Planet Gnuheter
http://www.gnuheter.com/
Planet Gnuheter - http://www.gnuheter.com/
-
Kodkultur.org: Props till gamlingarna
https://www.kodkultur.org/2023/12/29/props-till-gamlingarna/
<p>The IDEs we had 30 years ago… and we lost Den här texten gav samma känsla som bläddrandet i någon gammal programmeringshandbok. Skönt att drömma sig tillbaka till en enklare tid där allt var nytt och svårt.</p>
<p><a href="https://www.kodkultur.org/2023/12/29/props-till-gamlingarna/" rel="nofollow">Källa</a></p>
2023-12-29T16:03:05+00:00
-
Creative Commons: Nyhetsbrev september 2023
http://www.creativecommons.se/2023/09/14/nyhetsbrev-september-2023/
<img src="https://www.creativecommons.se/wp-content/uploads/2023/09/bild01.jpg" alt="" class="wp-image-1590" width="214" height="290" />
<p>Nu finns Creative Commons <a href="https://mailchi.mp/creativecommons/cc-september-2023?e=a7cd9df311">nyhetsbrev för september</a> 2023 tillgängligt. Här är några höjdpunkter:<br /><img src="https://s.w.org/images/core/emoji/14.0.0/72x72/1f389.png" alt="🎉" class="wp-smiley" /> <a href="https://creativecommons.org/2023/08/18/understanding-cc-licenses-and-generative-ai/"><span class="Y2IQFc" lang="sv">Förstå CC-licenser och generativ AI</span></a> <br /><img src="https://s.w.org/images/core/emoji/14.0.0/72x72/1f310.png" alt="🌐" class="wp-smiley" /> <a href="https://creativecommons.org/2023/08/16/cc-at-wikimania-2023/">CC under Wikimania 2023</a> <br /><img src="https://s.w.org/images/core/emoji/14.0.0/72x72/1f30e.png" alt="🌎" class="wp-smiley" /> <a href="https://site.pheedloop.com/event/EVEWHNCWWDNEG/register#start">2023 CC Global Summit</a></p>
2023-09-14T20:14:14+00:00
-
Creative Commons: Ska vi märka vårt digitala smakprov med en Creative Commons-licens?
http://www.creativecommons.se/2023/06/30/ska-vi-marka-vart-digitala-smakprov-med-en-creative-commons-licens/
<p><span class="TextRun SCXW138530119 BCX9" lang="SV-SE"><span class="NormalTextRun SCXW138530119 BCX9">Efter e</span><span class="NormalTextRun SCXW138530119 BCX9">tt</span><span class="NormalTextRun SCXW138530119 BCX9"> spännande</span><span class="NormalTextRun SCXW138530119 BCX9"> samtal med </span><span class="NormalTextRun SCXW138530119 BCX9">Josefine </span><span class="NormalTextRun SpellingErrorV2Themed SCXW138530119 BCX9">Hellroth</span><span class="NormalTextRun SCXW138530119 BCX9"> Larsson</span><span class="NormalTextRun SCXW138530119 BCX9"> som driver </span></span><a class="Hyperlink SCXW138530119 BCX9" href="https://www.motesplatsoer.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener"><span class="TextRun Underlined SCXW138530119 BCX9" lang="SV-SE"><span class="NormalTextRun SCXW138530119 BCX9">Mötesplats OER</span></span></a><span class="TextRun SCXW138530119 BCX9" lang="SV-SE"><span class="NormalTextRun SCXW138530119 BCX9"> inom ramen för den</span><span class="NormalTextRun SCXW138530119 BCX9"> ideella föreningen </span></span><a class="Hyperlink SCXW138530119 BCX9" href="https://wikimedia.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener"><span class="TextRun Underlined SCXW138530119 BCX9" lang="SV-SE"><span class="NormalTextRun SCXW138530119 BCX9">Wikimedia</span><span class="NormalTextRun SCXW138530119 BCX9"> Sverige</span></span></a><span class="TextRun SCXW138530119 BCX9" lang="SV-SE"> <span class="NormalTextRun SCXW138530119 BCX9">väcktes</span><span class="NormalTextRun SCXW138530119 BCX9"> idéen om att vi på</span><span class="NormalTextRun SCXW138530119 BCX9"> Adda Kompetens </span><span class="NormalTextRun SCXW138530119 BCX9">kan</span><span class="NormalTextRun SCXW138530119 BCX9"> testa att</span> <span class="NormalTextRun SCXW138530119 BCX9">märka vår</span><span class="NormalTextRun SCXW138530119 BCX9">a</span><span class="NormalTextRun SCXW138530119 BCX9"> digitala smakprov med en </span><span class="NormalTextRun SpellingErrorV2Themed SCXW138530119 BCX9">Creative</span> <span class="NormalTextRun SpellingErrorV2Themed SCXW138530119 BCX9">Commons</span><span class="NormalTextRun SCXW138530119 BCX9">-licens</span><span class="NormalTextRun SCXW138530119 BCX9">.</span> <span class="NormalTextRun SCXW138530119 BCX9">Det finns en </span></span><a class="Hyperlink SCXW138530119 BCX9" href="https://chooser-beta.creativecommons.org/" target="_blank" rel="noreferrer noopener"><span class="TextRun Underlined SCXW138530119 BCX9" lang="SV-SE"><span class="NormalTextRun SCXW138530119 BCX9">ny guide</span></span></a><span class="TextRun SCXW138530119 BCX9" lang="SV-SE"><span class="NormalTextRun SCXW138530119 BCX9"> för att ställa in rätt licensegenskaper, som fortfarande är under uppbyggnad. De</span><span class="NormalTextRun SCXW138530119 BCX9">tta blev ett enkelt sätt att skapa</span><span class="NormalTextRun SCXW138530119 BCX9"> en licensbeskrivning som enkelt går att använda på en webbsida. Koden innehålle</span><span class="NormalTextRun SCXW138530119 BCX9">r</span><span class="NormalTextRun SCXW138530119 BCX9"> också </span></span><a class="Hyperlink SCXW138530119 BCX9" href="https://it-ord.idg.se/ord/metadata/" target="_blank" rel="noreferrer noopener"><span class="TextRun Underlined SCXW138530119 BCX9" lang="SV-SE"><span class="NormalTextRun SCXW138530119 BCX9">metadata</span></span></a><span class="TextRun SCXW138530119 BCX9" lang="SV-SE"><span class="NormalTextRun SCXW138530119 BCX9">, som </span><span class="NormalTextRun SCXW138530119 BCX9">underlätta</span><span class="NormalTextRun SCXW138530119 BCX9">r</span><span class="NormalTextRun SCXW138530119 BCX9"> sökning, katalogisering och bearbetning</span><span class="NormalTextRun SCXW138530119 BCX9"> av innehållet.<img class="size-full wp-image-1566 aligncenter" src="http://www.creativecommons.se/wp-content/uploads/2023/06/Bild01.jpg" alt="Smakprov från Adda Kompetens" width="966" height="553" /><a class="Hyperlink SCXW226174756 BCX9" href="https://rise.articulate.com/share/az5fVMUewlb2Pn5jjZLNuj83blem0cSu#/" target="_blank" rel="noreferrer noopener"><span class="TextRun Highlight Underlined SCXW226174756 BCX9" lang="SV-SE"><span class="NormalTextRun SCXW226174756 BCX9">Smakprov på utbildningen Innovationsledning </span></span></a><span class="TextRun Highlight SCXW226174756 BCX9" lang="SV-SE"><span class="NormalTextRun SCXW226174756 BCX9">© 2023 </span><span class="NormalTextRun SCXW226174756 BCX9">av</span><span class="NormalTextRun SCXW226174756 BCX9"> </span></span><a class="Hyperlink SCXW226174756 BCX9" href="https://www.adda.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener"><span class="TextRun Highlight Underlined SCXW226174756 BCX9" lang="SV-SE"><span class="NormalTextRun SCXW226174756 BCX9">Adda AB </span></span></a><span class="TextRun Highlight SCXW226174756 BCX9" lang="SV-SE"><span class="NormalTextRun SCXW226174756 BCX9">är licensierad under</span><span class="NormalTextRun SCXW226174756 BCX9"> </span></span><a class="Hyperlink SCXW226174756 BCX9" href="https://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/4.0/deed.sv" target="_blank" rel="noreferrer noopener"><span class="TextRun Highlight Underlined SCXW226174756 BCX9" lang="SV-SE"><span class="NormalTextRun SCXW226174756 BCX9">CC BY-NC-N</span><span class="NormalTextRun SCXW226174756 BCX9">D</span><span class="NormalTextRun SCXW226174756 BCX9"> 4.0</span></span></a></span></span></p>
<p><span class="EOP SCXW138530119 BCX9"><span class="TextRun SCXW96778815 BCX9" lang="SV-SE"><span class="NormalTextRun SCXW96778815 BCX9">Tanken </span><span class="NormalTextRun SCXW96778815 BCX9">med </span><span class="NormalTextRun SpellingErrorV2Themed SCXW96778815 BCX9">Creative</span> <span class="NormalTextRun SpellingErrorV2Themed SCXW96778815 BCX9">Commons</span> <span class="NormalTextRun SCXW96778815 BCX9">är att materialet som delats blir en slags </span><span class="NormalTextRun SCXW96778815 BCX9">kreativ allmänning</span><span class="NormalTextRun SCXW96778815 BCX9">, men Sverige har även antagit </span><span class="NormalTextRun SCXW96778815 BCX9">Unescos rekommendationer om </span></span><a class="Hyperlink SCXW96778815 BCX9" href="http://portal.unesco.org/en/ev.php-URL_ID=49556&URL_DO=DO_TOPIC&URL_SECTION=201.html" target="_blank" rel="noreferrer noopener"><span class="TextRun Underlined SCXW96778815 BCX9" lang="SV-SE"><span class="NormalTextRun SCXW96778815 BCX9">Open</span> <span class="NormalTextRun SCXW96778815 BCX9">Educational</span><span class="NormalTextRun SCXW96778815 BCX9"> Resources</span></span></a><span class="TextRun SCXW96778815 BCX9" lang="SV-SE"><span class="NormalTextRun SCXW96778815 BCX9"> (OER)</span><span class="NormalTextRun SCXW96778815 BCX9">.</span> <span class="NormalTextRun CommentStart CommentHighlightPipeRest CommentHighlightRest SCXW96778815 BCX9">Det</span><span class="NormalTextRun CommentHighlightRest SCXW96778815 BCX9"> är därför Adda Kompetens vill märka sitt material med CC-licenser</span><span class="NormalTextRun CommentHighlightRest SCXW96778815 BCX9"> för att</span> <span class="NormalTextRun CommentHighlightRest SCXW96778815 BCX9">utveckla</span><span class="NormalTextRun CommentHighlightRest SCXW96778815 BCX9"> och </span><span class="NormalTextRun CommentHighlightRest SCXW96778815 BCX9">testa nya hållbara </span><span class="NormalTextRun CommentHighlightRest SCXW96778815 BCX9">strategier</span><span class="NormalTextRun CommentHighlightRest SCXW96778815 BCX9"> som stödjer </span><span class="NormalTextRun CommentHighlightRest SCXW96778815 BCX9">livslångt lärande för alla</span><span class="NormalTextRun CommentHighlightRest SCXW96778815 BCX9">. </span><span class="NormalTextRun CommentHighlightPipeRest SCXW96778815 BCX9">Observera att material som inte får bearbetas kan bidra till utbildning och lärande, men räknas inte som </span></span><a class="Hyperlink SCXW96778815 BCX9" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96ppet_inneh%C3%A5ll" target="_blank" rel="noreferrer noopener"><span class="TextRun Underlined SCXW96778815 BCX9" lang="SV-SE"><span class="NormalTextRun SCXW96778815 BCX9">öppet innehåll.</span></span></a><img class="aligncenter wp-image-1567 size-full" src="http://www.creativecommons.se/wp-content/uploads/2023/06/Bild02.jpg" alt="Adda-hjärta-Creative Commons" width="691" height="136" /><span class="TextRun SCXW96778815 BCX9" lang="SV-SE"><span class="NormalTextRun SCXW96778815 BCX9">. </span></span><span class="EOP SCXW96778815 BCX9"> </span> </span></p>
2023-06-30T13:13:45+00:00
-
Kodkultur.org: Självhostade FOSS-tjänster med configs för Docker Compose
https://www.kodkultur.org/2023/04/18/sjalvhostade-foss-tjanster-med-configs-for-docker-compose/
<p>Kanske mest ett bokmärke för mig själv, eftersom jag ständigt glömmer bort vad repot heter. I vilket fall: div config för mediehantering till bloggning och automatisering. Awesome Docker Compose Examples…</p>
<p><a href="https://www.kodkultur.org/2023/04/18/sjalvhostade-foss-tjanster-med-configs-for-docker-compose/" rel="nofollow">Källa</a></p>
2023-04-18T10:13:12+00:00
-
Creative Commons: Creative Commons Certifiering
http://www.creativecommons.se/2022/06/12/creative-commons-certifiering/
<p>Det erbjuds <a href="https://certificates.creativecommons.org/about/packages/">online-kurser</a> för bibliotekarier, lärare och museearbetare (GLAM) som slutar med en Creative Commons certifiering. Om ni är flera från en myndighet, kommun eller region finns det grupprabatter.</p>
<p>Om du redan är CC certifierad kan du <a href="https://certificates.creativecommons.org/about/certificate-instructor-application/">handleda kurser</a> mot ersättning och det vore intressant om det finns några som skulle vilja delta i arbetet med <a href="https://certificates.creativecommons.org/about/translations/">översättningen</a> till svenska.</p>
<blockquote>
<p>The Creative Commons Certificate recognizes expertise in open licencing. Open licensing strengthens our creative work, building a more equitable, accessible, and innovative word through sharing open knowledge and culture.</p>
</blockquote>
<p><img class="size-full wp-image-1549 aligncenter" src="http://www.creativecommons.se/wp-content/uploads/2022/06/Certs-logo-300x300-1.png" alt="logotyp för CC Certifiering" width="300" height="300" /></p>
2022-06-12T09:33:27+00:00
-
Creative Commons: Bättre delning för en ljusare framtid
http://www.creativecommons.se/2021/12/19/battre-delning-for-en-ljusare-framtid/
<p>Nästa år den 16 december kommer Creative Commons licenserna fira 20 år. Du kan läsa om hur det började i ett <a href="http://www.creativecommons.se/2012/12/16/den-16-dec-2002-lanserades-de-forsta-cc-licenserna-idag-10-ar-hurra-cc10/">tidigare inlägg</a>. Just du kan göra skillnad och vara med i kampanjen ”<a href="https://creativecommons.org/20-years">Better Sharing for a Brighter Future</a>”!</p>
<p>Dela på sociala medier varför du stödjer den öppen data eller hur CC har påverkat ditt arbete. Använd hashtaggarna #CCTurns20 och/eller #BetterSharing och dela med @creativecommons.</p>
2021-12-19T09:21:00+00:00
-
Creative Commons: Mötesplats OER-konferensen
http://www.creativecommons.se/2021/11/25/motesplats-oer-konferensen/
<p>Open educational resources (OER) benämns ofta ”öppna lärresurser” på svenska. <a href="https://wikimedia.se/2021/12/03/en-tvaarsdag-firades-med-konferens-om-oer-open-educational-resources/">Wikimedia Sverige</a> driver nätverket <a href="https://motesplatsoer.se/">Mötesplats OER</a>, och 25 november 2021 firades tvåårsdagen för Unescos <a href="https://en.unesco.org/themes/building-knowledge-societies/oer/recommendation">rekommendation om OER</a> med en konferens. Konferensen spelades in och dessa länkar gåratt besöka i efterhand:</p>
