April 17, 2014

Ubuntu.se

Ubuntu 14.04 'Trusty Tahr' Brings Long-Term Linux Desktop Support

Ubuntu 14.04, code-named the "Trusty Tahr" and set for general availability on April 17, is a special Linux distribution because it is a long-term support (LTS) release. An LTS release offers the promise of five years of support, making it a suitable candidate for enterprise-grade deployments.
New Ubuntu LTS releases debut every two years, with the last LTS being the Ubuntu 12.04 "Precise Pangolin" distribution in April 2012. Non-LTS releases receive only nine months of security updates and support. The last non-LTS release was the

April 17, 2014 17:20

April 16, 2014

Ubuntu.se

14 Features of Xubuntu 14.04

Start up the hype machine! We’re going to take a look at what’s coming in Xubuntu 14.04.
With only two days before final release, let’s take a look at what’s new in the next LTS release of Xubuntu. Here’s 14 things that make the biggest splash this time around.

New Look

1. Brand new theme for the LightDM GTK+ Greeter login/lock screen.

Läs hela artikeln.


April 16, 2014 21:13

Wikimedia Sverige

Fler kvinnor på Wikipedia, skribenter och/eller artiklar?

Wikipedia lider av en obalans i könsrepresentationen bland de som bidrar till det fria uppslagsverket, trots att vem som helst kan redigera. Det är ett faktum som Wikimediagemenskapen själva känner till sedan Wikimedia Foundations användarundersökning 2011 där endast 9 % av användarna uppgav att de var kvinnor. Wikimedia Sverige strävar efter en mångfald bland användarna för att det betyder att innehållet också då får större bredd och djup. För att nå nya grupper har vi haft stöd från Ungdomsstyrelsen att specifikt jobba för att minska klyftan mellan mäns och kvinnors bidrag till Wikipedia. Vårt praktiska arbete mot detta mål har varit att hålla skrivstugor på olika platser i Sverige, men vi har också känt ett behov av att testa andra koncept för att förstå de olika delar som kan vara berörda av den här obalansen. Därför bjöd vi in till en workshop kring Wikipedias relevanskriterier, och här kommer en del av vad samtalen handlade om.

Statistik om svenskspråkiga Wikipedia, den 16 september 2013. Fördelning av biografiska artiklar efter kön och ålder (födelseårtionde). Den vertikala axeln är logaritmisk. Levande personer (A) är 1 kvinna (blå) per 3 män (röd), för de senaste årtiondena rent av 1:2. Men för början av 1800-talet (B), är förhållandet värre än 1:10.

Statistik om svenskspråkiga Wikipedia, den 16 september 2013. Fördelning av biografiska artiklar efter kön och ålder (födelseårtionde). Den vertikala axeln är logaritmisk. Levande personer (A) är 1 kvinna (blå) per 3 män (röd), för de senaste årtiondena rent av 1:2. Men för början av 1800-talet (B), är förhållandet värre än 1:10.
Skapad av: LA2, Licens: Public domain

Skevhet i artikelinnehållet

Till en del handlar problematiken kring vilket innehåll Wikipedia har sett till artiklarnas ämnesområden och hur ämnen tas upp. Det finns ingen undersökning gjord på innehållet men det är välkänt vilka ämnen som har många artiklar, exempelvis operativsystemet Linux, och få artiklar, exempelvis mode. I den mån det går att generalisera kan detta möjligen vara en effekt av vilka grupper som finns representerade bland användarna. En annan faktor är att Wikipedia reflekterar de källor som finns tillgängliga och där finns en inbyggd problematik som innebär att ett mångårigt skevt historieberättande har lämnat oss med långt fler skrivna och dokumenterade källor om män än om kvinnor. Den kunskap som inte har nedskrivna källor är därmed av dessa skäl också underrepresenterad på Wikipedia. När det gäller hur Wikipedia till innehållet tar upp män och kvinnor så noterar vi att det finns 160 000 biografier, varav ca 130 000 är om män, men att gapet mellan män och kvinnor minskar ju senare de är födda.

Det språkliga innehållet i själva artikeln går också att se mot den här bakgrunden. Strävan efter neutralitet problematiseras om det är ett för snävt urval av befolkningen som granskar den. Det här tar Adrianne Wadewitz upp i sitt inlägg om hur handlingen i 1700-talsroman “Fantomina” sammanfattas i den engelska Wikipediaartikelns inledning. Vi tolkar litteratur olika och vi tenderar att använda olika språk beroende på vad vi ser och vet, och således behöver vi också ständigt förhandla om vad en neutral beskrivning egentligen är.

Relevanskriterierna

Wikipedia är förutom artiklarna också sidorna bakom allting, till exempel diskussionssidorna, riktlinjerna, relevanskriterierna, och i samtalet vid hade under den här workshopen var vi extra intresserade av att diskutera Wikipedias relevanskriterier. Eftersom relevanskriterierna har tagits fram av gemenskapen som mest består av män så kan det vara värt att fundera över om någon skevhet återspeglas i kriterierna och eventuellt om det kan ha en exkluderande funktion genom att inte vara lika tydligt framtagna för ett bredare spektrum av ämnen. Hur är relevanskriterierna beskrivna för dansare och kulturpersoner jämfört med sportutövare? Vad vi fick höra var i alla fall att “relevanskriterierna är inte ovälkomnande”. Det i sig är en bra återkoppling till oss.

