in a sustainable manner.

#Diplohack

The world is changing and diplomacy has to keep up. Networks and collaborations are becoming increasingly important.

#Diplohack combines the specific know-how and skill sets of diplomats, social entrepreneurs, tech developers and designers, along with that of journalists, academics, NGOs and businesses to ‘hack’ traditional diplomatic problems in start-up style groups.

It all begins with IDEATION in a WORKSHOP:

We gather key actors in a room and listen to the challenges they face.

Through the magic of Imagineering, the most compelling (and solvable) issues are described, aligned and engraved into the “hack protocol”. This will serve as a gentle guide to hint the “hackers” of what is in dire need of resolution.

A few days down the road, the DIPLOHACK itself begins:

On a lovely Friday evening, a presentation takes place, a few key figures say a few key words and we begin with laughs and icebreakers, culminating into a warm-up, 15-minute hackathon. Once the crowd gets a feel of what is there to come, Pitch Street opens up.

To encourage all to pitch is a goal of great importance. 50 people, 60 seconds and a microphone is all you have, to convince us your idea rocks.

Once the pitchers come to end, we put their “babies” on a wall and every “hacker” gets 3 votes to cast for a “baby” they would raise. A thousand options. Only 10 get chosen.

Now recruitment starts. 10 idea owners look to build a team passionate, diverse and strong. The search is tough but often fruitful. 30 longest minutes later, teams are gathered, placed and work begins.

After 54 dense hours of ups, downs, sweat and brain ache, on the eve of Sunday, the Lion Cage cracks open.

5 short and painful minutes is what you have, to teamfully present your labor’s fruit and face 5 Lions, trained expertly to pick apart your pitch in seconds. 5 more minutes Q&A and you’ve concluded.

Lions listen with a hungry patience, take a note or two, and once all teams are good and done a council is formed – decisions made, winners chosen, feedback given and poof!

Beer, tears, chit-chat and reflection is how all ends.

ImpactHub Stockholm’s invitation is found here.

DiploHack Stockholm 2016

Embassy_of_the_Kingdom_of_the_Netherlands ImpactHub Stockholm

Ministry for Foreign Affairs - Government Offices of Sweden

EU2016

av Mattias Axell den May 13, 2016 08:45

May 12, 2016

OKFN

Så här begär du ut en allmän handling med FrågaStaten!

Offentlighetsprincipen (Freedom of Information– Offentlighetsprincipen gör det möjligt!

Notera: Detta är första versionen av en guide som kommer uppdateras och förbättras kontinuerligt!

Har du någonsin funderat över hur mycket pengar din kommun betalade för den där nya byggnaden i staden?

Eller kanske har du läst en nyhetsartikel om en myndighets arbete och funderat på de omständigheter och fakta som ligger bakom artikeln?

Kanske är du intresserad av en fastighet i närheten av ditt hus, eller att du försöker avslöja fakta om något som hände för många år sedan.

Det här är bara några få exempel på när Offentlighetsprincipen kan vara bra att använda. Här i Sverige har vem som helst rätt att begära tillgång till information från offentligt finansierade organisationer.

Du kan be centrala och lokala myndigheter, sjukvården, försvaret, statligt finansierade skolor och tillsynsmyndigheterna för institutioner som välgörenhetsorganisationer, företag och andra organisationer om uppgifter och handlingar – och om de har det måste de svara.

Alla är inte medvetna om att de har denna rättighet, och om de gör det vet de ofta inte var de ska börja. Det är därför som vi 2016 startar FrågaStaten, en webbplats som främjar användandet av Offentlighetsprincipen. Vi vill göra det så enkelt som möjligt att begära ut allmänna handlingar – det är din rättighet.

Liksom flera av våra projekt, hjälper det dig att komma i kontakt med offentlig sektor. Vi publicerar också din korrespondens på nätet så att andra kan dra nytta av dina resultat. Du bidrar till att göra offentlig information offentlig!

Vad kan du begära ut?

Notera att Offentlighetsprincipen och Tryckfrihetsförordningen omfattar din rätt att begära ut fakta och siffror, data och, ja… all registrerad information som offentlig sektor producerar i sin verksamhet, dock med vissa undantag.

FrågaStaten är inte till för att du ska begära ut information om dig själv eller annan privat person. Det är inte heller platsen för luddiga, indirekta frågor eller förfrågningar om yttranden och åsikter. Dessutom är det ingen poäng att begära ut handlingar som organisationen inte innehar, eller som redan finns tillgängligt offentligt på deras hemsida.