<ul>
<li><a href="https://kau.padlet.org/josefinehellrothlarsson/jprtk8a1u1cxgbgb">Padlet för konferensen</a></li>
<li><a href="https://motesplatsoer.se/oer-rekommendation/unescos-oer-rekommendation/">Översättning av Unescos OER-rekommendation</a></li>
<li><a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/10/uppdrag-till-kungl.-biblioteket-om-att-kartlagga-oppna-larresurser-och-allmanhetens-delaktighet-i-forskningsprocessen/">Regeringsuppdrag att kartlägga öppna lärresurser</a></li>
</ul>
<p>Filmerna från Mötesplats OER-konferensen (även i Padlet) är uppdelade i två</p>
<ul>
<li>
<div dir="auto">Del 1: <a class="oajrlxb2 g5ia77u1 qu0x051f esr5mh6w e9989ue4 r7d6kgcz rq0escxv nhd2j8a9 nc684nl6 p7hjln8o kvgmc6g5 cxmmr5t8 oygrvhab hcukyx3x jb3vyjys rz4wbd8a qt6c0cv9 a8nywdso i1ao9s8h esuyzwwr f1sip0of lzcic4wl gpro0wi8 py34i1dx" tabindex="0" href="https://youtu.be/WKSnW6LdwWU?fbclid=IwAR1t9ufEOMMbhNQTn4LP1D9aYO8t6gQvjn-k6wDLCwy3RrdegCWJob7-1Wk" target="_blank" rel="nofollow noopener">https://youtu.be/WKSnW6LdwWU</a></div>
</li>
<li>
<div dir="auto">Del 2: <a class="oajrlxb2 g5ia77u1 qu0x051f esr5mh6w e9989ue4 r7d6kgcz rq0escxv nhd2j8a9 nc684nl6 p7hjln8o kvgmc6g5 cxmmr5t8 oygrvhab hcukyx3x jb3vyjys rz4wbd8a qt6c0cv9 a8nywdso i1ao9s8h esuyzwwr f1sip0of lzcic4wl gpro0wi8 py34i1dx" tabindex="0" href="https://youtu.be/-VTUbRDP0u4?fbclid=IwAR0WgdrAl7B7V5I5kRWJPMOgwmifYc-O2RK8xpON4l7glENezgjRhB_xWlo" target="_blank" rel="nofollow noopener">https://youtu.be/-VTUbRDP0u4</a></div>
</li>
</ul>
<p>Om du vill hålla dig uppdaterad kring OER och nätverka med andra är en bra plats att börja att gå med i nätverkets <a href="https://www.facebook.com/groups/887714215005304">Facebookgrupp</a>. </p>
<p> </p>
2021-11-25T08:28:00+00:00
-
Creative Commons: Digital elevkompetens
http://www.creativecommons.se/2021/10/11/digital-elevkompetens/
<p><img class="size-large wp-image-1536 aligncenter" src="http://www.creativecommons.se/wp-content/uploads/2021/10/selfie-logo-png-1024x517.png" alt="" width="584" height="295" /></p>
<p>Om du börjat använda EU:s <a href="https://ec.europa.eu/education/resources-and-tools/document-library/selfie-questions_sv">självskattningsverktyg SELFIE</a>, kanske du som jag funderat på översättningen av H7 under ”Elevers digitala kompetens” (Område H). Svarsalternativen använder en femgradig Likert-skala.</p>
<ul>
<li>H1 Säkert agerande: På vår skola lär sig eleverna att <strong>agera på nätet på ett säkert sätt. </strong><em>[</em><em>Välj 5 endast om, enligt din mening, eleverna har många möjligheter att lära sig om säkerhet på nätet (t.ex. att inte dela personlig information och att använda starka lösenord) och vad de ska göra om de får problem (såsom oönskad kontakt)]</em></li>
<li>H3 Ansvarsfullt agerande: På vår skola lär sig eleverna att<strong> agera på ett ansvarsfullt sätt</strong> när de är på <strong>nätet. </strong><em>[</em><em>Välj 5 endast om, enligt din mening, eleverna har många möjligheter att lära sig om hur de ska agera när de är på nätet (såsom att inte skicka skadliga meddelanden, inte delta i nätmobbning och inte sprida rykten) och vad de ska göra i fall av oacceptabelt beteende av andra]</em></li>
<li>H5 Kontrollera kvalitet på information: På vår skola lär sig eleverna att kontrollera att <strong>information</strong> på nätet är <strong>tillförlitlig och korrekt. </strong><em>[</em><em>Välj 5 endast om, enligt din mening, eleverna har många möjligheter att lära sig att kritiskt granska trovärdighet och tillförlitlighet hos digitala resurser som de hittar på nätet (såsom inlägg, foton och videor på sociala medier), exempelvis genom att jämföra dem med legitima källor]</em></li>
<li><span>H7 Ge beröm åt andras arbete: På vår skola lär sig eleverna att <strong>ge beröm åt andras arbete</strong> som de hittat på nätet. <em>[Välj 5 endast om, enligt din mening, eleverna har många möjligheter att lära sig att på ett korrekt sätt uppge var text, bilder, ljud eller videor kommer från som de har hittat på nätet och använt i sina elevarbeten]</em></span></li>
<li>H9 Skapa digitalt innehåll: På vår skola lär sig eleverna att <strong>skapa digitalt innehåll. </strong><em>[</em><em>Välj 5 endast om, enligt din mening, eleverna har många möjligheter att remixa, redigera eller skapa digitala resurser såsom foton, videor, ljudfiler, bildspel eller tankekartor]</em></li>
<li>H10 Lära sig att kommunicera: På vår skola lär sig eleverna att <strong>kommunicera med hjälp av digital teknik. </strong><em>[</em><em>Välj 5 endast om, enligt din mening, eleverna har många möjligheter att använda flera olika sorters teknik (t.ex. e-post, en webbplats, en blogg, videokonferenser eller sociala medier) i olika kommunikationssyften och för olika målgrupper, såsom andra elever eller lärare]</em></li>
</ul>
<p>Det förslag jag har skickat in är att byta ut ”<span lang="EN-GB">Ge beröm åt andras arbete”</span> till ”Ge korrekt erkännande till upphovsman” med motiveringen att översättningen uppfattas som ”<span lang="EN-GB">Kudos to others work” istället för ”</span><span lang="EN-GB">Acknowledge author correctly”. Det kanske ska vara ”Att använda källcitering” för att få betydelsen ”To use attribution”, vilket har en tydligare koppling till Creative Commons.</span></p>
2021-10-11T21:02:40+00:00
-
Creative Commons: Anmäl dig till CC Global Summit 2021!
http://www.creativecommons.se/2021/09/08/anmal-dig-till-cc-global-summit-2021/
<p>Med anledning av att <a href="https://creativecommons.org/20-years/">Creative Commons fyller 20år</a> kommer den <a href="https://summit.creativecommons.org/">CC Global Summit</a> den 20-24 september bli något utöver det vanliga.</p>
<p><strong>För att kunna delta behöver du genomföra två steg:</strong></p>
<p>1. Köp en biljett via publik finansiering (eng. Crowd Funding) hos <a href="https://www.classy.org/event/cc-global-summit-2021/e347520">Classy</a>. Omkostnaden är 45 USD, men du kan betala 0-79 USD.</p>
<p>2. När du fått bekräftelse via e-post, ange ditt namn utan (åäö) och skapa ett konto på plattformen <a href="https://hopin.com/events/cc-global-summit-2021">Hopin</a>. Förbered dig genom att skapa en profil!</p>
<p><img class="alignnone size-medium" src="https://summit.creativecommons.org/wp-content/uploads/2020/10/Hopin-banner-1-1-1024x410.png" width="1024" height="410" /></p>
<p>Marco Villar, CC BY</p>
2021-09-08T18:07:02+00:00
-
Creative Commons: Inledande möte för ett svenskt Creative Commons chapter
http://www.creativecommons.se/2021/08/13/inledande-mote-for-ett-svenskt-creative-commons-chapter/
<p><a href="https://network.creativecommons.org/cc-open-education-platform/">Creative Commons Open Education Platform</a> är ett utrymme för att skapa dialog kring öppen utbildning samt att identifiera, planera och samordna öppet utbildningsinnehåll för att främja bättre kunskapsdelning.</p>
<p><img class="size-medium wp-image-1524 aligncenter" src="http://www.creativecommons.se/wp-content/uploads/2021/08/Banner03-300x143.jpg" alt="" width="300" height="143" /></p>
<p>För att kunna representera Sverige inom <a href="https://network.creativecommons.org/">Creative Commons Global Network</a> (CCGN) kommer vi skapa ett <a href="https://network.creativecommons.org/chapter/">svenskt chapter</a>. <em>”Chapters serve as the central coordinators of the work of the individuals and institutions participating within a country in support of the Creative Commons Global Network. A Chapter is constituted by all Network Members, Institutional Members and other contributing people and organizations working in a particular country”</em></p>
<p>Detta inleds med ett ”<span><a href="https://docs.google.com/document/d/1H8h3uDKOoDAayzDP4NTsaONoi5s_Ofpe9wdVRiHbFHI/edit?usp=sharing">Sweden Chapter Organizing Meeting</a>” <strong>onsdagen den 18 augusti, kl 16:00-16:30 </strong>virtuellt via ett Zoom-möte:</span></p>
<ul>
<li>Join Zoom Meeting: <a href="http://www.creativecommons.se/feed/_wp_link_placeholder">https://zoom.us/j/6027040938?pwd=MGRuOXpOcmJmSzJHYkUyREJ0Nnprdz09</a> </li>
<li>Meeting ID: 602 704 0938</li>
<li>Passcode: BUMS9u</li>
</ul>
<p>PS. den 20-24 september kan man delta i <a href="https://summit.creativecommons.org/">2021 CC Global Summit </a>DS.</p>
<p>#ccopenedu</p>
2021-08-13T15:48:39+00:00
-
Kodkultur.org: Koda som det är 1992
https://www.kodkultur.org/2021/02/27/koda-som-det-ar-1992/
<p>Lawrence Kesteloot har vänligt nog Repo: https://github.com/lkesteloot/turbopascal Lekbox: https://lkesteloot.github.io/turbopascal/</p>
<p><a href="https://www.kodkultur.org/2021/02/27/koda-som-det-ar-1992/" rel="nofollow">Källa</a></p>
2021-02-27T18:32:39+00:00
-
Copyriot: Hegels “pöbel” (och dess kopplingar till Beethoven och Trump)
http://copyriot.se/2020/10/25/hegels-pobel-och-dess-kopplingar-till-beethoven-och-trump/
<p>År 2020 är både ett Beethovenår och ett Hegelår, eftersom det nu är 250 år sedan de två jämnåriga, kompositören och filosofen, föddes. Både Beethoven och Hegel var alltså femtioåringar år 1820, ett årtal som i bådas fall kan få markera inledningen på deras <i>Spätwerk</i>.</p>
<p>Efter att ha övergett sin tidigare mer “heroiska” stil – och blivit i stort sett helt döv – är det ju på 1820-talet som Beethoven skriver <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Late_string_quartets_(Beethoven)">de sena stråkkvartetterna</a>, för att sedan gå bort. Det är även på 1820-talet som Hegel håller sina föreläsningar på universitetet i Berlin, bland annat om <a href="https://excerpter.wordpress.com/2006/09/02/hegel-estetiken/">estetiken</a>. Men innan dess ger han ut sitt sista stora verk: <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Elements_of_the_Philosophy_of_Right"><i>Rättsfilosofin</i></a> (utgiven 1820 men med 1821 som officiellt tryckår, av censurtekniska skäl).</p>
<p><img src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e0/Friedrich_Hegel_mit_Studenten_Lithographie_F_Kugler.jpg/640px-Friedrich_Hegel_mit_Studenten_Lithographie_F_Kugler.jpg" width="340" /></p>
<p>År 2020 kan vi alltså även, om vi vill, fira 200-årsjubiléet för <i>Rättsfilosofin</i>. Vill vi det? Ofta har det sagts att vi här finner en äldre och mer konservativ Hegel, kanske rentav en Hegel som skamlöst smörar för det auktoritära <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Preussen#Preussen_reformeras">konungariket Preußen</a>. Detta är dock en oriktig nidbild, om vi får tro en del av vår tids Hegelexperter. Mer riktig är nog den bild av filosofen som framhållits av Sven-Eric Liedman: Hegel som <i>den moderna reformismens grundare</i>.</p>
<p>Lagom till jubiléet så finns nu <i>Rättsfilosofin</i> i en första svensk översättning, gjord av Anders Bartonek och Sven-Olov Wallenstein. Dock återstår tydligen vissa finputsningar, så boken verkar inte utkomma förrän 2021 (men även detta går ju att få till ett jubileum om man vill).</p>
<p>Vad som nyligen fick mig att snöa in en smula på <i>Rättsfilosofin</i> var <a href="https://copyriot.se/2020/10/21/lite-om-hagglunds-omtalade-bok/">min läsning av Martin Hägglunds <i>Vårt enda liv</i></a> – ett verk som är djupt influerat av Hegel, i synnerhet kanske just av <i>Rättsfilosofin</i>. Det är som sagt imponerande hur Hägglund lyckas återge de hegelianska tankegångarna på ett tillgängligt sätt. Dessutom argumenterar han övertygande för att Karl Marx i grunden missförstod Hegel i <a href="https://www.marxists.org/svenska/marx/1843/01-d001.htm"><i>Till kritiken av den hegelska rättsfilosofin</i></a> (1843).</p>
<p><img src="https://pictures.abebooks.com/NIKOLAIKIRCHE/30562808064.jpg" width="170" /> <img src="https://images-na.ssl-images-amazon.com/images/I/41E7fdScH-L._SX296_BO1,204,203,200_.jpg" width="130" /> <img src="https://volante.se/wp-content/uploads/2020/01/Ha%CC%88gglund-Va%CC%8Art-enda-liv-Omslag-200127-1-scaled.jpg" width="130" /></p>
<p>Min recension av Hägglunds bok handlar mycket om vad han gör med dels Hegel, dels Marx. (Den hade kunnat handla mer om vad han <i>inte</i> gör. I jämförelse med Hegels stora intresse för kärnfamiljen som en grundläggande del av det moderna samhället är det exempelvis påfallande hur Hägglund nästan helt avstår från att ge sig in i frågan om familjens struktur, roll och möjliga omvälvning.)</p>
<p>Nu citerar jag mig själv ur <a>nämnda recensionen</a>:</p>
<blockquote><p><i>Pöbel!</i> Någonting tycks brista när detta ord droppas av G.W.F. Hegel i andra hälften av dennes sista stora verk, <i>Rättsfilosofin</i>. Året är 1820, en hel generation har förflutit sedan den franska revolutionens utbrott och den konservativa aristokratin har kopplat nya grepp om makten. Industrialiseringen drar fram genom Europa. Hegels rättsfilosofi är ett försök att samtidigt rättfärdiga kapitalismen, kärnfamiljen och den någorlunda demokratiska staten – i rationell samexistens. För varje problem som blottläggs, verkar hans filosofiska system även ge en lösning. Inte förrän i bokens andra halva brister det. Bristningens namn är just detta: pöbel.</p></blockquote>
<p>Här följer jag Hägglunds utläggning, men även Hegelforskaren <a href="https://egs.edu/biography/frank-ruda/">Frank Ruda</a> som skrivit boken <i><a href="https://www.bloomsbury.com/uk/hegels-rabble-9781441156938/">Hegel’s rabble</a></i></p>. Det är Ruda som beskriver pöbelns uppdykande i <i>Rättsfilosofin</i> som något av ett filosofiskt bombnedslag.