Fortsättningen

Under workshopen hittade vi inte någon universallösning till att göra Wikipedia jämställt baserat på vilka som skriver och redigerar, och förslaget att blockera nästan alla män för att jämna ut det lämnar vi som det skämt det är. Det vi också funderade på är hopblandningen av att få fler kvinnor att skriva och att det skrivs mer om kvinnor. Det är inte säkert att det blir fler biografier om kvinnor eller artiklar om mode (för att ta tidigare exempel) bara för att fler kvinnor skriver, och det är inte heller säkert att fler artiklar om kvinnor ökar intresset för att skriva bland kvinnor. Men eftersom vi inte vet testar vi olika vägar framåt, och bygger vidare på det som fungerar och hoppas att det som inte fungerar i alla fall inte ställer till det på vägen. Intresset bland kvinnor för att skriva på Wikipedia ökar som tur är och med föregångare som bland annat Pernilla och Linda och med fortsatta skrivstugor och Wikimaraton hoppas vi att Wikipedia blir bättre, både sett till bredd och djup.

 

Närmast har vi bokat två datum för skrivstugor för kvinnor i Umeå på Folkets hus, den 23 april och den 7 maj. Läs mer och hitta anmälan här.


av Axel Pettersson den April 16, 2014 14:34

April 15, 2014

Copyriot

Tre tankar om Facebooks planer på att utfärda en egen valuta


">
">
">Facebook
tänker alltså bli en bank och
">
">
">utfärda
någon form av e-valuta.

Min första tanke kring detta: Facebook vill “spotifiera” Bitcoin. De vill alltså göra samma sak som Spotify gjorde med The Pirate Bay. Att bygga ett alternativ för den breda massan. Ett busenkelt sätt att överföra pengar över nätet som bygger på befintliga nätverk av kontakter och som framför allt är lagligt. På ytan ser det ut som att en idé förfinas – under ytan sker däremot en helomvändning från ett decentraliserat protokoll till ett centraliserat monopol.
Kanske hoppas Facebooks ledning att användandet av Bitcoin framöver ska växa kraftigt och möta ett starkt motstånd från statsapparater. Om sedan Bitcoin kriminaliseras i delar av världen, kan Facebooks e-valuta lanseras som det “lagliga alternativet”. Staterna kan då tänkas vara villiga att undanta Facebook från vissa av de regleringar som omfattar traditionella banker. Kanske kan de rentav acceptera en viss skatteflykt, i utbyte mot att man får tillgång till övervakningsmaskineriet.

En andra tanke: Som konstateras av affärspressens bedömare, tar Facebooks banksatsning särskilt sikte på emerging markets som Indien, Brasilien och Turkiet. Eftersom kreditkort inte är lika etablerade där, finns större möjligheter för tjänster i mobilen, säger bedömarna. Men ur en kristeoretisk synvinkel är det slående hur värdet av dessa staters valutor just nu urgröps i rask takt. Om de vanliga pengarna förlorar i köpkraft blir det ju rationellt att övergå till en e-valuta. Går det rentav att påstå att Facebook spekulerar i att världskrisen ska eskalera i viss riktning?

En tredje tanke: Steget från bank till försäkringsbolag är inte stort. Företag som Facebook och Google inser naturligtvis sina möjligheter på detta fält. De har kunnat kartlägga människors livsmönster i stor detalj under ett antal år. Genom att finna mönstren kan de i princip erbjuda alla tänkbara försäkringar till attraktiva priser – fast bara till dem som rör sig i rätt kvarter, har rätt vänner och via sitt nätbeteende signalerar rätt livsstil.

flattr this!

av rasmus den April 15, 2014 20:57

Wikimedia Sverige

Wikimedia Conference i Berlin

Under fyra dagar, 10-13 april, träffades omkring 150 wikimedianer från hela världen till Chapters Conference i Berlin för att diskutera wikimediarörelsens framtid och lära sig av varandra hur verksamheten kan utvecklas.

Deltagarna kom från 37 chapters, samt sex användargrupper och en tematisk organisation. Från Wikimedia Sverige deltog Jan Ainali, Mattias Blomgren och Bengt Oberger.

Första dagen var en öppen dag där olika grupper träffades, medan själva konferensen började på fredagen. Efter välkomnande skedde speed dating, under vilken var och en av deltagarna fick presentera sin organisation för en annan deltagare under tre minuter, varefter man bytte till en annan person. Detta upprepades sedan ett par gånger, för att man skulle få möjlighet att träffa flera deltagare. Det var ett trevligt sätt att få kontakt och höra om de andras verksamhet. Temat för diskussionerna var viktiga milstolpar senaste året, största utmaningarna framöver och en önskan.