På FrågaStatens hjälpsidor finns det mer information om detta, liksom länkar till bra källor.

Hur gör man en förfrågan?

(Observera att första versionen av denna guide lånar bilder med engelsk text från systerplattformen WhatDoTheyKnow.com i Storbritannien. Bilder från FrågaStaten.se kommer snart!)

Vi startade FrågaStaten för att göra processen att begära ut allmänna handlingar enkelt och tillgängligt för alla.

För att du ska se exakt hur man gör , har vi här sammanställt en guide nedan. Följ dessa steg så kan du också göra en begäran om allmän handling.

1. Gå till FrågaStaten.se

 

FrågaStaten.se är vår webbplats där du kan göra en begäran om allmän handling med stöd av Offentlighetsprincipen: du hittar FrågaStaten här.

2. Kontrollera att ingen annan redan har begärt ut den information du vill begära.

Innan du gör din förfrågan råder vi dig att söka via valfri sökmotor eller på FrågaStaten för att säkerställa att informationen inte redan har publicerats. Du ska inte begära ut handlingar som redan finns öppet publicerade, på FrågaStaten eller annan webbplats eller motsvarande.

Om du redan har gjort det, gå direkt till steg 3.

Du kan använda sökrutan till höger på FrågaStatens hemsida för att kontrollera om uppgifterna redan finns på vår webbplats.

Sök efter namnet på den myndighet som du vill göra din förfrågan till.

 

 

Sök efter en myndighet på FrågaStaten

 

Personen i exemplet letar efter kommunalrådet i sin hemstad Brighton, eftersom personen vill ställa en fråga om pågående utveckling i kommunen. Personen klickar sig vidare till kommunalrådets sida. Där kan personen se att 1,789 förfrågningar redan har gjorts till kommunen genom plattformen.

 

befintliga begäran om WhatDoTheyKnow

 

Därefter frågar personen sig själv: “Täcker någon av sökresultaten det som jag planerar att begära ut som allmän handling? Jag söker genom dem för säkerhets skull.”

 

söka befintliga förfrågningar om allmänna handlingar på TheyWorkForYou

 

Personens begäran gäller Circus Street, så hen söker efter Circus Street. Det är en ganska ny fråga. Därför kommer personen att begränsa sina resultat till de senaste åren – hen är inte intresserad av frågor om samma gata som gjorts för flera år sedan.

 

 sökresultat på FrågaStaten

 

Personen kan fortsätta att förfina sina resultat så att hen bara ser förfrågningar som har varit framgångsrika – det vill säga när kommunen har lämnat ut de uppgifter som efterfrågats.

 

framgångsrika sökresultat på FrågaStaten

 

Detta begränsar resultaten, och det är lätt för personen att se att frågan inte har ställts tidigare. Det är också värt att klicka på länken “olösta förfrågningar” för att kontrollera att det inte finns en likadan begäran som väntar på ett svar.

3. Formulera din begäran

När du är säker på att ingen har gjort en likadan begäran tidigare, kan du göra din egen. Personen klickar på den gröna knappen (den är gul på FrågaStaten) längst upp på sidan:

 

Gör en förfrågan om FrågaStaten

 

Skriv in en rad som sammanfattar din begäran i form av en titel. När du gör det, kommer FrågaStaten att föreslå liknande förfrågningar som redan har gjorts – ett ytterligare sätt att se till att varken du eller myndigheten dubbelarbetar om samma begäran.

 

Ställer en fråga på FrågaStaten

 

I exempelbilden ovan är ingen av dessa svar relevanta, så användaren går vidare och formulerar sin begäran.

 

Komponera en begäran om FrågaStaten

Det finns några praktiska tips i högerspalten: se till att hålla ditt meddelande kortfattat och fokuserat. Det ger bäst resultat.

Ta inte med synpunkter eller klagomål: myndigheten är endast skyldig att svara på förfrågningar om information. Fråga Staten är inte en plattform för åsikter och tyckande.

Var noga med att ange ditt namn. Eftersom du har rät att vara anonym kan du istället ange en pseudonym under “Med vänlig hälsning”-signaturen.

Läs gärna noteringen vid slutet av meddelandet (exempelbild med svensk text kommer snart):

 

Din begäran kommer att vara offentlig

Förfrågningar gjorda via FrågaStaten publiceras på webbplatsensamtidigt som förfrågningar skickas till den offentliga myndigheten – allt handlar om att göra information tillgänglig för alla.