<p>Jag vill gärna tänka detta som en parallell till det som händer i Beethovens sena stråkkvartetter, med dess tvära kast och oväntade pauser, där många har hört en musikalisk gestaltning av en förlorad tro på modernitetens obönhörliga framåtmarsch. Även hos Hegel går det att läsa in liknande tvivel. Även om filosofens syfte var att visa hur marknadsekonomin, den konstitutionella staten och det sedliga familjelivet borde kunna backa upp varandra som en dynamisk helhet.</p>
<p>Den samhällsfilosofiska visionen får sig dock en rejäl törn när Hegel, efter några hundra sidor, kommer fram till frågan om <i>arbetslöshet</i>. För det verkar i första ledet vara arbetslösheten som han syftar på, när han beskriver framväxten av en <i>pöbel</i>. Även om resonemanget intressant nog inte stannar vid de fattiga, utan går vidare till de rika, som likaså utvecklar en samhällsfarlig pöbelmentalitet, enligt Hegel.</p>
<p>Intressant är också hur Hegel, åtminstone via antydningar, sätter frågan om arbetslöshet i ett globalt perspektiv. (Vilket åter får oss att se fram mot <a href="https://copyriot.se/2020/10/24/aaron-benanav-om-tjanstesektorn-i-coronakrisen/">Aaron Benanavs bok som utkommer mycket snart</a>.)</p>
<p>Vidare i mitt försök att (med god hjälp av Hägglund och Ruda) reda ut Hegels teori om pöbeln:</p>
<blockquote><p>Ordet syftar hos Hegel på alla de grupper som är oförmögna att se sig själva som samhällsmedborgare med rättigheter och skyldigheter. Pöbelns politiska affekter präglas i stället av laglöshet, förbittring och hån. Framför allt tänker han på de växande massorna av fattiga och arbetslösa i storstäderna. Men även bland de allra rikaste – de som tror sig kunna köpa vad som helst för pengar – grasserar en motsvarande pöbelmentalitet, noterar Hegel. Fattigdomen och rikedomen analyserar han som två sidor av samma mynt, biprodukter av den moderna kapitalismen som i förlängningen hotar att undergräva möjligheten till en rationell samhällsordning.</p>
<p><i>Pöbel!</i> Året är 2020 i ett Europa där nu hel generation har förflutit sedan Sovjetunionens fall. I centrum för all politik står åter frågan om pöbeln, som nu tar sig allt fler olika skepnader. Gängkriminella och ensamkommande. Donald Trumps väljarbas och Sverigedemokraternas. Konspirationstroende och smittspridare. Nättroll och influencers. Skattesmitare och slöjbärare. Black Lives Matter och Metoo.</p>
<p>Oavsett politisk hemvist, går det alltid att beklaga sig över en pöbel, även om just detta ord ofta undviks. Oftare används den tillrättalagda termen ”utanförskap” för att syfta på dem som står i vägen för att samhället ska hålla samman som det var tänkt. Precis som för 200 år sedan har arbetslösheten blivit till ett permanent ordningsproblem.</p></blockquote>
<p>Halvtannat sekel efter Hegel börjar diverse punkrockare, som identifierar sig med detta permanenta ordningsproblem, att fatta tycke för ordet <i>pöbel</i>.</p>
<p><img src="https://img.discogs.com/t34AiuRoLi3i4jWBOSgGJqRUVv0=/fit-in/600x589/filters:strip_icc():format(jpeg):mode_rgb():quality(90)/discogs-images/R-3749438-1406804423-6332.jpeg.jpg" width="190" /> <img src="https://img.discogs.com/BZcFb4miVGd2xV-fz0jzRaWWn8c=/fit-in/600x567/filters:strip_icc():format(jpeg):mode_rgb():quality(90)/discogs-images/R-6513622-1420981543-8780.jpeg.jpg" width="190" /></p>
<p>År 1820 sitter alltså Hegel på sitt universitet i Berlin och bekymrar sig över arbetslösheten. Han noterar att vissa andra – de utpräglade reaktionärerna – nöjer sig med att se social oro som en polisiär fråga. Detta köper inte Hegel. Arbetslösheten är en produkt av systemet och måste därför hanteras av staten. Men vad kan då staten göra för att lindra fattigdomen och förebygga en vidare utbredning av pöbelmentalitet?<br />
Hegels lösningsförslag tycks faktiskt förebåda frågor som är minst lika aktuella år 2020, sådant som basinkomst och stimulanspolitik.</p>
<blockquote><p>Hegel diskuterar två slags möjliga lösningar. En vore att låta de arbetslösa försörjas via bidrag, utan motprestation. Men därmed utestängs de även permanent från meningsfullt deltagande i samhället, menar han. Pöbelmentaliteten hotar då att befästas som ett permanent orosmoment.</p>
<p>En annan väg som Hegel diskuterar är att öka antalet arbetstillfällen, så att även de fattiga kan jobba för en lön. Alltså att öka produktionen, vilket dock förutsätter att det ska finnas tillräckligt med köpstarka konsumenter för att köpa alla varor. Hegel noterar hur ”överproduktion” tenderar att utlösa ekonomiska kriser som ytterligare förvärrar den sociala utslagningen. Att ”etablera kolonier” i främmande länder, för att sälja av överskottet, är inte heller någon hållbar lösning. I förlängningen väntar då krig mellan imperiemakter, människor som drivs på flykt – och framväxten av en global pöbel.</p>
<p>Tillbaka till nutiden. Stimulanspolitiken som håller 2000-talets kapitalism över vattenytan uträttar ett liknande trick, fast i tiden snarare än i rummet. Centralbankernas stödköp och nollräntor syftar till att skapa marknader där framtidens löner kan betala för dagens varor. Resultatet har blivit en finansiell kapitalism som utan tvivel har lyckats skapa en hel del arbetstillfällen, främst i storstäderna. Men stimulanspolitiken får samtidigt till följd att de som redan äger tillgångar – fastigheter eller aktier – blir ännu rikare, på bekostnad av alla andra.</p>
<p>Ekonomiska klyftor vidgas: mellan den äldre och den yngre generationen, mellan storstad och glesbygd. Se där receptet på den politiska polarisering som inte minst visar sig inför presidentvalet i USA – en tydlig illustration av pöbelmentalitetens utbredning, för att tala med Hegel.</p></blockquote>
<p>Vår preussiske filosof tvingas alltså år 1820 till medgivandet om att pöbelproblemet saknar en rationell lösning inom systemets ramar. Inte för att det skulle saknas materiella resurser för att ge alla människor ett värdigt liv. Men ju större rikedomar som skapas, desto mer påträngande blir också fattigdomen, i såväl materiell som andlig bemärkelse. Den moderna kapitalismen, som Hegel ville begripa rationellt, visar sig skapa en irrationell biprodukt som omöjliggör en bekväm landning i tanken på ett “historiens slut”. I någon mån råkade han kanske (mot sin vilja) få korn på kapitalismens inneboende motsättning, den som finns inbyggd i hur “samhälleligt nödvändig arbetstid” under kapitalismen blir till samhällets överordnade mått på värde. Det är också detta spår som Hägglund följer, från Hegel och vidare till Marx.</p>
<p>En annan fråga – som jag inte riktigt vågar svara på – är hur Hegels <i>pöbel</i> förhåller sig till Marx <i>proletariat</i>. Vissa verkar mena att de syftar på ungefär samma sak, ur olika perspektiv. Andra kanske att pöbeln snarare representerar det som Marx kallade för <i><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Lumpenproletariat">Lumpenproletariat</a></i> – ett begrepp som i sin tur kan knytas samman till samtida analyser av <a href="https://copyriot.se/2014/01/27/anti-standing-prekaritet-prekariat-prekarisering/">prekariat eller prekaritet</a> och <a href="https://copyriot.se/2020/10/24/aaron-benanav-om-tjanstesektorn-i-coronakrisen/">det informella arbetets globala tillväxt</a>.</p>
<p>Efter denna lilla utredning känner jag mig ganska klar med Hegelåret, men ser fram mot att återvända till <i>Rättsfilosofin</i> när den väl kommer ut på svenska. Beethovenåret ska dock fortsätta att firas med full kraft i två månader till! (Hans musik, närmare bestämt dess <i>slut</i>, kom in på ett hörn även <a href="https://copyriot.se/2020/10/05/poddsamtal-om-musikhistoriens-slut/">i podden Slutet</a>.)</p>
2020-10-25T17:05:14+00:00
-
Copyriot: Aaron Benanav om tjänstesektorn i coronakrisen
http://copyriot.se/2020/10/24/aaron-benanav-om-tjanstesektorn-i-coronakrisen/
<p>Om någon vecka utkommer ekonomihistorikern <a href="https://www.aaronbenanav.com/">Aaron Benanav</a> med boken <a href="https://www.versobooks.com/books/3717-automation-and-the-future-of-work"><i>Automation and the future of work</i></a>, som delvis bygger på ett par <a href="https://newleftreview.org/issues/II119/articles/aaron-benanav-automation-and-the-future-of-work-1">tidigare</a> <a href="https://newleftreview.org/issues/II120/articles/aaron-benanav-automation-and-the-future-of-work-2">artiklar</a> i <i>New Left Review</i>. För fem år sedan disputerade han på en avhandling om <a href="https://escholarship.org/uc/item/7r14v2bq">den globala arbetslösheten 1949–2010</a>; hans handledare var den välbekanta marxistiska historikern <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Robert_Brenner">Robert Brenner</a>.</p>
<p>Tidigare i veckan så besökte Benanav för övrigt Malmö, på ett litet <a href="https://gatorna.info/threads/rorelse-och-stagnation-2763/">möte</a> arrangerat av tidskriften <a href="https://tidskriftensubaltern.wordpress.com/"><i>Subaltern</i></a> i samarbete med <a href="https://endnotes.org.uk/"><i>Endnotes</i></a>, en ickeakademisk tidskrift där Bena av hör till redaktionskollektivet. </p>
<p><i>Endnotes</i> har gett ut fem rejäla nummer under tolv års tid och det finns oerhört mycket att säga om de analyser som har utvecklats där; under detta år har jag själv varit del av två läsecirklar som berört saken. Men just nu tänkte jag nöja mig med några läsanteckningar till den senaste titeln i listan över Aaron Benanavs akademiska produktion: “<a href="https://static1.squarespace.com/static/59821b9ff14aa110e16b69c0/t/5f89a2697ae41c58fcd0cf81/1602855529867/Benanav+ILWCH+Oct+2020+Pandemic+Services.pdf">Service work in the pandemic economy</a>” (publicerad i tidskridften <i><a href="https://www.cambridge.org/core/journals/international-labor-and-working-class-history/article/service-work-in-the-pandemic-economy/576ACA834670002E94E79BB86E5F2BE3">International Labor and Working-Class History</a></i></p>).
<div align="center">* * *
</div>
<p>Om vi tittar på statistik över vad den avlönade arbetskraften jobbar med, går det för varje land att se en nedåtgående kurva för kategorin “jordbruk”. Vid någon tidpunkt faller andelen under 50 procent: i exempelvis Sverige skedde detta kring år 1900, i Kina kring år 2000.</p>
<p>Globalt betraktat verkar detta femtiostreck passeras någon gång på <a href="https://www.jstor.org/stable/40572192
">1980-talet</a>, om vi ska tro på den tillgängliga statistiken. För drygt 30 år sedan arbetade alltså fortfarande halva den globala arbetskraften inom jordbruket. Idag är det bara en fjärdedel – och många av världens jordbrukarhushåll får sin huvudsakliga inkomst från andra håll än från just jordbruk.</p>
<p>Ändå har andelen industriarbetare knappt ökat. Länder som Mexiko, Egypten och Sydafrika har under de senaste trettio åren genomgått en “<a href="https://link.springer.com/article/10.1007/s10887-015-9122-3">förtida avindustrialisering</a>“. Andra länder inledde aldrig någon ordentlig industrialiseringsprocess. Sedan ungefär 2014 har <a href="https://www.unido.org/news/industrial-development-report-2018-launched">andelen industriarbetare i världen fallit</a>. Vi kan alltså tänka oss att den globala tillverkningsindustrin peakade, i termer av arbetskraft, under den <i>förra</i> globala krisen, för typ tio år sedan.</p>
<p>Var hamnar alla dessa människor som varken jobbar med jordbruk eller med industriproduktion? Dels i <a href="https://copyriot.se/2013/10/18/krisen-del-123-lopezbjork-om-mikroelektroniken-och-tjanstesektorn/">tjänstesektorn</a>, dels i <a href="https://press.princeton.edu/books/hardcover/9780691181240/not-working">arbetslöshet</a> – två statistiska kategorier som var för sig är rätt knepiga, och som båda överlappar med kategorin “<a href="https://www.cambridge.org/core/journals/social-science-history/article/demography-and-dispossession-explaining-the-growth-of-the-global-informal-workforce-19502000/C977CDFA380BA7A8BB913319C1610511">informellt arbete</a>“.</p>
<p>Så om vi fortsätter att titta på statistik över vad den avlönade arbetskraften jobbar med, går det för varje land att se en uppåtgående kurva för kategorin “tjänster”. Vid någon tidpunkt stiger andelen över 50 procent: i exempelvis Sverige inträffade detta runt år 1970, i Kina ungefär nu, år 2020 eller strax därefter. Och här ligger Kina i takt med det globala genomsnittet.</p>
<p>Lagom till det världshistoriska årtalet 2020 nådde alltså andelen anställda i tjänstesektorn, globalt sett, upp till <a href="https://data.worldbank.org/indicator/SL.SRV.EMPL.ZS">50 % enligt Världsbanken</a>. Vilken tajming! Just detta år kom coronakrisen, “<a href="https://phenomenalworld.org/analysis/the-first-services-recession">the first services recession</a>” – en kris som alldeles uppenbart slår hårdast mot tjänstesektorn.</p>
<p>“Tjänstesektorn” är såklart en statistisk kategori av tveksamt värde. Den rymmer både de personliga tjänster som drabbats allra hårdast i coronakrisen <i>och</i> diverse digitala tjänster (tänk Zoom eller Netflix) som har täljt smör med guldkniv. Just i överlappningen mellan det personliga och det digitala hittar vi <a href="https://www.gigwatch.se/">gigekonomin</a>. </p>
<p>Coronakrisen bidrar till att ytterligare lösa upp gränsen mellan anställning och arbetslöshet. Vi har det välkända fenomenet (särskilt i USA) med folk som inte räknas som arbetslösa då de inte längre aktivt söker jobb, eftersom de vet att det inte finns några jobb för dem. Plus alla som har ett påhugg på deltid men inte får tillräckligt med jobb för att klara sig på lönen. När ekonomer vid Fed i våras försökte uppskatta den “verkliga arbetslösheten” i USA, kom de fram till att <a href="https://www.reuters.com/article/us-health-coronavirus-fed-unemployment-idUSKBN22H1NV">en tredjedel av arbetskraften</a> var mer eller mindre arbetslös. Detta kan jämföras med det förra USA-rekordet som sattes år 1933, då bara en fjärdedel var arbetslösa.</p>
<p>Här i Europa är miljontals anställda fortfarande <a href="https://www.economist.com/finance-and-economics/2020/10/08/are-europes-furlough-schemes-winding-down">permitterade</a> och får alltså lönen betald av staten i stället för av företaget. (I våras var det uppe runt 20 procent av alla anställda, nu i oktober rapporteras andelen vara 9 procent.) Systemet med permitteringar syftar i någon mån till att “frysa” den arbetsmarknad som fanns innan coronakrisen slog till. Men nu är det uppenbart att pandemin kommer att fortsätter längre tid än staterna är beredda att betala de permitterades löner. När de europeiska länderna väl avvecklar dessa program är det ganska säkert att den officiella arbetslösheten kommer att skjuta uppåt.</p>
<div align="center">* * *
</div>