Projektet Chapters Dialogue, som syftat till att undersöka föreningarnas behov och mål presenterades. En uppföljning och diskussion om hur detta kan tas vidare fördes nästa dag, men något beslut om fortsättning togs inte.

Efter lunch behandlades intressekonflikt i beslutssituationer och olika exempelsituationer diskuterades i mindre grupper. För Wikimedia Sveriges del kunde vi konstatera att vi hanterat detta väl genom de jävsriktlinjer vi tagit fram. Parallellt med den sessionen pågick en om ”från idé till experiment”.

Därefter följde tre parallella spår, där två av oss gick på ”Community Liasons”, som handlade om de representanter som föreningarna kan ha för att stödja utrullningen av nya verktyg i projekten, till exempel buggrapportering och information. Vi var även representerade på genomgången om erfarenheter från Wikidata-projektet.

Efter sammanfattning av dagen följde samling på Wikimedia Deutschlands kontor, där det bjöds på förtäring. Vi passade även på att ha ett informellt möte med föreningarna i Norge, Finland och Estland, för att diskutera framtida samarbete.

Lördagen inleddes med samling, vilken följdes av möte med ledamöter från Wikimedia Foundations styrelse i form av diskussioner i mindre grupper. Teman för diskussionerna var till exempel strategiarbete, teknisk utveckling och förbättrad kommunikation mellan styrelsen och föreningarna. Det hela avslutades med en paneldiskussion med styrelseledamöterna.

Därefter skedde uppföljning av Chapters Dialogue, parallellt med en session om erfarenhetsutbyte.

Efter lunch följde samtal i mindre grupper om hur vi ser på rörelsen åren 2040, 2025 och 2017. Alternativa ämnen var ett om att lära sig av misstagen och göra bättre misstag i framtiden, samt ett om att påverka EU vad gäller upphovsrättslagstiftning.

Lördagens sista sessioner behandlade återkoppling till FDC, strategiarbete i föreningarna, där Wikimedia UK berättade om sitt strategiarbete, samt en om bidragsansökningar. Strategipresentationen gav en del idéer till kommande strategiarbete i föreningen.

Även på lördagskvällen samlades vi på Wikimedia Deutschlands kontor för förtäring och samvaro.

Söndagens inleddes med att kandidaterna till de två, av föreningarna utsedda, ledamöterna i Wikimedia Foundations styrelse presenterades och därefter fördes en diskussion. Fyra kandidater är nominerade, varav en från Sverige.

Andra sessioner handlade om hur man mäter och följer upp verksamheten, om utveckling av ny mjukvara, anställning av personal och utvärdering av projekt. Därefter följde en om att finna alternativa finansieringsformer, där föreningarna i Sydafrika, Indonesien och Estland berättade om sina erfarenheter. Hur föreningarnas frivilliga kan utbildas för att driva verksamheten diskuterades också.

Avslutningsvis diskuterades framtiden för Wikimedia Conference och deltagarna fann det värdefullt att träffas för att utbyta erfarenheter och träffa varandra. Deltagarna var mycket nöjda med arrangemanget och såg fram emot nästa års konferens, var den nu kommer att hållas.

Ett stort tack till Wikimedia Deutschland för en väl genomförd konferens!


av Mattias Blomgren den April 15, 2014 20:49

Ubuntu.se

10 Minimalist Programs for a Lightweight Desktop

Picking up one entry for each category was no easy task because applications are divided between GTK and Qt, and there are programs that run in the console and do their job perfectly and are more lightweight than a GUI application. As such, I decided to leave terminal applications out of this review in the first place, but I provided a link below to an article which covers those. Applications listed below are built using various toolkits, not just a single one like GTK, however they are among the most lightweight graphical tools from their category.

Included are applications with a graphical interface, but if you’re looking for terminal-based replacements, have a look

April 15, 2014 18:03

April 14, 2014

Ubuntu.se

16 commands to check hardware information on Linux

Hardware information

Like for every thing, there are plenty of commands to check information about the hardware of your linux system. Some commands report only specific hardware components like cpu or memory while the rest cover multiple hardware units.

This post takes a quick look at some of the most commonly used commands to check information and configuration details about various hardware peripherals and devices. The list includes lscpu, hwinfo, lshw, dmidecode, lspci etc.

1. lscpu

The lscpu command reports information about the cpu and processing units. It does not have any further options or functionality.

April 14, 2014 18:29

Påvels blogg

Filmer som referenser i Zotero

Jag upptäckte nyligen att man kan spara film i referenshanteraren Zotero. Man har kunnat det länge, men jag är ingen filmmänniska och har inte haft någon anledning att utnyttja funktionen och kanske tipsar jag idag om gårdagens nyheter.

Det är lika enkelt att spara filmer som andra referenser. Då man är inne på en filmsida visas en kamera i adressfältet. Om man klickar på den sparas filmen som en post i ens bibliotek.