Kom ihåg hur du sökte för att se om någon redan hade ställt denna fråga? Om de hade gjort det, skulle det ha sparat dig, och myndigheten, både tid, energi och pengar – det är därför webbplatsen gör allt offentligt.

Ett resultat är att om du använder webbplatsen, kommer ditt namn också att publiceras. Om du föredrar för att det inte ska hända, skulle du kunna göra din begäran med hjälp av en pseudonym. Om du tänker använda en pseudonym så läs våra råd kring ämnet först.

4. Kontrollera din begäran

Klicka på “förhandsgranska din offentliga begäran” för att kontrollera innan du skickar den.

Om du vill ändra i din begäran, t ex lägga till eller ta bort, kan du klicka på “redigera denna begäran”.

När du är klar, klicka på “skicka förfrågan”.

 

Förhandsgranska en begäran om allmän handling FrågaStaten

5. Registrera eller logga in

 

registrera dig eller logga in för FrågaStaten

 

Om det är första gången du använder webbplatsen måste du registrera dig för att FrågaStaten t.ex. ska kunna uppmärksamma dig när du får ditt svar.

Ange din e-postadress, namn (eller pseudonym, se SCB:s namnstatistik för tips på kombinationer) och ett lösenord till höger på sidan. Kontrollera sedan din e-post för bekräftelselänken innan du kan fortsätta. Om du inte kan hitta e-postbekräftelsen, kontrollera din skräppostmapp.

Du behöver bara gå igenom denna process en gång. Om du har ett konto, och är inloggad på webbplatsen, är din begäran skickad så fort du klickar på “Skicka”-knappen.

6. Vänta på ditt svar

 

Framgång på FrågaStaten

 

Din begäran om allmän handling har skickats enligt exemplet ovan.

När myndigheten svarar kommer FrågaStaten att skicka ett automatiskt e-postmeddelande till dig. Svaret publiceras även på webbplatsen; ett e-postmeddelande kommer att innehålla länkar till svaret.

Du får kommentera svaret, och om myndigheten ber om klargörande kan du skicka en uppföljning kring din begäran om så skulle behövas.

Lägg märke till datum på skärmbilden ovan: myndigheter i England har 20 arbetsdagar på sig att svara. I Sverige ska myndigheter svara “skyndsamt” vilket innebär 1-2 arbetsdagar. Om du inte har fått något svar inom rimlig tid, kommer webbplatsen automatiskt att skicka dig information om nästa steg som du bör ta.

Det är allt! Om det är något du behöver veta, hoppas vi att du vill fortsätta och ge FrågaStaten.se ett försök.

En sista tanke

Många kommuner offentliggöra proaktivt information som exempelvis kommentarer på planering – vilket innebär att en begäran som görs ovan av en person i exemplet inte skulle vara nödvändigt. Det är alltid bra att kontrollera deras hemsida först, för att spara tid, pengar och energi för både dig och myndigheten.

Om kommunen inte publicerar denna typ av information som en självklarhet, då kan processen att göra en begäran om allmän handling resultera i två saker.

För det första gör det kommunens svar offentligt, så att alla kan se det – och för det andra går det att visa att det finns en efterfrågan på denna typ av information. Din begäran kan visa på ett allmänt intresse för att din kommun ska börja publicera mer information.

Härnäst kommer vi dela de bästa tipsen om hur du gör en ansvarsfull och effektiv begäran om allmän handling. Dessutom kommer vi publicera en stor inspirationslista på idéer kring vad du kan begära ut!

Tack för att du läst ända hit! Denna guide är fritt översatt från engelska originaltext som går att finna hos organisationen MySociety.org

Har du synpunkter och förslag inför kommande förbättringar av guiden välkomnar vi det med glädje! Mejla till mattias[snabel-a]okfn[punkt]se.

av Mattias Axell den May 12, 2016 14:00

May 03, 2016

Copyriot

K272: “Vår tids katastrof”

Häromdagen konstaterades att man oftare – i stället för att snacka om kris hit och kris dit – borde slänga sig med uttrycket “vår tids katastrof”. Det senare har en helt annan pondus.

Krisen blir bara pratbar genom att ramas in. Den avgränsas i tid och i rum, förses med attribut som “ekonomisk”, “ekologisk” eller “politisk”. Så inte katastrofen. Här väcks i stället sinnebilden av en ständigt expanderande virvel där det i princip inte finns några gränser, annat än vår fattningsförmåga, för vad som kan dras in. Att tala om kris är att väcka tanken på en lösning, men katastrofen känner inga lösningar, utan bara ett hopp om att komma ut på andra sidan.