<p>Aaron Benanavs aktuella artikel kan lätt beskyllas för att vara underteoretiserad; såtillvida går han kanske i fotspåren av Robert Brenner. Å andra sidan är detta knappast en beskyllning som kan riktas mot <i>Endnotes</i>, särskilt inte det senaste numrets idéhistoriska djupdykningar i exempelvis <a href="https://endnotes.org.uk/file_hosting/EN5_The_Passion_of_Communism.pdf">italienska 1970-talets</a> omtolkningar av Marx’ begrepp om <i>Gemeinwesen</i> och den fascinerande krets av tänkare i <a href="https://endnotes.org.uk/file_hosting/EN5_Life_Against_Nature.pdf">mellankrigstidens Tyskland</a> vilka av Gerschom Scholem avfärdades såsom “judiska satanister”. För att inte tala om hur redaktionskollektivet bakom <i>Endnotes</i> i en självkritisk vändning ger sig in på <a href="https://endnotes.org.uk/file_hosting/EN5_We_Unhappy_Few.pdf">gruppsykologiska aspekter av förhållandet mellan teori och praktik</a>. Men samma utgåva rymmer även översättningen av <a href="https://endnotes.org.uk/file_hosting/EN5_Contours_of_the_World_Commune.pdf">en viktig text</a> från det tyska kollektivet <a href="https://kosmoprolet.org/de/umrisse-der-weltcommune">Freundinnen und Freunde der Klassenlose Gesellschaft</a>, som resonerar om det möjliga övervinnandet av kapitalismen. (Hett tips till alla som tycker att <a href="https://copyriot.se/2020/10/21/lite-om-hagglunds-omtalade-bok/">Martin Hägglund</a> är alltför vag.)</p>
<div align="center">* * *
</div>
<p>Underteoretiserad? Ja, det är Benanavs artikel i flera avseenden (vilket säkert är medvetet). Som att den avstår från att problematisera vad som menas med “tjänstesektorn”, liksom frågan om oavlönat kontra avlönat arbete. Artikeln förblir påfallande deskriptiv: det konstateras <i>att</i> mycket tyder på coronakrisen mest kommer att förstärka tidigare tendenser till ökad ojämlikhet och otryggare arbetsförhållanden. Men <i>varför</i> vi ser ökad ojämlikhet och ökad arbetslöshet, det lämnas obesvarat. Samma sak med frågan om varför tillväxten (i västvärlden) har stagnerat under lång tid – för att inte tala om frågan om <i>vad</i> det är som stagnerar när vi säger “ekonomisk stagnation”.</p>
<p>Benanav nämner inte Marx; intressant nog hänvisar han denna gång i stället till <a href="https://copyriot.se/2017/05/09/william-baumol-ar-dod-men-hur-manga-bryr-sig/">William Baumol</a> när han i viss mån ändå ska teoretisera vad som menas med ekonomisk stagnation:</p>
<blockquote><p>as economist William Baumol explained in the 1960s, services are in large part a stagnant economic sector. Unlike manufacturing during its heyday, most services do not exhibit dynamic patterns of expansion driven by high rates of labor productivity growth and falling prices. Instead, increases in the demand for services generally depend on spillover effects from productivity-enhancing innovations occurring in other economic sectors. There is a clear link between the global expansion of the stagnant services sector and the ever-worsening stagnation of the wider economy. In the years to come, average economic growth rates will fall further, due to the legacy of the COVID-19 pandemic shock.</p></blockquote>
<p>Här blir det rätt oklart vad Benanav menar med “stagnant”. Frågan är alltså dels <i>vad</i> som stagnerar, dels om vi talar om en absolut stagnation över tid eller en relativ stagnation sinsemellan olika delar av ekonomin. Än en gång upprepas påståendet att William Baumol på 1960-talet skulle ha visat att tjänstesektorn till stor del “är stagnant”, men om vi faktiskt läser Baumols studie så drar han inga slutsatser som gäller “tjänstesektorn” i allmänhet; hans analys utgår från scenkonsten och syftar främst på de tjänster som likt scenkonsten är särskilt svåra att överlåta på maskiner.</p>
<div align="center">* * *
</div>
<p>“The future for labor looks bleak”, konkluderar Aaron Benanav. Hur skulle man ens översätta denna mening till svenska? Arbete, arbetare, arbetarklass… i bestämd eller obestämd form.</p>
<blockquote><p>The future for labor looks bleak. What that means for the future of working people remains an open question. Their fight for dignity, in the midst of the pandemic and post-pandemic eras, will prove decisive.</p></blockquote>
2020-10-24T21:35:58+00:00
-
Copyriot: Lite om Hägglunds omtalade bok
http://copyriot.se/2020/10/21/lite-om-hagglunds-omtalade-bok/
<div align="center"><a href="http://volante.se/bocker/vart-enda-liv/"><img src="http://volante.se/wp-content/uploads/2020/01/Ha%CC%88gglund-Va%CC%8Art-enda-liv-Framsida-600x889.jpg" width="200" />
<p></p></a></div>
<p>Få har väl missat filosofen <a href="https://martinhagglund.se/">Martin Hägglund</a>s bok <a href="https://lareviewofbooks.org/feature/capitalism-or-freedom-a-symposium-on-martin-hagglunds-this-life-secular-faith-and-spiritual-freedom/"><i>This life</i></a> som nu föreligger i en lätt uppdaterad och utökad svensk utgåva, <a href="http://volante.se/bocker/vart-enda-liv/"><i>Vårt enda liv</i></a>.<br />
<i>Expressen</i> ombad mig att recensera den och lät mig skriva en lite längre essä som förra veckan lades ut under rubriken “<a href="https://www.expressen.se/kultur/stjarnfilosofen-som-vill-ha-en-ny-kommunism/">Stjärnfilosofen som vill ha en ny kommunism</a>“. Dock bakom betalvägg, för ovanlighets skull på kultursidan. Den som kan ge sig lite till tåls och håller koll här kommer annars kunna hitta en ännu lite längre version.</p>
<p>Jag avstod från att på förhand läsa vad andra recensenter skrivit om <i>This life</i>, för att inte skriva ännu en <a href="https://www.dn.se/kultur/martin-hagglund-ar-djupt-samtida-och-helt-oradd-infor-tankehistoriens-jattar/">metarecension</a>. I stället tog jag avstamp i <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Elements_of_the_Philosophy_of_Right">Hegels rättsfilosofi</a>, som just råkar fylla 200 år och spelar en ganska stor roll för Hägglund. Inte minst genom betoningen av ett positivt begrepp om <i>frihet</i> och om <i>socialt tillgänglig fri tid</i> som någonting annat än simpel “fritid” i meningen “tomma enheter av tid åt isolerade individer”. Detta får stor betydelse för Hägglunds arbetskritik.<br />
Recensionen betecknar alltså Hägglund som arbetskritiker och även värdekritiker, då hans läsning av Marx noga följer <a href="https://copyriot.se/2018/03/20/moishe-postone-1942-2018/">Moishe Postone</a>. Detta får viktiga konsekvenser som jag inte att många recensenter har missat. Både de liberaler som tror sig hitta traditionsmarxistiskt testugg och de vänstersossar som nöjer sig med att läsa boken som ett försök att återuppväcka en mer vagt marxistisk humanism.</p>
<p>Om man däremot verkligen följer Hägglunds värdekritiska Marxläsning är det tydligt att den inte bara är en filosofisk plädering för <a href="https://abfstockholm.se/evenemang/vilket-samhalle-kraver-vart-enda-liv/">socialdemokrati</a> à la Bernie Sanders. Han sticker inte under stolen med sina på den parlamentariska vänsterns övergripande strategi: att omfördela resurser i penningform, utan att angripa det underliggande “måttet på värde”. Av samma skäl är han rätt vag kring hur den nödvändiga “omvärderingen av värde” ska gå till och denna vaghet är nog på sin plats, tänker jag. Särskilt eftersom boken knappt alls går in på kapitalismens historia, mer än ett kort och viktigt påpekande om omöjligheten i att återgå till en socialdemokratisk välfärdsstat i ett läge där kapitaltillväxten – den i grunden absurda expansionen av “socialt nödvändig arbetstid” – har saktat av betydligt.</p>
<p>Det finns flera andra saker som lyser med sin frånvaro i <i>Vårt enda liv</i>. Jag nämner bland annat ondskan och familjen. Även frågor om klimat och ekosystem förblir helt marginella. Jag nämner lite av detta i recensionen men uppehåller mig i huvudsak i trakterna av Hegel och Marx. För en faktiskt storartad sak i Hägglunds bok, tycker jag, är hur han lyckas lägga ut några av dessas tankegångar på ett klart och begripligt språk, utan att förlita sig på specifikt marxianska eller hegelianska begrepp. Den typen av “översättning” är verkligen inte lätt, men i slutändan givetvis nödvändig. Kanske återvänder jag i något inlägg till vissa detaljer som inte rymdes i recensionen.</p>
2020-10-21T07:28:42+00:00
-
Copyriot: Poddsamtal om musikhistoriens slut
http://copyriot.se/2020/10/05/poddsamtal-om-musikhistoriens-slut/
<p><a href="https://soundcloud.com/user-768249719">SLUTET</a> är en podd som görs av Steven och Johan, “om konst, politik och kulturkritik vid historiens slut”. Eller ska vi helt enkelt säga <a href="https://excerpter.wordpress.com/category/eskatologi/">eskatologi</a>?</p>
<p>Nyligen gästade jag dem för ett samtal om <i>musikens slut</i>, i flera olika bemärkelser. Vi pratade på ett bra tag så allt kom tydligen inte att rymmas i ett enda avsnitt. Till att börja med frågan om <a href="https://copyriot.se/2019/12/29/tiotalets-musik-110-musikhistorien-tog-inte-slut-trots-allt/">musik<i>historiens</i> slut</a>, retromanin, den befarade stagnationen och dess möjliga orsaker. <a href="https://soundcloud.com/user-768249719/musikens-slut-del-1">Nu ligger avsnittet uppe</a>. Kanske hanns någon annan vinkel också med. Jag har själv inte hunnit lyssna men är nyfiken på kommentarer! (I kommentarsfältet här eller på Soundcloud, vad som känns bäst.)</p>
<p>
<div><a href="https://soundcloud.com/user-768249719" title="S L U T E T" target="_blank">S L U T E T</a> · <a href="https://soundcloud.com/user-768249719/musikens-slut-del-1" title="Musikens Slut, del 1" target="_blank">Musikens Slut, del 1</a></div></p>
2020-10-05T11:14:34+00:00
-
Copyriot: Om virus
http://copyriot.se/2020/10/04/om-virus/
<p><img src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/8/8a/Phytoplankton_types.jpg" width="480" /></p>
<p><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Phytoplankton">Växtplankton</a> står för hälften av all världens fotosyntes och är själva grunden för oceanernas näringskedjor även om de vid varje tidpunkt bara utgör en procent av världens samlade biomassa. Den enskilda planktonorganismen lever nämligen sällan i mer än en vecka, innan den besegras av ett eller annat virus. Annars hade nog oceanerna varit mer av monokulturer. Virus upprätthåller en biologisk mångfald av många olika slags växtplankton, där ingen enskild art tillåts att bli helt dominerande. Därtill bidrar de till att göra näringen, nyligen erhållen från solens strålar, mer tillgänglig för de andra mikroorganismer, <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Zooplankton">djurplankton</a>, som bildar nästa steg i havets näringskedjor.</p>
<p>Detta är ett av många exempel som står att hitta i <a href="https://www.economist.com/essay/2020/08/20/viruses-have-big-impacts-on-ecology-and-evolution-as-well-as-human-health">en fantastisk essä i <i>The Economist</i></a>, om hur virus finns överallt och är integrerade i all evolution.</p>
<p>(Samma ämne behandlas även i <a href="https://www.svd.se/vad-vore-vi-utan-alla-fantastiska-virus">dagens understreckare i <i>SvD</i></a>, skriven av Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi. Även exemplen som tas upp är i huvudsak samma. Ellerviks understreckare framstår i stora stycken som en renodlad rewrite, men rymmer ändå ingen hänvisning till <i>The Economist</i>.)</p>
<p>Är då virus levande eller ej? Frågan är kanske felställd.</p>
<blockquote><p>The virus is a process, not a thing.</p></blockquote>
<p>Svaret är då inte att virus är levande eller ickelevade, inte heller att det finns en flytande skala med viruset någonstans i mitten. För det är ju inte ett ting med en plats. Snarare får sägas att “virus alternerar mellan levande och ickelevande faser”.</p>
<p>(Det där sista kan även sägas om <a href="https://marxists.catbull.com/svenska/marx/1885/24-d201.htm">kapitalet</a>, dess ständiga kretslopp och dess beroende av levande arbete för sin reproduktion. Kapitalet som en process, inte som ting.)</p>
<p>De livlösa ting som vi kan frukta – de smittbärande partiklar som sprider sig utanför de levande cellerna – kallas för <a href="https://mesh.kib.ki.se/term/D014771/virion">virioner</a>. Dessa finns i en hiskelig mängd.</p>
<p>Om hela jorden skulle söndersmulas till sandkorn så skulle antalet sandkorn fortfarande vara färre än antalet virioner. Typ så. De finns i jorden, i luften, i haven, i bakterier, i svampar, i växter, i djur.</p>
<p>Av alla virioner i en enda människokropp har flertalet inte någon närmare koppling till människocellerna. De infekterar i stället de olika bakterier (och andra mikroorganismer) som lever inne i människokroppen.</p>
<p>Dödsdansen mellan virus och mikrober som en evolutionär kraft, alltså. Men också: införlivandet av virusarvsmassa i växter och djur, ända in i våra fortplantningskedjor.</p>
<p>Människan har hämtat 8 % av sin arvsmassa från <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Retrovirus">retrovirus</a>. Dessa virus har blivit <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Endogenous_retrovirus">endogena</a>. Vissa är associerade med former av cancer men anledningen till att de stannat kvar i oss och inte har dött ut är ändå att de gör någon form av nytta, i evolutionär mening.</p>
<p>Virus som blir endogena i bakterier kan ligga vilande där i generationer, låta sig mångfaldigas genom celldelning utan att påverka bakteriens övriga liv, förrän viruset plötsligt aktiveras och ger kommando till sin värdcell att lägga ner all verksamhet utom att producera nya virioner. Viruset lämnar skeppet. Lämnar livet för att öka sina chanser till fortplantning. Det är när värdcellen visar tecken på stress som dess latenta virus låter sig aktiveras. Eller aktiverar sig. Vår mänskliga grammatik med dess subjekt och objekt är nog inte optimal för att tala om virus.</p>
<p>Moderkakan – den mest däggdjuriska av kroppsdelar – tycks komma från virus. Det var retrovirus som började använda sig av proteinet <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Syncytin-1">syncytin-1</a> bör att lösa upp åtskillnaden mellan skilda organismer, för att skapa en flytande övergång, till att börja med mellan en virion och en målcell. Däggdjuren (eller våra föregångare) kopierade denna mekanism från retrovirusen och använder nu syncytin-1 för att koppla samman moderns och fostrets celler i navelsträngen. En gränslöshet som tycks bryta mot <a href="https://copyriot.se/2020/04/10/det-varas-for-immunforsvaret/">immunologins</a> <a href="https://copyriot.se/2020/05/28/antikroppar-ar-inte-lika-med-immunitet-om-grundlaggande-immunologi/">grundlagar</a>.</p>
2020-10-04T14:22:17+00:00
-
Copyriot: Ett paradexempel på hur missvisande det kan bli att tala om “digital feodalism”
http://copyriot.se/2020/09/17/ett-paradexempel-pa-hur-missvisande-det-kan-bli-att-tala-om-digital-feodalism/
<p>Jag här redan nämnt <a href="https://copyriot.se/2020/09/17/det-varas-for-feodalismen/">några exempel på hur talet om “en ny feodalism” blivit en allt mer populär samtidsdiagnos</a>. Men jag sparade det värsta.</p>
<p><img src="https://bilder.akademibokhandeln.se/images_akb/9781839094132_383/the-medieval-internet" width="200" />
<p></p>