På hemsidor där det finns film, till exempel Youtube, syns en kamera i adressfältet i Firefox. Om man klickar på den sparas filmen som referens i Zotero

På hemsidor där det finns film, till exempel Youtube, syns en kamera i adressfältet i Firefox. Om man klickar på den sparas filmen i Zotero

Det är inte själva filmen som sparas utan metainformation. Genom att webbsidan anges bland uppgifterna är det emellertid lätt att återvända till favoritfilmer.

Filmen sparas som referens i ens bibliotek. Självklart kan man lägga filmer i egna bibliotek eller underbibliotek

Filmen sparas som referens i ens bibliotek med en liten kamera framför som visar att det är en film

Det finns självklart många användningsområden för detta utöver att referera till filmer i texter man skriver. Man kan till exempel samla instruktionsfilmer för program som GIMP och LibreOffice/OpenOffice. Man kan givetvis samla sina favoritmusikvideos från Youtube som i mitt exempel. Zotero växer och blir ett forskningsredskap eller databas.

Man kan sortera filmreferenser som andra referenser, lägga dem i bibliotek och underbibliotek, anteckna och märka upp dem för att underlätta sökningar och korsreferenser.

Detta är den information som sparas i posten. Man kan givetvis lägga till anteckningar, märken och sortera posten efter eget huvud

Detta är den information som sparas i posten. Man kan givetvis lägga till anteckningar, märka upp och sortera posten efter eget huvud

Ännu ett användbart sätt att använda Zotero på!

flattr this!

flattr this!

av Påvel den April 14, 2014 09:46

Copyriot

Kosingkruxet, 2: Pengar kan inte fördelas

Till saken. Alltså ett första exempel på hur knasigt det kan bli när pengar antas vara ett neutralt medium.

Kajsa Ekis Ekman skrev nyligen en ledarartikel i ETC som var ett ganska typiskt exempel på vänsterns okritiska förståelse av pengar. Hon utgick från en artikel i Proletären, om fördelningen av världens rikedomar. Denna artikel utgick i sin tur från en rapport från den schweiziska banken Crédit Suisse.

Siffrorna behöver inte upprepas här. En väldigt liten del av jordens befolkning äger en väldigt stor del av resurserna, mätt i pengar. Den stora majoritetens samlade tillgångar utgör en chockerande liten procentandel. Utifrån dessa siffror skriver Ekis:

Occupy-rörelsen överdrev alltså inte ens när de talade om en procent–tvärtom är de för snälla. Samma sak pågår i Sverige: en femtedel äger 87 procent av tillgångarna. Det stora mysteriet är ju: Hur kommer det sig att inte majoriteten av jordens befolkning – vi är ju så många – lyckas ta tillbaka våra pengar från dessa rånare?

Ledarartikeln gör jämförelsen mellan pengar och tårta. Skillnaden är bara att tårta, till skillnad från pengar, går att äta. Vad menar Ekis att vi ska göra efter att vi tagit tillbaka “våra pengar”?

Fördelade vi resurserna lika mellan alla vuxna människor på jorden skulle var och en få drygt 328 000 kronor, har tidningen Proletären räknat ut. Och om vi dessutom beslutade om pengarna tillsammans, skulle vi få enorma resurser att göra vad vi ville: satsa på klimatet, korta arbetstiden, rent vatten och bra bostäder åt alla, reformer.

Tänk vad mycket bra saker som skulle gå att köpa för pengarna! Under förutsättning att resurserna i allmänhet och arbetskraften i synnerhet fortsätter att vara varor. Visionen om socialism förutsätter alltså – som vanligt – att kapitalismen består.

Detta är ingen tävling i tom radikalitet. Det handlar inte om att vara “revolutionär” eller “reformist”. Kruxet med kosing är en konkret sak. Det handlar om att pengar inte kan omfördelas utan att detta påverkar pengarnas köpkraft. Att orda om hur många nyttigheter som världens pengar skulle kunna köpa är en verklighetsfrånvänd ovana.

Verkligheten är ju att det som Ekis kallar “pengar” till övervägande del består av sådant som Marx kallade “fiktivt kapital“. Det är fråga om olika typer av anspråk som bara kan realiseras under förutsättning att kapitalismen fungerar “normalt”. En del av kapitalismens normalitet är att alla anspråk inte kan realiseras samtidigt. Pengarna måste vara ojämnt fördelade för att bibehålla sitt värde.

Vi föreställer oss att det går som Ekis drömmer: på något vis insamlas alla världens pengar in i en stor hög och fördelas lika mellan världens befolkning, eller i enlighet med en demokratiskt beslutad budget. Min intuitiva gissning är att detta skulle vara liktydigt med en hyperinflationär utveckling där pengarna förlorar all köpkraft.
Exemplet är hypotetiskt, men har betydelse även för möjligheten att ta små steg i riktning mot en rättvisare fördelning av pengar. Även om det bara handlade om en att höja skatterna för de rika i exempelvis Sverige, för att ge större resurser åt majoriteten, skulle detta få konsekvenser för vår valuta.
Kan någon hävda att en socialistisk politik i ett land inte skulle leda till att värdet av landets valuta i slutändan blir urgröpt? Valutan kommer alltså att tappa en del av sin förmåga att använda som betalningsmedel – vilket mycket väl kan upphäva de reella framsteg som omfördelningen tycktes uppnå. Ju större omfördelning av pengarna, desto mer förlorar pengarna i värde.