Vår tids katastrof. Uttrycket har sedan länge använts av bokförlaget Vertigo: “Vertigo presenterar texter på avgrundens rand för läsare som inte önskar vända bort ansiktet från vår tids katastrof.” Att i en sådan mening dra in begreppet “kris” hade enbart låtit mumligt. Det hade väckt frågor om när “vår tid” skulle ha börjat och vari dess kris egentligen består. Katastrofbegreppet rätar ut sådana frågetecken till utropstecken. Den som försöker visualisera detta utropstecken hamnar genast på en typografisk associationsbana till 1930-talet.

Slappt googlande följer jag till att börja med begreppet tillbaka till den stockholmska Surralistgruppen, där bland andra Vertigos grundare Carl-Michael Edenborg var delaktig på 1990-talet. En ledartext som år 1995 publicerades i Stora Saltet avslutades med just denna fras, som en interpellation:

I varje genuint poetisk frukt finns fröet till förnedringens avskaffande. Genom att aldrig upphöra att genom kollektiv kreativitet och kritik skapa embryon till samfund tror vi oss bete oss enligt de krav som ställs på dem som önskar leva ansikte mot ansikte med vår tids katastrof.

Här upprättas en surrealistisk förbindelse mellan revolutionen och katastrofen. “Förnedringens avskaffande” kräver människor som är beredda att “leva ansikte mot ansikte med vår tids katastrof”. Förbindelsen kan betecknas med ordet poesi, som i en annan text av Surrealistgruppen från 1993:

Livets ytterligheter och banaliteter säts i lek med varandra. Vår tids katastrof skulle så undergrävas och vittra bort.

Poesin driver anden att överträffa sig sjäv. Den uppmanar oss att lämna vår moraliska misär och ställa oss öga mot öga med det absoluta.

I ett kompendium benämnt “Surrealismen och politiken“, sammanställt av Mattias Forshage, ges vissa exempel på hur den historiska surrealismen föreställde sig samtiden som katastrof. Inga konstigheter, det handlar ju just om 1930-talet och “katastrofernas accelererande
följd”, med spanska inbördeskriget och frågan om folkfronten. Georges Bataille genomgick på det personliga planet en djup kris under 1934 som utmynnade i den erotisk-politiska romanen Himlens blå

, i mycket en uppgörelse med Simone Weil. Detta utmynnade i sin tur i skapandet av den kortlivade organisationen Contre-Attaque, där han bjöd in surrealisterna till ett våldsamt brott med den stalinistiskt godkända folkfrontspolitiken. I nämnda kompendium tar Mattias Forshage ställning för de dåtida surrealisterna som strax ånyo bröt med Bataille:

Contre-Attaque (1935), ett försök till en teoretisk och praktisk marxistisk-surrealistisk-nietzscheansk politik. Dock kom den att väcka den batailleska ”surfascismen”: en surrealism som betonar helighet, mytologi, massmobilisering och fanatism, som leder till att Contre-Attaque spricker efter ett halvår (efter en handfull flygblad och öppna möten) och sen odlas vidare av Bataille med vänner i Sociologiska kollegiet och Acéphale. (Dalí gled iväg på en egen, mer opolitisk variant av ”surfascism”, men hans kritik av Contre-Attaque rymmer likväl i sin oreda en hel rad mycket tänkvärda surrealistiska poänger.)

Detta säger väl åtminstone något om hur det alls inte är självklart åt vilket håll huvudet ska vändas om man vill “leva ansikte mot ansikte med vår tids katastrof”.

Möjligen är folk mer än någonsin upptagna med att faktiskt försöka göra detta, “även om försöken huvudsakligen manifesterar sig som ut- och uppbrott” (Suzanne Brøgger).