<p>Så sent som förra veckan utkom en bok med titeln <a href="https://books.emeraldinsight.com/page/detail/The-Medieval-Internet/?k=9781839094132"><i>The Medieval Internet</i></a>, skriven av den danske medievetaren <a href="https://pure.au.dk/portal/en/persons/jakob-linaa-jensen(12a7d63e-304d-4682-bffd-7393e32f1a70).html">Jakob Linaa Jensen</a> som är en etablerad forsare i sitt fält, med en rad böcker bakom sig. Titeln lät ändå lite spännande. Men sen läste jag kapitel 7, som bär rubriken “Digital Feudalism”. Det visade sig vara en närmast parodisk uppvisning i hur nätkritiken förslappas under tyngden av en illa vald metafor. Bruket av “feodalism” som skällsord har här helt ersatt den kritiska analys som man borde kunnat vänta sig av ett verk med vetenskapliga pretentioner.</p>
<p>Jakob Linaa Jensen påstår sig i detta bokkapitel leda i bevis att “the very structure of the platform economy has a distinctly feudal taint”. Vad är det då som är så “distinkt feodalt”, kan man fråga sig.</p>
<p>Jo, först och främst att det finns “assymetriska beroenderelationer” mellan teknikföretagen och deras användare. Men sådana assymmetrier är ett kännetecken för klassamhällen i allmänhet, inklusive kapitalismen. Det är inte alls distinkt för feodalismen. Vilket är den invändning som måste resas ungefär varje gång som Jakob Linaa Jensen slänger sig med f-ordet.<br />
Han påpekar att de feodala godsherrarna minsann <i>exploaterade</i> bönderna. Och visst är vi exploaterade även på internet? Alltså är internet feodalt! (Alla lejon är djur – alltså är alla djur lejon.)</p>
<p>Har ni förresten tänkt på hur kyrkan i det medeltida Europa kontrollerade flöden av information? Tänka sig, det gör dagens teknikjättar också. Det måste betyda att vi lever i en digital feodalism!</p>
<p>Som extra argument anförs den “ökande övervakningen av användare” och tendensen till “ökande reglering och kontroll”. Inte heller detta är såklart det minsta unikt för feodalismen. Snarare tvärtom. Medeltidens feodala samhällen var många saker, men de var <i>inte</i> några utpräglade övervakningssamhällen. Tvärtom så var det <i>efter</i> feodalismens upplösning – när de tidigmoderna nationalstaterna skaffade sig resurser att direkt beskatta varje undersåte – som den statliga övervakningen byggdes ut.</p>
<p>Ett citat, som exempel på hur slappt Jakob Linaa Jensen resonerar:</p>
<blockquote><p>Modern tech giants arose in the crucial early years of twenty-first century – Google, Amazon, Facebook, etc. – and colonised the internet, driving out competitors. /…/ And ever-present Google wants to be THE gateway for all information in the world. /…/ The dominant tech companies act like new feudal lords. They want control and dependent subjects, like the medieval feudal lords wanted obedient and hard-working serfs and peasants.</p></blockquote>
<p>Vid det här laget börjar det framgå att “feodalism” mest är ett omständligare sätt att säga “klassamhälle”. Vilket nog är extra attraktivt bland akademiker som helst inte vill bli misstänkta för att hysa en marxistisk böjelse.</p>
<p>I förbifarten hänvisas dock till den marxistiske medieteoretikern Christian Fuchs, som påpekat att vi med företag som Uber och Airbnb får “ett nytt proletariat”, med låga löner och otrygg ställning. Även detta läser Jakob Linaa Jensen som ett belägg för sin feodalismtes. Trots att existensen av ett proletariat är det bland det minst feodala man kan tänka sig!</p>
<p>Citatet ovan visar också hur hänvisningarna till “feodalism” varvas med hänvisningar till “kolonisering”. Vilket en historiskt informerad läsare måste haja till inför. Än en gång har vi här två strikt skilda fenomen. Kolonialism är ju inget vi förknippar med det medeltida Europa. Det var ju <i>efter</i> medeltiden, efter feodalismens upplösning, som Europa började kolonisera andra delar av världen, först i form av handelskolonier, senare territorialkolonier. Men kapitlet rymmer ingen som helst förklaring av vad som ska menas med “kolonisering”. Begreppet används mest som ett extra invektiv, kanske även som en antydan om att det fanns någonting bättre, mer oskuldsfullt, innan koloniseringen tog fart.</p>
<p>En gång i tiden var “fritt och anarkiskt”, antyder författaren flera gånger, men utan att klargöra <i>när</i>. I vissa passager antyds det att 1990-talets internet var fritt, i andra passager var nätet redan då under kontroll av “plattformar”. När den forna friheten sedan ska skildras, blir resultatet oerhört slafsigt. Författaren likställer glatt libertarianer, hippies, EFF, 4chan och Creative Commons. De historiska kopplingarna mellan sådana tendenser finns och har analyserats ett otal gånger av olika mediehistoriker, men hos Jakob Linaa Jensen ges noll analys, bara en serie likhetstecken.</p>
<p>Jakob Linaa Jensen har inte ens bemödat sig om en korrekt kronologi när han skriver internets historia. Han tror att nollnolltalet inträffade på tiotalet!</p>
<p>Först skriver han: “YouTube is another example, originating in the late nineties”.<br />
Och sen: “In the 1990s, there was an abundance of pirated and illegal services for downloading music and films like Napster, Gnutella and BitTorrent.”<br />
Va? <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/History_of_YouTube">Youtube</a> grundades bevisligen inte på 1990-talet, utan år 2005. Napster kom visserligen i juni 1999, men Gnutella först 2000 och Bittorrent 2001. Fildelningsexplosionen utspelade sig kring nollnolltalets mitt, om detta råder inget tvivel.</p>
<p>Här börjar man fråga sig om det vetenskapliga förlaget <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Emerald_Group_Publishing">Emerald</a> helt har slutat med fackgranskning. Hur kan sådana sakfel släppas igenom?</p>
<p>Till råga på allt så hänvisas redan i kapitlets öppning till en “Max Bloch” som ska ha analyserat den medeltida ekonomin. Uppenbarligen åsyftas en av Europas mest kända historiker någonsin, <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Marc_Bloch">Marc Bloch</a>.<br />
Men jag betvivlar att Jakob Linaa Jensen verkligen har läst honom, eller har läst några medeltidshistoriska studier över huvud taget. För om han hade gjort det, skulle han inte ha skrivit: “<a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Slavery_in_medieval_Europe">The slave system</a> was abandoned in the early Middle Ages.”<br />
Ännu ett flagrant sakfel! För även om det medeltida Europa inte var ett utpräglat slavsamhälle, så som Romarriket hade varit, så fortsatte handeln med och utnyttjandet av slavar, inte bara här uppe <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Thrall">i Norden</a>, utan än mer i Södern. Framför allt i <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Slavery_in_Spain">Spanien</a> – inte bara under muslimskt välde utan även efter de kristnas <i>reconquista</i>, efter att pesten resulterat i brist på arbetskraft.</p>
<p>Att tala om “digitalt slaveri” är dock betydligt mindre populärt i akademiska sammanhang. Det låter helt klart för grovt. Men ytliga paralleller till medeltiden, det går tydligen fortfarande att komma undan med.</p></p>
2020-09-17T16:11:39+00:00
-
Copyriot: Det våras för feodalismen
http://copyriot.se/2020/09/17/det-varas-for-feodalismen/
<p>Bland de som vill ställa kritiska samtidsdiagnoser har det blivit allt mer populärt att dra paralleller till <a href="https://twitter.com/vulgaris_vox">medeltiden</a>. Från olika håll hävdas att vi går mot en <i>ny feodalism</i>. Ofta betecknas den rentav som en <i>digital</i> feodalism. På vilket sätt den skulle är feodal, det är inte lika tydligt.</p>
<p>Här är några exempel, från vad jag själv har bokmärkt i år:</p>
<ul>
<li>Iranska konstnären <a href="http://www.baharnoorizadeh.com/">Bahar Noorizadeh</a> har i videoverket <a href="http://www.baharnoorizadeh.com/#/after-scarcity/"><i>After Scarcity</i></a></li></ul> (2018) följt de utopiska tankebanorna hos <a href="https://strelkamag.com/en/article/what-happened-to-the-soviet-internet">sovjetiska cybernetiker</a> som trodde sig kunna skapa en automatiserad planekonomi. I verket ställer hon <a href="http://magazynrtv.com/en/wydanie-11/afirmacja/other-networks-access-emancipation-science-fiction/">frågan</a>: “How might we use computation to get us out of our current state of digital feudalism and towards new possible utopias?”
<p></p>
<li>Den vänsterliberala nationalekonomen <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Mariana_Mazzucato">Mariana Mazzucato</a> rönte för ett år sedan stor uppmärksamhet för en debattartikel med rubriken “<a href="https://www.project-syndicate.org/commentary/platform-economy-digital-feudalism-by-mariana-mazzucato-2019-10">Preventing Digital Feudalism</a>“. Men förutom i rubriken förekommer inte ordet “feodalism” i själva texten. Inte ens indirekt får vi någon vink om varför just detta skulle vara en rimlig beskrivning på det som borde motverkas. Mazzucato använder det som ett simpelt invektiv.</li>
<p></p>
<li><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Shoshana_Zuboff">Shoshana Zuboff</a> har blivit oerhört uppmärksammad för <a href="https://copyriot.se/2019/04/10/om-overvakningskapitalism-och-uppmarksamhetskris/">sin bok om “övervakningskapitalismen”</a>. Kapitalism är som bekant någonting annat än feodalism. Men det hindrar inte Zuboff från att bre på med båda begreppen för att beskriva samma sak, som här i <a href="https://www.bbc.co.uk/news/extra/CLQYZENMBI/amazon-data">en intervju</a>:<br />
<blockquote><p>We find ourselves being shot backward into a kind of feudal pattern where it was an elite, a priesthood, that had all the knowledge and all the rest of the people just kind of groped around in the dark.</p></blockquote>
<p>Att viss kunskap koncentreras hos ett prästerskap har givetvis kännetecknat klassamhällen långt före feodalismens framväxt. Det är knappast heller något centralt drag i definitionerna av historisk feodalism. Så vad menar Zuboff att liknelsen har att tillföra?</p></li>
<p></p>
<li>Rimligen borde marxister inte slarva lika mycket i talet om “feodalism”, då ju detta begrepp hos Marx är tydligt definierat som ett av flera historiska <a href="https://marxistarkiv.se/klassiker/marx/forkapitalistiska_produktionssatt.pdf"><i>produktionssätt</i></a>, som tydligt kan skiljas från det kapitalistiska produktionssättet. Men även en så framstående marxist som <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Jodi_Dean">Jodi Dean</a> tycks vara lite väl lockad av den nya trenden. “Capitalism is turning itself into neofeudalism” menade hon i våras, i <a href="https://lareviewofbooks.org/article/neofeudalism-the-end-of-capitalism/">en förvisso intressant artikel</a> där hon åtminstone resonerar en del kring vad som kännetecknar feodalismen. (Får nog återvända till detta i kommande inlägg.)</li>
<p></p>
<li>Feodalismens spöke dyker även upp i <a href="https://www.plutobooks.com/author/peter-fleming/">Peter</a> <a href="https://www.theguardian.com/profile/peter-fleming">Fleming</a>s ganska roliga bok <i><a href="https://repeaterbooks.com/product/the-worst-is-yet-to-come-a-post-capitalist-survival-guide/">The worst is yet to come. A post-capitalist survival guide</a></i>. Även om Fleming kanske är mer anarkist än marxist, argumenterar han i likhet med Dean för att kapitalismen som vi känner den kan vara på väg ut och ersättas av något annat, ännu sämre system – en tes som absolut är värd att diskuteras på allvar, vilket tyvärr inte underlättas av att <i>det nya dåliga</i> genast ska etiketteras som “neo-feodalt”.</li>
<p></p>
<li>Slutligen noterar vi titeln på den gode <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Evgeny_Morozov">Evgeny Morozov</a>s kommande bok: <a href="https://us.macmillan.com/books/9780374280284"><i>Freedom as a service. The new digital feudalism and the future of the city</i></a> (2022). Här finns det dock skäl att hysa högre förhoppningar på den teoretiska nivån, inte minst efter att ha läst Morozovs alldeles strålande <a href="https://thebaffler.com/latest/capitalisms-new-clothes-morozov">kritik av Zuboffs tes om “övervakningskapitalismen”</a>. Dessutom har han tidigare anmärkt på Twitter:<br />
<blockquote><p>Any theory of “digital feudalism” must account for the non-existing role of the state – situated in the international system – behind the “digital”. Since no such account exists – see US/Silicon Valley- “digital feudalism” is how the polite society grapples with “digital fascism”</p></blockquote>
</li>
<p>Allt detta snack om “feodalism” i en tid när många av medeltidshistorikerna själva tvärtom har börjat undvika begreppet, något som <a href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/j.1478-0542.2009.00610.x">Richard Abels diskuterar i en intressant översiktsartikel</a>:</p>
<blockquote><p>Indeed, over the last decade, ‘feudalism’ has become an ‘F-word’ at some <a href="https://www.medieval.eu/medieval-conferences-2019/">professional conferences for medieval historians</a>, only uttered ironically or with the intention to provoke.</p></blockquote>
<p>Jag lutar åt att Abels har rätt i att pendeln kanske svängt för långt åt det andra hållet, mot en medeltidshistoria som i överdriven grad betonar ömsesidighet på bekostnad av hierarki. Visst fanns det aldrig ett enhetligt “feodalt system”, men som analytiskt begrepp kan “feodalism” ändå vara värt att behålla. Men då måste det vara tydligt definieras, på ett sätt som inte kan tillåta slarviga liknelser där tendenser i den samtida kapitalismen skrivs om till att handla om “ny feodalism”. </p>
2020-09-17T14:32:03+00:00
-
Copyriot: Vilka kulturaktörer fick del av statens krispaket? En snabb genomgång
http://copyriot.se/2020/06/16/vilka-kulturaktorer-fick-del-av-statens-krispaket-en-snabb-genomgang/
<p><a href="https://www.kulturradet.se/nyheter/2020/kulturradets-forsta-beslut-om-krisstod/">Igår</a> och <a href="https://www.kulturradet.se/stodpaket-till-kulturen/">idag</a> offentliggjorde Kulturrådet vilka som får ta del av <a href="https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=7496839">det statliga krispaketet till kulturarrangörer</a>. Jag kunde inte låta bli att kasta ett öga på listan över mottagare och titta närmare på vilka kriterier som har gällt. Krislägen som detta tenderar ju att vässa frågan om vad som menas med “kultur”.</p>
<p>Först lite bakgrund. I en av vårens ändringsbudgetar (<a href="https://www.regeringen.se/495969/contentassets/1a810681b815446a89e314f6c3845eaf/extra-andringsbudget-for-2020--ytterligare-atgarder-med-anledning-av-coronaviruset-prop.-201920146.pdf">Prop. 2019/20:146</a>) innehöll ett extra bidrag till kulturområdet, 500 miljoner kronor, jämte ett lika stort bidrag till idrotten.</p>
<p>I ändringsbudgeten talas det mycket löst om “allmän kulturverksamhet”. Viss precisering gavs <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/04/kulturradet-filminstitutet-konstnarsnamnden-och-sveriges-forfattarfond-fordelar-krispengar-till-kulturen/">senare i april</a> då regeringen utfärdadeen förordning “om statligt stöd för kulturevenemang som har ställts in eller skjutits upp med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19” (<a href="https://svenskforfattningssamling.se/doc/2020246.html">SFS 2020:246</a>). Ett par klipp ur förordningen:</p>
<blockquote><p><b>5 §.</b> Stöd får lämnas till en arrangör av en konsert, scenkonstföreställning,<br />