(Jag kommer för övrigt att tänka på François Mitterrand och hans misslyckade försök att styra landet i en socialistisk riktning 1981–83. Följden blev just att Frankrikes valuta raskt förlorade sin köpkraft. Den franska vänstern har fortfarande inte erkänt att detta fiasko skulle ha någonting med penningmediet att göra. Därför är de så besatta av tanken på att en nyliberal sammansvärjning.)

flattr this!

av rasmus den April 14, 2014 07:26

April 13, 2014

Ubuntu.se

One Week Until Lubuntu 14.04: Lightweight, LTS

With Ubuntu 14.04 closing in to the release date, which is set for April 17th, I took Lubuntu for a spin from the daily live ISO image. Lubuntu is the most lightweight distribution in the Ubuntu family (the other one being Xubuntu which uses Xfce), using LXDE (Lightweight X11 Desktop Environment), as well as a set of applications intended to be low on resources.

Although light, Lubuntu bundles all the necessary applications needed to surf the web, edit documents, listen to music and watch movies, or chat. Well, LXDE is not exactly MATE, however to a certain degree it resembles the old GNOME

April 13, 2014 10:53

April 12, 2014

Copyriot

Kosingkruxet, 1: Pengar som medium

Nyligen har vi rotat i pengarnas väsen. En översatt text om “vad bitcoin avslöjar om penningmediets tillstånd” ledde (såklart) till olika slags reaktioner, grundade i olika “monetära subjektiviteter“. Att rota vidare känns som en nödvändig sak, särskilt i anslutning till krisserien.

Men ämnet är frustrerande. Det räcker att nämna “bitcoin” eller “guldmyntfot” på en blogg för att locka respektive typ av penningpartisaner till kommentarsfältet. Då gäller det att dra en skarp gräns mellan två sätt att ifrågasätta pengarnas roll i samtiden.

Å ena sidan finns det många som vill ifrågasätta penningpolitiken eller rentav “penningsystemet“. Dessa menar att vår rådande bubbelekonomi skulle kunna botas genom någon typ av reform som ska minska statens och/eller bankernas makt, till förmån för någonting annat (som kan vara nästan vad som helst). Men de ifrågasätter inte pengarna i sig, utan betraktar pengar som en nödvändig grundval för mänsklig civilisation.

Å andra sidan finns ansatser till något som skulle kunna kallas för “penningkritik” (om inte ordet hade kvarlämnat en eftersmak av penningsystemshaverism). Då åsyftas alltså en kritik av just pengarna i sig. Detta är inte detsamma som att predika pengarnas avskaffande som en lösning på världens problem. Penningkritiken måste situeras inom ramen för en bredare ekonomikritik. Det handlar om att klargöra varför pengar är nödvändigt i den samhällsformation som vi nu lever i, vilket ger en antydan om vad som kan krävas för att förändra detta samhälle.

Att kritisera “pengarna i sig” kan framstå som en absurditet. Inom ramen för en politisk och/eller ekonomisk debatt är det en absurditet – för då förutsätts ett penningpolitiskt ramverk, där alternativet till pengar bara kan vara en annan typ av pengar.
Robert Kurz skriver i en svåröversatt passage ungefär så här: “En radikal kritik av pengarna låter sig inte omedelbart formuleras i flygblad för utdelning i brevlådor. Men även det omvända är sant: den som bedriver en omedelbar flygbladsagitation kommer inte att kunna idka en radikal kritik av pengarna.”
Nyckelordet här är förmedling eller mediering (Vermittlung) som står i motsats till omedelbarhet. Det går inte att omedelbart likställa de högre och lägre nivåerna av teoretisk abstraktion, även om båda nivåerna är nödvändiga delar i ett kritiskt projekt.

Samtidigt är ju “pengarna i sig” – vad Marx kallar för penningformen – en form av förmedling, ett medium. Här finns en möjlighet att koppla samman ekonomikritik och medieteori. Jag fiskade efter ett sådant möte i min avhandling (avsnitt 1.3.4), efter att först ha lagt upp ett utkast här på Copyriot. “Mediematerialism” definierades där som ett erkännande av att varje medium rymmer vissa materiella begränsningar. Frågan är bara om en sådan “materialism” håller när vi ger oss på penningmediet. Robert Kurz ifrågasatte i sin sista bok själva motsatsställningen mellan materialism och idealism.

Likväl är det en självklarhet i medieteoretiska sammanhang ett medium alltid är mer än bara en neutral förmedlare. Lika självklart är det i ekonomsammanhang att pengar är ett medium – må vara att nationalekonomer knappast visar något intresse för medieteori. En konventionell definition av pengar utgår från tre funktioner:

Ekonomerna talar endast om “medium” i det första av fallen, men för medieteoretiker som Friedrich Kittler är det självklart att alla tre funktionerna handlar om mediering. Faktum är att nämnda treenighet sammanfaller exakt med mediedefinitionen hos Kittler. Han talar om att medier gör tre saker med information: att överföra, att bearbeta/beräkna och att lagra. Pengar framstår då som mediet par excellence.