* * *

Begreppet katastrof sägs ofta syfta på en plötslig vändning, men jag undrar om inte attributet “vår tids” är ganska effektivt för att ta udden av plötsligheten. Rent etymologiskt, alltså på grekiska, är kata-strofen en nedåtvändning. Motsatsen till kata- är i princip ana-; motsatsen till katalys (upplösning) är analys (sönderdelning); följaktligen är katastrofens motsats något som kallas för anastrof, ett begrepp med lite olika innebörder.
Inom retoriken syftar det på omvändning; att säga “jorden kring” i stället för “kring jorden” är ett exempel på en anastrof. Helt annan betydelse har ordet inom evolutionsbiologin där en händelse eller mutation kallas anastrofisk (på svenska möjligen anastrofal) om den helt enkelt får ett “positivt” utfall, alltså inte leder till arters utdöende.
Spontant känns det väl lite tveksamt att vara så frikostig med att slänga in mänsklig moral i den biologiska terminologin. Men därifrån har begreppet anastrof redan börjat sprida sig i riktning mot samhällsvetenskaperna, ledsagat av glada tillrop om att lite mer optimism knappast kan skada i dessa tider.

av rasmus den May 03, 2016 21:30

OKFN

Open Knowledge Sverige lanserar plattform som testar Offentlighetsprincipen!

FrågaStaten är en ny webbtjänst som underlättar för människor att göra en begäran om allmän handling. Under Pressfrihetens Dag 2016 öppnar den ideella föreningen Open Knowledge Sverige den publika testfasen av FrågaStaten som låter människor begära ut allmänna handlingar från offentliga organisationer.

FrågaStaten är namnet på den webbplattform som öppnar för test tisdagen den 3:e Maj i Sverige.

Open Knowledge Sverige bjuder in alla för att testa att begära ut och finna intressanta allmänna handlingar via webbplattformen.

– Idag är det World Freedom of Press Day, Pressfrihetens dag, runtom i hela världen. Samtidigt firar Sverige och Finland 250 år av Tryckfrihetsförordningen och däribland Offentlighetsprincipen under 2016. Offentlighetsprincipen är en grundläggande förutsättning för granskning av statliga myndigheter, regioner, kommuner och andra offentligt finansierade institutioner. Plattformen lägger fokus på nya potentialer som Offentlighetsprincipen öppnar upp för i det digitala samhället, säger Mattias Axell som är projektledare vid Open Knowledge Sverige.

Den ideella föreningen Open Knowledge Sverige har under en längre tid testat plattformen. Pressfrihetens Dag kunde inte vara ett bättre tillfälle att öppna upp för allmänheten att testa möjligheten.

– I och med att det är Pressfrihetens dag idag så kände vi att vi inte kunde vänta längre med att lansera FrågaStaten för testande. Därför vill vi passa på att öppna upp för tidigt (Alpha-)testande av den webbplattform vi testat ett längre tag. Plattformen är fortfarande under utveckling och utformning. Vi vill att många ska testa den ännu inte färdiga plattformen så att vi kan skapa en plattform som är enkel i framtiden att använda, fortsätter Mattias.

– En Offentlighetsprincip som alla kan använda sig av är en förutsättning för det land som vill kalla sig för en demokrati. Därför behövs det digitala kanaler för människor, speciellt i den digitala tidsåldern att få ta del av allmänna handlingar. Den som använder plattformen har precis som Offentlighetsprincipen möjliggör, rätten att vara anonym. Via plattformen sker detta dock under ett större ansvar och alla opassande förfrågningar modereras bort för att skapa en enkel kanal och bas för kunskap där människor av alla åldrar ska kunna ta del av Offentlighetsprincipen och lära sig mer om samhället och hur deras skattepengar förvaltas.

Projektet är just nu finansierat av myndigheten VINNOVA och kommer fortsätta vara det fram till slutet av 2016.

– Med webbtjänsten FrågaStaten förenklar vi möjligheten och tillgången till allmänna hanldingar och information från offfentlig sektor. I det digitala och demokratiserade medielandskapet är det inte längre relevant att endast några få nyttjar den makt som varje människa har och nu enkelt kan använda i sin vardag, avslutar Mattias Axell, projektledare av FrågaStaten vid Open Knowledge Sverige.

Fakta: FrågaStaten webbadress: https://fragastaten.se/sv

Twitter: https://twitter.com/fragastaten

Facebook: https://facebook.com/fragastaten

Mer om projektet här: http://se.okfn.org/get-involved/projects/

Om Open Knowledge Sweden Ideell förening som är del av ett världsomspännande ideellt nätverk av människor passionerade om öppenhet. Dessa människor förespråkar och använder teknik och utbildning för att låsa upp information och göra det möjligt för människor att arbeta för att skapa och dela kunskap.

För mer information: Mattias Axell Projektledare Open Knowledge Sweden mattias[at]okfn[punkt]se

av Mattias Axell den May 03, 2016 15:00