biografföreställning, utställning, föreläsning eller ett annat liknande kulturevenemang i Sverige. Stöd får också lämnas till en konstnärligt verksam aktör som arbetat med eller skulle ha medverkat i evenemanget. /…/<br />
<b>6 §</b> Förutsättningar för stöd är att evenemanget<br />
1. har ställts in eller skjutits upp med anledning av spridningen av viruset som orsakar sjukdomen covid-19,<br />
2. har anordnats för allmänheten eller allmänheten skulle ha haft tillträde till det,<br />
3. har offentliggjorts eller fastställts i en plan för verksamheten, och<br />
4. skulle ha hållits senast den 31 maj 2020 och inte kommer att hållas före det datumet.<br />
/…/<br />
<b>12 §.</b> Myndigheten ska vid prövningen av ansökningar ta hänsyn till sökandens behov av ekonomiskt stöd och att medlen fördelas till en mångfald av kulturella uttryck.</p></blockquote>
<p>“Myndigheten” syftar här på Statens Kulturråd, utom i sånt som rör film, där stödet delas ut av Filminstitutet. Stödet till enskilda (bild)konstnärer och författare har delegerats till <a href="https://www.konstnarsnamnden.se/default.aspx?id=24323">Konstnärsnämnden</a> respektive <a href="https://www.svff.se/">Författarfonden</a>. Men här kollar vi på den största delen av stödpaketet, det som delas ut av Kulturrådet, till arrangörer av bland annat konserter, föreläsningar och utställningar.</p>
<p>“Evenemang” är ett nyckelbegrepp. (<a href="https://www.marxists.org/svenska/marx/1867/23-d101.htm#h8">Lite elakt</a> kan vi säga att kulturen här framträder som en “oerhörd anhopning av evenemang”, det enskilda evenemanget som dess elementarform.) Aktörer som inte sysslar med evenemang har ingenting att hämta, om inte verksamheten går att omdefiniera till evenemang. Det vill nog också till att inställda evenemangen ska ha varit offentliggjorda innan den 24 april när förordningen utfärdades, vilket säkert utesluter en del aktörer som jobbar mer spontant, med kort framförhållning.</p>
<p>Förordningen talar inte om konstnärlig kvalitet, men håller ändå öppet för att låta Kulturrådet göra kvalitativa prioriteringar, för att garantera en “mångfald av kulturella uttryck”. Det talas om “kulturverksamhet av professionell art”, vilket är något svårtolkat. Ren amatörverksamhet ska uppenbarligen inte omfattas, men spektrat däremellan?<br />
Vidare förklaras att stödets syfte är att täcka intäktsbortfall, men det “får inte omfatta ersättning för utebliven vinst”. Myndigheten ska också “ta hänsyn till sökandens behov”.</p>
<p>Därefter har Kulturrådet preciserat kriterierna lite till, genom att <a href="https://www.kulturradet.se/sok-bidrag/definitioner/">begreppsdefinitionen</a>. “Kulturevenemang” definieras till exempel som evenemang “med professionellt yrkesverksamma kulturaktörer”. Vilket förvisso fortfarande är en rätt luddig formulering. “Intäktsbortfall” definieras som “uteblivna nettointäkter” vilket lämnar det öppet för att även t.ex. utebliven ölförsäljning eller uteblivna sponsorintäkter kan täckas av Kulturrådet. Eller tänk på kommersiella konstgallerier som inte kunnat sälja några verk, fast verken finns kvar och kommer kanske att säljas längre fram. Hur myndigheten har resonerat i alla dessa fall är svårt att riktigt begripa.</p>
<p><a href="https://www.kulturradet.se/nyheter/2020/kulturradets-forsta-beslut-om-krisstod/">Kulturrådets pressmeddelande</a> förklarar att man fått in drygt 2000 ansökningar, varav merparten från aktörer som inte tidigare sökt bidrag från Kulturrådet. Av dessa har 727 ansökningar beviljats.</p>
<blockquote><p>Hälften av de beviljade medlen går till musikområdet och en fjärdedel till scenkonst. Resterande medel går till aktörer inom bild- och formområdet, museer, utställningsverksamhet, litteratur- och läsandeverksamhet samt konstområdesövergripande arrangörer och aktörer.<br />
/…/<br />
Enligt regeringens förordning kan Kulturrådet dela ut högst 75 procent av det sökta beloppet upp till en miljon kronor och högst 50 procent över en miljon kronor. En arrangör eller aktör kan som mest få tio miljoner kronor.<br />
Regeln gör att alla de som har sökt och är berättigade till bidrag också kommer att få pengar, men inte hela den sökta summan.</p></blockquote>
<p>I enlighet med förordningen, har Kulturrådet prioriterat genom att ta “hänsyn till de sökandes behov av ekonomiskt stöd och att medlen fördelas till en mångfald av kulturella uttryck”.</p>
<p><a href="https://www.kulturradet.se/nyheter/2020/kulturradets-forsta-beslut-om-krisstod/">Igår</a> offentliggjordes <a href="https://www.kulturradet.se/globalassets/start/nyheter/nyheter-media/bidraget-for-kulturevenemang-som-har-stallts-in-eller-skjutits-upp-med-anledning-av-spridningen-av-sjukdomen-covid-19-forsta-fordelningen.pdf">listan</a> över stöd till mindre aktörer som enskilda artister och kulturföreningar, i fyr- eller femsiffrig storleksordning.<br />
<a href="https://www.kulturradet.se/nyheter/2020/krisstod-till-stora-arrangorer-och-aktorer/">Idag</a> kom <a href="https://www.kulturradet.se/globalassets/start/nyheter/nyheter-media/bidraget-for-kulturevenemang-som-har-stallts-in-eller-skjutits-upp-med-anledning-av-spridningen-av-sjukdomen-covid-19-andra-fordelningen.pdf">listan över bidrag till större arrangörer</a> och det är den jag tittat lite närmare på. Listan består mest av en massa aktiebolag vars verksamhet inte är helt lätt att utläsa. Följande har fått mest:</p>
<p><b>Maximal utdelning (10 miljoner kronor)</b><br />
Fotografiska Stockholm AB, 10000000 kr<br />
<a href="https://krall.se/om-bolaget/">Krall Entertainment AB</a>, 10000000 kr</p>
<p><b>5–10 miljoner kronor</b><br />
<a href="https://abbathemuseum.com/sv/">Pop Story AB</a>, 6697300 kr<br />
<a href="https://www.realtid.se/pippis-pengar-till-skatteparadis">Sagolekhuset Junibacken AB</a>, 6102500 kr<br />
<a href="https://www.2entertain.com/om-oss/foretagspresentation/">2Entertain</a> <a href="https://www.momentgroup.com/varaverksamheter/">Sverige</a> <a href="https://www.expressen.se/noje/sa-blev-de-miljonarer-pa-utskalld-buskis/">AB</a>, 5156500 kr</p>
<p><b>över 3 miljoner kronor</b><br />
Vicky Nöjesproduktion AB, 4135400 kr<br />
Debaser, 3382000 kr<br />
<a href="http://husetunderbron.se/">Huset Under Bron AB</a>, 3031300 kr</p>
<p><b>över 2 miljoner kronor</b><br />
Villman Produktion AB, 2842800 kr<br />
Liseberg AB, 2733000 kr<br />
mm the party in stockholm AB, 2678100 kr<br />
<a href="https://wallmans.se/kontakta-oss/press/">Wallmans Stockholm AB</a>, 2574800 kr<br />
<a href="https://www.al.se/om-oss/stadsinnovation/tack-for-fyra-fantastiska-ar-pa-nobelberget/">Huset på Berget AB</a>, 2377400<br />
norrabrunncomedy suck, 2362000 kr<br />
<a href="https://www.iq-mag.net/2016/06/cts-acquires-majority-share-fkp-scorpio/">FKP Scorpio Sverige AB</a>, 2215100 kr<br />
Wetterling Gallery, 2209900 kr<br />
Robert o Annas AB, 2175100 kr<br />
Liljan i Borlänge AB, 2171000 kr<br />
<a href="http://www.verandan-are.se/afterski">tmn</a> i <a href="https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=78&artikel=5648640">åre</a> <a href="https://www.allabolag.se/5566481221/tmn-i-are-ab">ab</a>, 2112000 kr<br />
GL Nöje, 2089100 kr<br />
Lorensbergsteatern, 2062800 kr<br />
Södra Teatern AB, 2049000 kr</p>
<p><b>över 1 miljon kronor</b><br />
True Entertainment Sweden AB, 1975600 kr<br />
AB Gröna Lunds Tivoli, 1901200 kr<br />
Julius Production AB, 1870000 kr<br />
Byggmästare Sven-Harrys Konst- och bostadsstiftelse, 1769000 kr<br />
Falkenbergsrevyn AB, 1746600 kr<br />
Frippe Produktion AB, 1618100 kr<br />
Cirkus Brazil Jack, 1610800 kr<br />
Park Lane Restaurang Ab, 1551000 kr<br />
Slaughterhouse Brewery AB, 1298800 kr<br />
Triffid And Danger Concerts AB, 1214200 kr<br />
Svandammen i Uppsala AB, 1208500 kr<br />
Bengtsson Entertainment AB, 1153200 kr<br />
<a href="http://gyllenepromotion.se/">Gyllene Promotion AB</a>, 1112100 kr</p>
<p>Huruvida alla dessa företag har behov av ekonomiskt stöd kan troligen diskuteras. <a href="https://de.wikipedia.org/wiki/FKP_Scorpio">FKP Scorpio</a> är till exempel ett multinationellt företag med en <a href="https://www.google.com/search?q=eventim&tbm=fin#scso=_iBfpXoqqEciGrwSQ1Kpw1:0&wptab=OVERVIEW">börsnoterad</a> <a href="https://de.wikipedia.org/wiki/CTS_Eventim">huvudägare</a>. Liknande kan säkert gälla för fler av företagen på listan, men vad dessa sysslar med är inte omedelbart tydligt utan kräver visst grävande. Oavsett vilket måste man kunna diskutera om detta var det bästa sättet att prioritera. Bland de som blivit utan krisstöd finns inte bara enskilda kulturarbetare, utan även en massa små företag och föreningar som på olika sätt upprätthåller en kulturell infrastruktur utan att själva vara de som arrangerar det som Kulturrådet definierar som kulturevenemang.</p>
2020-06-16T19:08:39+00:00
-
Copyriot: Historisk levnadsstandard, 4: Aggregering
http://copyriot.se/2020/06/10/historisk-levnadsstandard-4-aggregering/
<p>Reallön och BNP är exempel på <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Aggregation_problem">aggregat</a>. (Från latinets <i>aggregare</i>, att “flocka samman”, en metafor som tycks ha sitt ursprung i boskapshållningen; aggregering är alltså ursprungligen en syssla för fårhundar och herdar.)</p>
<p>Är aggregat nödvändigtvis den bästa vägen för att historiska studier av levnadsstandard? Det frågar sig <a href="http://www.emmagriffin.info/">Emma Griffin</a> i sin redan nämnda artikel i <i>Past & Present</i>, “<a href="https://academic.oup.com/past/article/239/1/71/4794719">Diets, hunger and living standards during the British industrial revolution</a>” (2018). Vi snackar alltså fortfarande om perioden ungefär 1790–1840.</p>
<p>Skillnaderna mellan stad och landsbygd – liksom mellan olika regioner i Storbritannien – var stora och växande, exempelvis i fråga om mängden tillgängligt lönearbete, tillgången på näring och människors kroppslängd. (Det sistnämnda är en grov men pålitlig indikator på hur god tillgång de hade på mat under sin uppväxt.) Dessa skillnader slätas lätt över om man väljer att dra slutsatser utifrån nationellt aggregerade genomsnitt.</p>
<p>Att aggregera statistik på nationell nivå innebär ju definitionsmässigt en <a href="https://blogs.abo.fi/historia/2018/06/05/vi-talar-om-global-historia-men-vem-bryr-sig/#more-753">metodologisk</a> <a href="https://matsbladh.wordpress.com/2017/06/02/metodologisk-nationalism/">nationalism</a> som står i total motsats till allt tal om <a href="http://www.historisktidskrift.se/fulltext/2010-4/pdf/HT_2010_4_615-641_jarrick_myrdal.pdf">globalhistoria</a> (som är någonting annat än att bara väva samman nationella berättelser, eller dra jämförelser mellan nationella aggregat). Bland nationalekonomer ses den metodologiska nationalismen däremot sällan som ett problem. Det hörs ju på namnet: <i>national</i>ekonomi.</p>
<p>Griffin (2018) menar att 2000-talets nya våg av kvantitativa studier av historiska reallöner har kastat visst ljus på hur klyftan mellan stad och landsbygd vidgades under industriella revolutionen, men att de aggregativa metoderna i huvudsak har tjänat att släta över denna klyfta:</p>
<blockquote><p>We have seen here that early industrial Britain was en economy of (at least) two halves: a dynamic urban/industrial sector set against a stagnant rural one. There can be no understanding living standards without understanding that it is a story with two parts. In towns and industrial districts, men enjoyed higher wages and steady employment. In addition to working longer hours themselves, they also enjoyed higher wages and steady employment. In addition to working longer hours themselves, they also enjoyed the more dubious privilege of being able to send large numbers of their household, including young children, to work as well. Industrial districts offered the prospect of higher family incomes, /…/ In rural England, by contrast, wages and family incomes hardly moved in the first half of the century and agricultural workers and their families consumed a very plain diet, one that must have been insufficient for all the household’s needs. But the agricultural sector of the economy remained large right down to 1850, so when urban and rural experiences are pooled the overall appearance is one of little change. /…/<br />
Quantification has not only served to underplay the dynamism of the industrial regions, it has also helped to preserve a dichotomous interpretation of living standards – optimism versus pessimism – that is long past its sell-by date.<br />
/…/<br />
The evidence is clear: industrialization ushered in a far more complex, and unequal, society than that which it replaced. It is time to abandon the optimist/pessimist framework</p></blockquote>
<p>Sammanfattningsvis menar Griffin att vi inte bör stirra oss blinda på om de aggregerade kurvorna pekar uppåt eller nedåt, utan måste fråga oss vad de faktiskt mäter.</p>
<p>Vi missar inte bara den ojämlika utvecklingen <i>mellan</i> stad och landsbygd, utan också ojämlikhetens skilda utveckling där landsbygden förblev förhållandevis jämlik (den stora majoriteten av fattiga där hade lika låg levnadsstandard) medan industriarbetarnas villkor skilde sig betydligt mer (även om deras genomsnitt låg högre).</p>
<p>Frågan blir ännu mer komplex om vi bryter upp familjen som enhet. (Det vill säga, om vi inte bara bryter med den metodologiska nationalismen utan även med vad som kan kallas för “metodologisk familism”.)</p>
<p>De som i 1800-talets början samlade in uppgifter om fattiga familjers levnadsstandard – uppgifter som nu stoppas in i långa tidsserier av kvantitativt inriktade ekonomihistoriker – tänkte knappast på frågor om representativitet. Vanligen utgick de från att människor levde i familjer med en man och en hustru, där alla familjemedlemmar delade lika både på inkomster och på obetalt arbete. Detta må i breda drag ha stämt i fråga om livet på landsbygden, men var en mycket dålig premiss för att studera livet hos dem som var mest påverkade av industrialiseringen.</p>
<p>Löneuppgifterna som samlades in gäller vuxna män. Men kan man utgå från att de även är giltiga för kvinnor och barn? Knappast.</p>
<p>Emma Griffins huvudsakliga slutsats är <a href="https://copyriot.se/2020/06/07/historisk-levnadsstandard-2-mer-om-levnadskostnadsindex-for-industrialiseringens-england/">som sagt</a> att positionerna “optimism” och “pessimism” är överspelade i frågan om vad som hände med de arbetande klassernas levnadsstandard under den industriella revolutionen. Vissa fick det bättre, andra fick det sämre – såklart. Det är givetvis av intresse att även fånga den större bilden, men det bör inte ske till priset av en aggregering som döljer växande klyftor.</p>
2020-06-10T18:01:55+00:00
-
Copyriot: Historisk levnadsstandard, 3: Bröd och efterklok näringslära
http://copyriot.se/2020/06/09/historisk-levnadsstandard-3-brod-och-efterklok-naringslara/