Emellertid är det hos Kittler fråga om en cirkeldefinition. Han verkar tänka sig att det är “information” som blir överförd, bearbetad och lagrad med hjälp av medierna. Samtidigt är det omöjligt att definiera “information” utan att ta hjälp av medier. Tautologin tenderar hos Kittler att bli ontologiserad. Samma tautologi finns i någon mening hos Marx: pengarna är ett medium för värde, men värde är ett samhälleligt förhållande som förutsätter existensen av pengar. Men i stället för att ontologisera denna tautologi, försöker Marx att historicera den – det är kapitalismen i sig som har en tautologisk karaktär, i det att pengarnas tillväxt blir till ett självändamål som ingen aktör kan undfly.

flattr this!

av rasmus den April 12, 2014 22:35

Ubuntu.se

It’s not a fun week to work at OpenSSL

A look at the volunteer organization whose project suffers Heartbleed.

Until earlier this week, it's likely that most Internet users had never heard of OpenSSL. But thanks to the Heartbleed bug, which put all manner of usernames and passwords at risk, the OpenSSL project is coming under some serious scrutiny. To understand how the Heartbleed bug happened, it's important to understand how the OpenSSL project works.

The OpenSSL project has been around since 1998. Since the project is open source, it is an informal group comprised primarily of about

April 12, 2014 16:04

April 10, 2014

Cybernormer.se

Överbelastningsattack mot Röda Korset kan antas vara rasistiskt motiverad

Svenska Röda Korsets hemsida är sedan igår nere på grund av en överbelastningsattack. De anger själva att anledningen troligtvis är en smyginspelning av en medarbetare som bemött hjälpsökande med rasistiska kommentarer. Det skulle ligga i linje med tidigare attacker.

freedom_of_expression

I går morse skrev Röda Korset själva via ett pressmeddelande:

En kort film med en frivillig inom Röda Korset som uttrycker åsikter, som inte är förenliga med Röda Korsets grundläggande värderingar, publicerades på Facebook under helgen. I måndags morse upptäcktes filmen av Röda Korsets kommunikationsavdelning som genast informerade ledningen och i tisdags lämnade rödakorsaren sina åtaganden i organisationen.

Mer går att läsa på Aftonbladet, som också publicerar en smyginspelning av samtalet som föranledde ovanstående.

Filmen lade han upp på Röda Korsets Facebooksida och där har kommentarerna inte låtit vänta på sig. Röda Korset var snabba med att tydligt ta avstånd från uttalandet och menar att man jobbar för att den här attityden inte ska finnas inom organisationen.

– Vi står för en medmänsklighet och ett inkluderande samhälle, absolut inte det som speglas här med ”de och vi”, säger Karin Tengby, pressekreterare på Röda Korset.

Uteslutningen och det tydliga ställningstagandet mot rasism väckte snabbt känslor på mer brunnyanserade sidor av internet. Nätforumet Flashback samt de rasistiska bloggarna Avpixlat och Exponerat gick i taket. Den senare går dessutom ett steg längre och hänger ut den person som utsatts för rasistiska kommentarer med namn, bild och personuppgifter. Huga.

Och Röda Korsets sida går plötsligt ner. Det är mer eller mindre identiskt med det jag tidigare beskrivit i min post om “Näthat och attacker med en tystande agenda” där jag beskriver hur rasistiska drev byggs upp på extrembloggar och sedan övergår i överbelastningsattacker mot rätt viktiga hemsidor. I yttrandefrihetens namn tycks rasister och högerextrema lärt sig att systematiskt använda DDos-attacker, koordinerade eller köpta, för att tysta kritiker. Klart olustigt.

av Marcin de Kaminski den April 10, 2014 09:20

April 09, 2014

Påvels blogg

Windows (XP) har dött

Igår dog Windows (XP) officiellt efter en tolvårig dödskamp. Under de senaste veckorna har jag fått massor med e-post från läsare som frågar vad de ska göra med sitt döende XP.

Jag kan omöjligt ge support till XP-användare på bloggen eller via e-post. Tiden räcker inte till och jag är inte anställd av Microsoft (en av få ljuspunkter i tillvaron) och jag upprepar det råd jag redan gett:

 

Testa

 

Linux

 

Linux är modernare, enklare, säkrare och bättre än något Windows (dött eller döende). Nej, man behöver inte antivirusprogram, extra brandvägg eller plånbok. Linux och alla tusentals program som går att installera är gratis.

Man kan testa utan att installera på hårddisken genom att ladda ner och bränna en CD/DVD-skiva, ändra i BIOS så att datorn startar från CD/DVD-läsaren. Man väljer alternativet att testa och Linuxskrivbordet körs i RAM-minnet.

Innan man går längre ska man ta backuper på alla sina filer.

Om testen såg lovande ut kan man installera Linux på en del av hårddisken och ha kvar XP. Då väljer man vilket system man vill köra då datorn startar.

Man kan givetvis radera XP, då eller senare och bara köra Linux.

Vad ska man köra för Linux? Några rekommendationer är:

Lubuntu För gamla datorer. Liknar XP

Xubuntu För halvgamla datorer. Liknar XP

Kubuntu: För litet nyare datorer. Mer avancerat skrivbord

LinuxMint: Flera varianter, läs mer på sidan om vilken som kan passa

Alla bygger på Ubuntu som förmodligen är den mest kända Linuxvarianten. De är gjorda för att köras på skrivbordsdatorer och passa nybörjare i Linuxvärlden. Alla är enklare, bättre, snabbare och säkrare än Windows.

Man kan vänta att installera någon vecka tills Ubuntu (med varianter) 14.04 släpps den 17:e april. 14.04 kommer att ha support i flera år och räcker rimligen för en gammal dators kvarvarande livstid.

Jag varken kan eller vill svara på hur den eller den hårdvaran, programmet eller Internetbanken fungerar i Linux, vad BIOS eller RAM-minne är, eller hur man bränner en CD-skiva. För sådant söker man lämpligen hjälp på ett Linuxforum. Där kan man enkelt söka den information man behöver och fråga om det är något man inte förstår. Till exempel:

Ubuntu Sverige

Ubuntu.se

Eftersom XP är dött och jag är dödstrött på XP hoppas jag att detta blogginlägg räcker som dödsruna och som svar på vad XP-användare bör göra med sitt lik. Den här bloggen handlar om fri programvara och inte om hur man piskar döda hästar. Jag vill inte ha fler mail om Windows XP. Skicka dem till den döda hästens ägare Microsoft!

 

 

flattr this!

flattr this!

av Påvel den April 09, 2014 07:43

April 08, 2014

Ubuntu.se

Linux to the rescue! Windows XP support discontinued today

Today, as Microsoft discontinues support for Windows XP, a 12 year old operating system, users all over the world find themselves with only a few options to choose from as they move on. It's not surprising that Microsoft encourages users to migrate to Windows 8.1, but of course, there are other alternatives. The best one by far is Linux. With over 100 distributions, Linux not only offers flexibility, but also reliability and support.

First, let's rundown exactly what's happening with Microsoft's

April 08, 2014 16:55

Steam Has Greenlit Another 37 Linux Games

Steam is really bringing in the indies aren't they! They have pushed the button for another batch of titles to be greenlit, this time there are 37 100% confirmed Linux titles.

My Personal Picks
Kyn - A tactical RPG where you can take control of a troop of up to six warriors.


Läs hela listan och kolla 3 trailers.

April 08, 2014 08:27

April 07, 2014

DFRI.se

Kryptofest 27 april på Cyklopen – kom och lär dig kryptera med oss! #CryptoParty #Stockholm

Söndagen den 27 april är det dags igen. Då kommer DFRI och Sparvnästet köra Kryptofest i Kulturhuset Cyklopen i Högdalen. Vi börjar klockan 13 och håller på ända till klockan 22. Vi har hittills arrangerat fem kryptopartyn. Syftet är att … Continue reading

av Linda Sandberg den April 07, 2014 19:51

Ubuntu.se

Calligra 2.8 Is Too Sweet for Words Alone

Calligra Suite is a massive collection of office writing and editing applications with a database creator and a few other tools added to the mix. Several of the nine modules go well beyond the tool sets found in other office packages. The big advantage to Calligra is that development has continued. Similar office suites for Linux have stalled or forked without much to distinguish one from another.

If you spend any amount of time creating documents, graphics or organizing data into reports or visual presentations, drop whatever collection of tools you use and put the Calligra Suite to the test.

The Calligra Suite

April 07, 2014 06:21

April 06, 2014

Patrik Wallström

Jag har en ny server

Jag har haft en del strul med den server som den här bloggen ligger på. Nu har jag uppdaterat allt innehåll i den servern utom PSU:n och lådan, och därmed också virtualiserat alla tjänster. Den här bloggen var den som låg sist i kön på saker att fixa, men nu är den uppe. Jag vet dock inte om allt är fixat riktigt, men det mesta tycks funka.

På att göra-listan står givetvis att fixa certifikatet, så att åtkomst över TLS fungerar. Kan därmed också passa på att göra lite reklam för seminariet #MeraKrypto som DFRI är med och arrangerar tillsammans med ISOC-SE, SNUS och Sunet.

Att ha återupplivat bloggen kanske också gör att jag bloggar mera här. Tills vidare kan man läsa mina andra blogginlägg hos iis.se.

av pawal den April 06, 2014 17:26

Påvels blogg

Jämförelse LibreOffice/Microsoft Office

Det förekommer ofta diskussioner om att proprietära kontorsprogram som MS Office är bättre än fria motsvarigheter. Det främsta argumentet blir ofta avskalat att ett program måste kosta pengar för att vara bra och inget som är gratis kan vara lika bra som något som kostar pengar, ju mer desto bättre.