<p>Frågan om historisk näringslära går inte att komma undan om vi vill kartlägga historisk levnadsstandard. Om vi vill följa levnadsstandarden i det industrialiserande Europa, måste vi inte minst ta ställning till hur vi ser på övergången från <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Rye_bread">mörkt</a> <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Whole_grain">fullkorn</a> till <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/White_bread">vitt bröd</a>. En kvalitetsförändring som går att betrakta antingen subjektivt eller objektivt, antingen utifrån ett dåtida kunskapsläge eller ett nutida. <i>Då</i> var kanske alla överens om att det vita brödet var överlägset, men å andra sidan kände man varken till kostfibrer eller vitaminer. <i>Nu</i> kan vi nog konstatera att det mörkare är “bättre” i en objektiv mening, även om det vita brödet fortfarande är subjektivt uppskattat.</p>
<p>Värderingen av kvalitetsskillnaden mellan mörkt och vitt bröd blir enormt viktig, eftersom bröd och annan mjölmat under seklernas lopp har stått för en oerhört stor del av människors levnadskostnader.</p>
<p>Emma Griffin (2018) tar upp frågan om historisk näringslära i ett avsnitt av sin artikel. Hon pekar på den stora klyftan mellan kulturella och ekonomiska historieskrivningar. <a href="https://history.berkeley.edu/james-vernon">James Vernon</a>s bok <a href="https://www.hup.harvard.edu/catalog.php?isbn=9780674026780"><i>Hunger</i></a> skildrade hur <i>förståelsen av svält</i> förändrats över tid, i takt med uppkomsten av tekniska medel för att mäta matens näringsinnehåll. På detta reagerade ekonomihistorikern <a href="https://www.nutritionsociety.org/announcement/announcing-sad-passing-professor-derek-j-oddy">Derek Oddy</a> med <a href="https://reviews.history.ac.uk/review/695">en upprörd recension</a> (2008). Han uttryckte ett mer positivistiskt ideal: “scrutinising nutritional techniques is not what the historian should do; instead, modern nutritional knowledge should be applied to data from the past”.</p>
<p>Om vi skulle följa Derek Oddy, måste vi då inte räkna mörkt bröd som högvärdigare än vitt? Övergången till vitt bröd blir då i statistiken till en faktor som <i>försämrar</i> människors levnadsstandard, även om människorna själva upplevde det vita brödet som en förbättring.</p>
<p>En annan som gick på den näringsmässigt objektiva (eller efterkloka) linjen var den tidigare nämnde DDR-ekonomen <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/J%C3%BCrgen_Kuczynski">Jürgen Kuczynski</a> i 40-bandsverket <i>Geschichte der Lage der Arbeiter unter dem Kapitalismus</i>. Kuczynski ville visa hur den tidiga kapitalismen ledde till sänkt levnadsstandard och var således “pessimist” i likhet med Hobsbawm. Emellertid menade Hobsbawm (1957) – som året dessförinnan trätt ut ur kommunistpartiet – att Kuczynskis “extremism” skadade hans egen sak. I stället för att utgå från objektiv näringslära borde man enligt Hobsbawm utgå från människors subjektiva uppfattning om vilken mat som höll hög kvalitet:</p>
<blockquote><p>Thus, the mere fact that a new diet is nutritionally inferior to an old one is irrelevant, except to the nutritionist. If white bread is adopted because it is <i>believed</i> to be a sign of a higher standard, then its adoption must be regarded as a sign of improvement.</p></blockquote>
<p>Vi får hos Hobsbawm även en hänvisning till socialläkaren <a href="https://de.wikipedia.org/wiki/Alfred_Grotjahn">Alfred Grotjahn</a>s studie <a href="https://reader.digitale-sammlungen.de/de/fs1/object/display/bsb11127128_00005.html"><i>Über Wandlungen in der Volksernährung</i></a> från 1902, vars centrala tes sammanfattas av Hobsbawm:</p>
<blockquote><p>Industrialisation leads to a change in the traditional and – except in famines – nutritionally adequate if dull diet. If enough is spent on the new diet, it can be equally good and more varied. However, often only the well-paid worker can spend enough on it, /…/ Hence, for equal incomes, the old diet is normally nutritionally better than the new. Until either the workers earn enough, or governments take adequate action, industrialisation tends to produce a worse-fed population for a time.</p></blockquote>
<p>Detta får vi läsa mot bakgrund av “<a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Engel%27s_law">Engels lag</a>“, inte efter Friedrich Engels utan statistikern Ernst Engel. Denna “lag” säger att de fattigare spenderar <i>en större andel</i> av sina inkomster på mat (även om de rikare i absoluta termer spenderar mer). <a href="https://academic.oup.com/ajae/article/100/1/1/4209927">En vedertagen implikation</a> är att fattiga hushålls föda till större del består av kolhydrater (bröd, ris, potatis, majs) snarare än fett och protein.</p>
<p>I sammanhanget kommer jag även att tänka på <a href="https://copyriot.se/2020/05/21/indeflation/#comment-502303">en kommentar från Staffan</a>:</p>
<blockquote><p>Även inom matsegmentet tycker jag mig ana att tendensen är den samma: onyttig skit (godis, chips, etc) blir billigare, användbara och nyttiga produkter (ekologiska grönsaker, bra kött) blir dyrare.</p></blockquote>
<p>Nu har vi kanske lämnat frågan om historisk levnadsstandard. Men även ett försök att jämföra prisutvecklingen på “nyttig mat” respektive “onyttig mat” stöter ofrånkomligen på liknande frågor. Finns det en gemensam måttstock för “nyttighet” eller näringsvärde, att sätta i relation till pris? Och ska matens nyttighet värderas utifrån den kunskap som fanns när den åts, eller vårt eget efterkloka perspektiv?</p>
<p>Om vi eftersträvar ett objektivt mått, i linje med näringslära, om vi alltså tillåter efterkloka kvalitetsjusteringar av matpriserna, så måste vi även hålla öppet för att siffrorna som gäller vår egen tid kan behöva revideras i framtiden, om det skulle visa sig att viss mat faktiskt är mycket sämre än vad vi kunde ana.</p>
<p><b>Referenser</b><br />
<ul><li>Emma Griffin (2018) “<a href="https://academic.oup.com/past/article/239/1/71/4794719">Diets, hunger and living standards during the British industrial revolution</a>“. <i>Past and Present</i>.</li><br />
<li>Eric J. Hobsbawm (1957) “<a href="https://www.jstor.org/stable/pdf/2600061.pdf">The British standard of living 1790-1850</a>“, <i>The Economic History Review</i>.</li><br />
<li>Derek Oddy (2008) “<a href="https://reviews.history.ac.uk/review/695">Hunger: a Modern History</a>” (recension), <i>Reviews in History</i>.</li></ul></p>
2020-06-09T15:34:02+00:00
-
Kodkultur.org: Rymdkriget
https://www.kodkultur.org/2020/05/16/rymdkriget/
<p>Något som smög förbi mig i Coronaröran: US Space Force meddelade i mitten av mars att de har aktiverat ett nytt offensivt vapen, en markbaserad manick för störning och blockering av fientlig satellitkommunikation. Tydligen utvecklad med fräsiga metoder: Se Aerotechnews.</p>
<p><a href="https://www.kodkultur.org/2020/05/16/rymdkriget/" rel="nofollow">Källa</a></p>
2020-05-16T13:57:19+00:00
-
Påvels blogg: Kubuntu 20.04
http://pavel.frimix.se/2020/05/01/kubuntu-20-04/
<p></p>
<p>Sista veckan har jag uppdaterat mina datorer till senaste <a rel="noreferrer noopener" href="https://kubuntu.org/" target="_blank">Kubuntu 20.04</a>. Linux är skojigt för att det finns så många varianter. Jag har dock nästan slutat att testa runt. Jag har hittat hem i skrivbordsmiljön KDE. KDE är avancerad och går att modifiera nästan hur mycket som helst. Jag har lagt upp mitt arbete på ett sätt som passar mig men säkert ingen annan. Många program som följer med är dessutom Linuxvärldens mest avancerade och bästa inom respektive område. Jag föredrar stabila Linuxdistributioner framför rullande. Ett tag använde jag Manjaro, men det var ständiga småproblem. Det mesta gick att lösa, men jag lade mer tid på att få datorn att fungera än jag ville. Med det sagt är Manjaro ett jättebra projekt. Visst har jag stött på några småbuggar i nya Kubuntu och till och med postat en buggrapport, men allt har gått att fixa.</p>
<p>Det är otroligt hur mycket Linux gått framåt sedan jag började använda systemet för drygt tio år sedan. Även om det allra mesta fungerade redan på den tiden var det mer bekymmer med hårdvara och program. Dessutom hade varje utgåva av *buntu sina egenheter. Det som fungerat fungerade plötsligt inte längre. Nu flyter allt betydligt bättre.</p>
<p>Jag passade på att uppdatera BIOS på en av mina datorer. För att göra det var jag tvungen att först installera Windows 10, därefter uppdatera BIOS och sedan installera Kubuntu. Det är bedrövligt att man måste ta sådana omvägar.</p>
<p>Det positiva jag kan säga om Windows 10 var att det var ”enkelt” och snabbt att installera. Snokandet började emellertid direkt med 20 frågor om hur mycket information jag frivilligt skickar till Microsoft. Resten snor de. Obegripliga licensavtal och att jag var tvungen att logga in på ett Microsftkonto var grädde på moset. Att systemet gick snabbt att installera är dessutom en sanning med modifikation. Då Windows 10 är på plats måste man jaga reda på program, ladda ner ett efter ett och installera. Det tar dagar. Kubuntu med alla program tar max en timme att få plats.</p>
<p>Tonen i Linuxvärlden har ändrats. För tio år sedan var stämningen militant och Linux skulle ersätta Windows på skrivbordet. Flera skrivbordsdistributioner som Ubuntu, Mint med flera ”dummade ner” sina användargränssnitt för att locka Windowskonvertiter. Man glömde avancerade användare och kreatörer. Jag tror detta var ett stort misstag. Linuxrevolutionen på skrivbordet uteblev och nu verkar många Linuxforum föra en tynande tillvaro.</p>
<p>Jag är en avancerad datoranvändare. Jag skriver, bildhanterar och skapar professionellt. Det är därför jag använder Linux. Det är enkelt och pålitligt. Jag kan komma åt mina filer och mitt arbete utan att betala programuppdateringar eller tvingas använda ett och samma program. Jag kan modifiera min arbetsplats och byta ut den då jag ledsnar på den. Allt detta kostar 0 kr. Jag ger tillbaka genom att översätta program och donera till projekt jag uppskattar. Detta är mer etiskt än att bli mjölkko åt ett amerikanskt storföretag.</p>
<p>Nåväl! Alla blir lyckliga på sitt sätt. Nu är mina datorer som de ska vara de närmaste två åren!</p>
<p><a href="http://pavel.frimix.se/?flattrss_redirect&id=6779&md5=9e4460ffa3ebed69a6a4c601a69c3e4a" title="Flattr" target="_blank"><img src="https://i2.wp.com/pavel.frimix.se/wp-content/plugins/flattrss/img/flattr-badge-large.png?w=840" alt="flattr this!" /></a></p><p><a href="http://pavel.frimix.se/?flattrss_redirect&id=6779&md5=9e4460ffa3ebed69a6a4c601a69c3e4a"><img src="http://pavel.frimix.se/wp-content/plugins/flattrss/img/flattr-badge-large.png" alt="Flattr this!" /></a></p>
2020-05-01T12:59:06+00:00
-
Free the Mind: Hitta och jämför VPN-tjänster
https://freethemind.se/hitta-och-jamfor-vpn-tjanster/
<p>För att vara rakt på sak så har jag och några vänner byggt en tjänst där vi <a href="https://xn--jmfrvpn-5wa8n.se/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">jämför VPN-tjänster</a>. I dessa märkliga tider med pandemier är det lätt att glömma andra typer av skydd men det är fotfarande viktigt.</p>
<h2>IPRED – Problemet</h2>
<p>För ett par månader sen hade SVT en intressant artikelserie om kravbreven som advokatbyråer skickar ut till privatpersoner. I en av artiklarna konstateras att för första gången sedan 2010 <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ingen-atalades-for-fildelningsbrott-2019" target="_blank" rel="nofollow noopener noreferrer">åtalades ingen under 2019 för ha upphovsrättsbrott genom fildelning</a>. Det har redan konstaterats att den olagliga fildelningen troligen ökar igen på grund av att streaming-tjänsterna har blivit allt fler och att folk inte vill betala en prenumeration för varje tjänst.</p>
<p>Så att fildelning existerar fortfarande och kan möjligen ha växt under den senaste tiden. Frågan är hur det kommer sig att ingen åtalades för detta brott trots att den existerar? Har de stora film- och musikbolagen insett att fildelning inte är ett hot utan en möjlighet? Nej, tyvärr inte. De har snarare insett att med lagstiftningen som introducerades med IPRED-lagen så finns det nu mycket mer effektivare metoder att tjäna snabba pengar. Mer specifikt genom hot.</p>
<p>Det har varit många anmälningar varje år och cirka 10 stycken av dessa har gått till åtal varje år. Det har ofta varit personer som driver torrentsidor eller streamingsidor, men även privatpersoner har åtalats. Men att gå från anmälan till åtal och fällning i domstol är ingen enkel eller snabb väg att få in fildelare och streamare på ett spår som genererar pengar åt de stora bolagen. Det tar lång tid att bygga upp tillräcklig bevisning mot en misstänkt person och rättsväsendet har inte obegränade resurser. Det är därför väldigt få åtalas. Sedan är det inte ens säkert att domstolen fäller dem. Om de åtalade frias vänta har flera års arbete gått förlorat och de stora bolagens chans till pengar gått förlorade. Det är helt enkelt inte ett effektivt sätt att tjäna pengar på för de stora bolagen.</p>
<p><a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-forsoker-man-stoppa-fildelningen-i-dag" target="_blank" rel="nofollow noopener noreferrer">In kommer IPRED-lagen</a>. IPRED ger filmbolagen rätt att, via advokatbyråer, begära ut personuppgifterna bakom en IP-adress. Bahnhof uppskattar att personuppgifter bakom 100 000 IP-adresser lämnades ut till advokatbyråer under 2019. Byråerna använder sedan personuppgifterna för att skicka ut kravbrev på ett par tusenlappar.</p>
<p>Och när advokatbyråer som representerar stora filmbolag skickar ut kravbrev till privatpersoner, som troligen helt saknar kunskap om vilka rättigheter man har, och kravet är så lågt att man utan problem kan betala det, så kommer man att betala det istället för att riskera att hamna i domstol där en fällande dom kan slå mycket hårdare, trots att man kanske aldrig ens varit inne på en fildelningssida.</p>
<p>Om även en väldigt liten andel av dessa 100 000 hushåll betalar pengarna som begärs så innebär det väldigt stora pengar för filmbolagen. Troligen flera miljoner per år för filmbolagen. Med andra ord en mycket snabbare och effektivare metod att tjäna pengar än att ta processen via brottsmålprocessen.</p>
<p>Trots denna brist på rättssäkerhet kan vi räkna med att politikerna i bästa fall inte kommer bry sig alls om problemet med att ge filmbolag möjligheten att vara anmälare, utredare och bödel i en och samma process.</p>
<h2>VPN – Lösningen</h2>
<p>Däremot är det ofta tekniken ligger ett steg före lagstiftningen, och så även i detta fallet. För det går att göra så att filmbolagens advokater inte ens ser ens riktiga ip-nummer. Tekniken kallas för Virtual Private Network (VPN).</p>
<p>Det finns två delar i denna teknik som gör det omöjligt för filmbolagens advokater att skicka kravbrev. Det ena är att tekniken krypterar all ens trafik. Det går alltså inte att snoka i vad man håller på med på internet. Och det andra är att ens ip-nummer byts ut mot ett ip-nummer. Så även om advokaterna skulle få ta i ip-numret så måste de begära ut personuppgifterna från VPN-tjänsten, inte från din bredbandsoperatör.</p>