Ett litet mer givande sätt att jämföra kontorssviter är att analysera vilka funktioner som stöds. Ibland kan vissa funktioner vara avgörande för hur man vill eller måste arbeta.

LibreOffice har publicerat en detaljerad jämförelse mellan LO och MS Office. LO är givetvis part i målet och man kan kritisera jämförelsen utifrån detta. Trots det innehåller den många guldkorn och länkar till sidor med mer information om båda programmen.Här kan man studera hur paketen står upp mot varandra funktion för funktion och söka vidare bland länkarna.

 

Mina funderingar

Det var mycket längesedan jag använde MS Office seriöst, mitt senaste försök att testa programmet körde hopplöst fast. Jämförelsen väcker funderingar. Jag tycker att LO och systerprogrammet Apache OpenOffice strukturellt är bättre än MS Office. De fungerar genomgående mycket bra och är stabila. Saker kan ibland vara omständliga att få till, men när de väl är gjorda fungerar de. Ett exempel är att man bör använda formatmallar för allt: sidor, stycken, tecken osv. Då man väl förstått det kan man göra stora snygga dokument med konsekvent utseende och struktur.

MS Office är mer välputsat och har förenklat saker. Ibland har detta gått ut över strukturen som till exempel att man inte uppmanas använda formatmallar. Det fungerar utmärkt för små dokument, men blir kontraproduktivt i stora dokument som bokmanus.

 

Modul för modul

Om de olika modulerna tycker jag Writer slår Word just på grund av den sundare strukturen. Det är lättare att skriva långa avancerade texter i Writer. Word är mer till för dem som skriver då och då och som inte har så höga krav på struktur, men som snabbt vill skapa något snyggt.

Calc är ett klenare program än Excel, men fungerar bättre för dem som inte använder kalkylark som databaser. Jag väljer därför personligen Calc.

Impress är betydligt sämre än PowerPoint och duger bara till att framställa enkla presentationer och bildspel. Försöker man göra multimediashower som de man kan göra i PowerPoint, kraschar programmet förr eller senare. Om man inte behöver mer än enkla presentationer duger emellertid Impress mycket väl.

Draw är ett enkelt ritprogram som dock klarar mer än man tror. Jag har ingen aning om hur motsvarande verktyg numera fungerar i MS Office.

 

Den verkliga skillnaden

Den stora skillnaden mellan LO/AOO och MS Office är dock filformatet. AOO/LO använder det öppna filformatet ODF. Det gör att det är du som äger dina filer, de kommer att gå att öppna i framtiden och du kan mer eller mindre smärtfritt arbeta med dem i andra program.

MS Office använder som standard sitt eget filformat som inget annat program kan bli 100% kompatibelt med. Om något skulle bli det kommer det att stämmas av Microsoft för patentintrång. Det är Microsoft som äger ditt arbete och det enda du kan vara säker på är att det förr eller senare, då Microsoft vill öka vinsten genom att tvinga dig att köpa en ny Officeversion, kommer att bli problem med dina filer.

Därför är valet enkelt. Ett fritt, gratis kontorspaket är alltid bättre än ett proprietärt som kostar pengar. Varför har så många så svårt att förstå det?

 

flattr this!

flattr this!

av Påvel den April 06, 2014 12:58

Ubuntu.se

4 Spreadsheet Alternatives to MS Excel

There was a time when office compatibility was a bit of a problem on Linux, but with the latest office suites out there available for Linux, this is not an issue anymore. The applications here mimic MS Excel’s behavior, so switching to one of them should be pretty straightforward. Exporting and importing to and from MS Excel format works as well, and there aren’t many compatibility issues (however, the native format these programs use is the OpenDocument Spreadsheet (ODS) format.

LibreOffice Calc
This is the spreadsheet application which comes with the powerful LibreOffice suite. This seems to be the most feature-rich

April 06, 2014 05:51

April 05, 2014

Ubuntu.se

Linux Mint programs for Windows XP users

Summary: Yes, many of your Windows programs aren't available on Linux, but some of them are and there are Linux programs that can do just as well as your old XP software.

The biggest challenge for Windows XP users switching to Linux Mint is having to change the programs you've known and used for years. Fortunately, some programs are available on both Linux and Windows. In addition, there are Linux programs that duplicate the functionality of your favorite Windows programs.

I'm not going to lie and tell you that all your programs are available on native Linux. They're

April 05, 2014 05:12

April 04, 2014

Ubuntu.se

Tech 101: What Is Open Source Software?

The main question behind open source software is: Why would developers want to create software or contribute to another piece of software for free? For a lot of developers the answer is easy. They rely on some piece of open source software for their business so they have an active interest in supporting the community around that software.

Open source software has traditionally been limited to niche groups and uses. However, it is gaining a lot of momentum in use by the public.

Open source software is software that is freely distributed. In other words, it is software that is free to acquire.

April 04, 2014 05:36