<p>Det finns en uppsjö av VPN-tjänster nuförtiden och det fina med dem är att ingen av dem sparar loggar. Så även om det kommer in en begäran från polisen eller från advokater så finns det ingen information att lämna ut.</p>
<p>Nuförtiden är hastigheterna på VPN-tjänsterna även så bra att man inte märker någon skillnad mot att inte använda en VPN-tjänst. En annan stark fördel med VPN-tjänster, och som bli en knäpp på näsan på filmbolagen, är att man kan låsa upp streamingföretagens utländska utbud genom VPN. Man kan helt enkelt sätta sin ip-adress till ett som finns i till exempel USA, och på så sätt lura till exempel Netflix att visa det amerikanska utbudet (som är mycket större än det svenska Netflix utbudet).</p>
<p>Så inte nog med att man skyddar sig mot filmbolagens advokater, men ökar även sina möjligheter att kunna se fler filmer och serier än vad filmbolagen vill att man ska kunna göra.</p>
<p>Det finns många fler fördelar med VPN. Och det finns väldigt många VPN-tjänster där ute. Vi är några vänner som kände att det inte fanns en jämförelsetjänst för VPN-tjänster som var tillräckligt beskrivande på ett enkelt och relativt kortfattat sätt så vi har byggt en egen sådan sida. För öppenhetens skull så finansieras tjänsten genom att vi får en provision om man registrerar sig på en av tjänsterna genom vår jämförelsetjänst.</p>
<p><a href="https://xn--jmfrvpn-5wa8n.se/" target="_blank" rel="noopener noreferrer"><img class="aligncenter wp-image-523 size-full" src="https://freethemind.se/wp-content/uploads/2020/04/jamforvpn.png" alt="" width="800" height="267" /></a></p>
2020-04-16T21:30:23+00:00
-
Kodkultur.org: Du är det du bygger
https://www.kodkultur.org/2019/12/28/du-ar-det-du-bygger/
<p>George Hilliard jobbar med embedded system och är uppenbarligen rätt duktig på det. Med en F1C100 som bas har han byggt ett komplett bootbart linuxsystem. På sitt visitkort. På det skrivbara flashminnet finns det tom någon meg över för att spara saker i hemkatalogen. Total hårdvarukostnad: under 3 USD/kort. My Business Card Runs Linux…</p>
<p><a href="https://www.kodkultur.org/2019/12/28/du-ar-det-du-bygger/" rel="nofollow">Källa</a></p>
2019-12-27T23:30:10+00:00
-
Free the Mind: Lansering av ny e-handelsbutik
https://freethemind.se/lansering-av-ny-e-handelsbutik/
<p>Det har hänt en del senaste tiden. Framför allt har vi lanserat <a href="https://chipster.se/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">e-butiken Chipster</a> med fokus på produkter med RFID. Målet är att bli heltäckande inom RFID-fältet vad gäller produkter och tjänster, men till att börja med har vi produkter som <a href="https://chipster.se/produkt/mifare-classic-1k/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Mifare-kort</a>, <a href="https://chipster.se/produkt/avancerad-rfid-programmerare/">RFID-programmerare</a>, <a href="https://chipster.se/produkt/yale-doorman-v2n-nyckelbricka/">Yale Doorman-taggar</a>, <a href="https://chipster.se/produkt/nfc-lasaren-acr122u/">NFC-läsaren ACR122U</a> och massa andra roliga saker som definitivt uppskattas av RFID-nördar.</p>
<p>En speciell och aktuell produkt inom RFID är det så kallade skimmingskydd. RFID är en kontaktlös teknik som oftast används för identifiering av produkter, människor, djur och andra saker. Det är alltså en teknik som går att läsa på avstånd. Ofta är avstånden väldigt korta (men det finns undantag). Till exempel finns tekniken inbyggd i alla moderna bankkort. I Sverige mer känt som “blipp”. Denna blipp är en NFC-baserad teknik, som överför information till en betalningsterminal över radiovågor. Tekniken har definitivt gjort det smidigare att betala småsummor, men det är inte en helt riskfri-teknik.</p>
<p>Skimming (eller skimning på svenska) är det brott där en obehörig person får tillgång till en annan persons bankuppgifter. På 90-talet gjordes det enkelt genom magnetremsorna som finns på betalkorten. Informationen på magnetremsan var inte krypterad, så man behövde bara en kopiator som kunde kopiera informationen från magnetremsan för få tillgång till informationen. Det problemet försökte man lösa genom “chip-and-pin” eller EMV-tekniken. Det funkade en korttid, men snart hade brottslingarna klurat ut man-in-the-middle-attacker och skimmingbrotten sköt i höjden igen. Magkänslan säger att sådana attacker har minskat igen mycket tack vare att de som bygger bankomater och betalstationer har lärt sig att bygga säkrare maskiner. Men nu finns en helt ny möjlighet för brottslingar, och det är skimming genom betalkortens “blipp”.</p>
<p>Det finns två säkerhetsbrister med denna blipp-teknik. Det första är att för småsummor (200 kr i Sverige) så krävs det inte att man även anger en pinkod. Det har skämtats om att brottslingar kan gå runt och blippa röven på människor med en terminal. Nyligen rapporterades det att man noterat <a href="https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/xP76qX/tjuvar-gar-med-kortlasare-pa-franska-strander" target="_blank" rel="noopener noreferrer">just detta hända på stränder i Frankrike</a>. Men istället för att blippa röven så blippade tjuvarna människors väskor. Verkar mer rimligt att göra så. UD var ute redan för flera år sedan och informerade om risken att bli utsatt för skimming på detta sätt när man är utomlands.</p>
<p></p>
<p>Den andra säkerhetsbristen handlar om att informationen på blippen ligger där i klartext så att vem som helst med en mobiltelefon och en app kan läsa av informationen. Det man kan få ut är namn, kortnumret och utgångsdatumet. Den tresiffriga CVV-koden kan man däremot inte få genom att läsa av kortet med blippen. Men det går fortfarande att använda informationen för att handla, även om man inte har CVV-koden. Det är nämligen inte alla webbutiker som har som krav att man måste ange denna kod, så det går fortfarande att handla även om man inte har tillgång till denna kod, <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/sa-kan-tjuven-skimma-ditt-nya-bankkort" target="_blank" rel="noopener noreferrer">vilket SVT lyckades göra i ett test</a>.</p>
<p>Även när det gäller begränsningen till småsummor så visade säkerhetsforskare nyligen att de kunde komma runt denna begränsning på specifikt VISA-kort och i princip <a href="https://chipster.se/blippen-pa-bankkorten-har-hackats/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">dra hur mycket pengar som helst genom blippen</a>.</p>
<p>Så även om det har ifrågasatts om man verkligen behöver ett skydd mot skimming genom blippen på betalkorten så har vi genom <a href="https://chipster.se/produkt/chipsters-skyddskort-mot-skimming/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Chipster valt att sälja skimmingskydd för att skydda sina bankkort</a> eftersom mycket pekar på att det här är ett problem som kommer växa innan ansvariga börjar ta tag i problemet, och då är ett skimmingskydd en billig försäkring.</p>
2019-08-24T16:05:53+00:00
-
Free the Mind: Pudlar – Röstade på Piratpartiet
https://freethemind.se/pudlar-rostade-pa-piratpartiet/
<p>Jag gick på <a href="https://freethemind.se/europaparlamentsvalet-2019/">en rant i förra inlägget</a> om hur dåligt GDPR är och att jag inte skulle rösta på Piratpartiet (PP) pga det. Men det slutade med att jag lade min röst på piraterna ändå. Efter att ha läst <a href="https://emanuelkarlsten.se/05/eu-guide-sa-tycker-partierna-om-internet-integritet-och-digitalisering/">Emanuel Karlstens EU-Guide</a> så kände jag att med alla andra partier så är det egentligen helt omöjligt att veta hur de kommer stå i frågor som inte kommit upp på tapeten. Med PP så går det åtminstone att förutsäga hur partiet kommer stå i de flesta frågorna, även om jag hoppas på att integritetsfrågorna inte kommer upp så mycket i EU kommande mandatperioden. För jag anser fortfarande att PP har ett tunnelseende i de frågorna.</p>
<p><img class="alignleft wp-image-512 size-large" src="https://freethemind.se/wp-content/uploads/2019/05/2019-05-26-18.31.38-e1558891914763-576x1024.jpg" alt="" width="576" height="1024" /></p>
2019-05-26T17:33:08+00:00
-
Free the Mind: Europaparlamentsvalet 2019
https://freethemind.se/europaparlamentsvalet-2019/
<p>Det är mindre än en vecka kvar nu till <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Europaparlamentsvalet_2019" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Europaparlamentsvalet</a>. Jag hade önskat att jag hade haft mer tid för att skriva inlägg på den här bloggen men har varit för upptagen med att driva det här <a href="https://lasserk.se/case/chipster-rfid-nfc-butik/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">RFID-projektet</a>. Men jag tänkte i det här inlägget åtminstone resonera hur jag tänker inför valet.</p>
<p>Till att börja med tycker jag det förekommer väldigt mycket information som blir vilseledande för de som inte vet hur beslutsfattandet i EU fungerar. Det är för det första inte samma typ av frågor som behandlas på Riksdagsnivå som på EU-nivå. Det är inte helt lätt att förstå vad EU får och inte får besluta om men grovt kan man förklara det som att EU inte får bestämma om sådant som inte berör den fria rörligheten för varor, tjänster och kapital. När Feministiskt initiativ därför har plakat där det står om att hela EU ska ha samma samtyckeslag som gäller i Sverige så blir det vilseledande eftersom EU inte ens får besluta om frågan. Skatter är ett annat område <a href="https://europa.eu/european-union/topics/taxation_sv">EU generellt sett inte beslutar om</a>.</p>
<p>En annan viktig grej att förstå om EU är att, till skillnad från Riksdagen, så kan Europaparlamentariker inte lägga fram lagförslag (finns ett komplicerat undantag). Det är förbehållet EU-kommissionen. Det finns många möjligheter för varje nations parlament och för Europaparlamentet att påverka ett lagförslag, men <a href="http://eu.riksdagen.se/vad-gor-eu/en-eu-lag-blir-till/">det är bara EU-kommissionen som får lägga fram nya lagförslag</a>. Detta gör det ännu svårare för FI att få genom sin samtyckeslag, eftersom en enskild parlamentariker (troligen) ska påverka EU-kommissionen att lägga ett förslag om en fråga som EU inte har rätt att besluta om. På samma sätt <a href="https://www.expressen.se/debatt/bah-kuhnke-jag-kraver-en-metoo-lag-i-hela-eu/">blir det svårt för Alice Bah Kuhnke att kräva en metoo-lag</a> (vilket hon själv i och för sig verkar medveten om). Jag klankar inte på FI och MP. Det verkar finnas inom alla partier att man pratar om förslag som den enskilde parlamentarikern inte kommer kunna i någon större utsträckning, antingen pga EU inte får besluta i frågan eller för att den enskilde parlamentarikern inte kan lägga nya lagförslag.</p>
<p>Man måste även ta hänsyn till att det finns 751 Europaparlamentariker i Europaparlamentet (varav 20 av dem kan vara från Sverige), och i den lagstiftande processen finns även de nationella parlamenten, EU-kommissionen, de nationella regeringarna och Europarådet. Även om en Europaparlamentariker skulle kunna lägga ett lagförslag, och det inom ett område som EU inte får besluta om, så finns det, till skillnad från Riksdagen, ingen möjlighet att få en majoritet så man lägga fram och driva igenom de lagförslagen.</p>
<p>Därför tycker jag att informationen och diskussionen från partierna har varit väldigt vilseledande. Vad i helvete är det man röstar på då i Europaparlamentsvalet? Vad kan Europaparlamentarikerna göra egentligen? Det finns i grund och två saker en Europaparlamentariker kan göra för att påverka ett lagförslag som EU-kommissionen lägger fram. Det första är att parlamentarikerna fördelas i olika kommittéer, där varje kommitté har olika ansvars (tex fiskerifrågor, rättsliga frågor, budgetfrågor osv). Parlamentarikerna kan i dessa kommittéer bli rapportörer för specifika lagförslag från EU-kommissionen och får då stor makt att påverka det specifika lagförslaget. Det andra sättet att påverka är helt enkelt att rösta i kommittéerna och i plenum (hela Europaparlamentet). Lyckas man inte bli rapportör för ett specifikt lagförslag är möjligheten till att påverka ett lagförslag väldigt litet. Man kan försöka påverka hur den partigrupp i Europaparlamentet som ens parti är medlem i bör rösta i frågan (inte helt enkelt), och så kan man rösta själva (en person av 751 personer). Mer än så kan en enskild parlamentariker egentligen göra. Sen kan de bara sitta och titta på när alla andra grundpelare i EU också ska bestämma i en fråga.</p>
<p>Så det är också väldigt missvisande när partierna målar upp stora bilder av vad kandidaterna ska besluta, kräva, driva och göra i Europaparlamentet.</p>
<p>Så, efter det långa utlägget om hur lite en enskild Europaparlamentariker har att säga till om så tänker jag så här. Det är egentligen inte ett partis politik som är viktigt på Europaparlamentsnivå. Det viktiga vilka enskilda frågor man som röstare bryr sig om och att den man röstar på går på samma linje i samma fråga. Det kan vara så att parlamentariker från samma parti röstar helt annorlunda mot varandra och mot hur partiet står i frågan, vilket ofta händer i upphovsrättsfrågor, som inte är en fördelnings- eller ideologisk fråga. När Isabella Lövin (mp) satt i Europaparlamentet <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Isabella_L%C3%B6vin#Upphovsr%C3%A4ttsfr%C3%A5gor">röstade hon för Gallorapporten</a>, men både hennes företrädare Carl Schlyter och hennes efterträdare Max Andersson har tagit ställning mot de direktiv i EU som gjort upphovsrätten mer restriktiv. Liknande har även hänt inom moderaterna och socialdemokraterna (vad jag vet).</p>
<p>Alltså, att rösta på ett parti i Europaparlamentsvalet för att de har en viss inställning i en fråga är ingen garanti för att den enskilda parlamentarikern kommer följa partilinjen, vare sig det är bra eller inte. Speciellt inte i frågor som inte har en stark anknytning till fördelningspolitik eller är ideologiskt inriktat. Vilket informationsfrihets- och privatlivsfrågor ofta inte är. Man måste med andra ord hitta en kandidat, oavsett parti, som man är övertygad om att den personen inte kommer avvika från ett viss ställningstagande i en fråga.</p>
<p>För oss som bryr oss om informationsfrihets- och privatlivsfrågor finns det uppenbara partiet, Piratpartiet, där man bekvämt kan utgå ifrån att alla kandidater kommer hålla “rätt” inställning i dessa frågor. Tyvärr har Piratpartiet också en tendens att ha tunnelseende i dessa frågor och glömmer lätt bort att det även finns en verklighet att förhålla sig till. Piratpartiet är stolta över ha varit med och drivit genom den värsta spaghettilagstiftningen som EU troligen någonsin lyckats producera, nämligen GDPR, och de vill driva den längre. Få lagförslag har kostat så mycket att genomföra, haft en väldigt oklar nytta och lagt en sådan stor börda på småföretagen, ideella organisationer, skolor och andra med knappa resurser. Om GDPR är en smak av vad Piratpartiet vill driva igenom på privatlivsområdet så kommer den praktiska vardagen att bli väldigt jobbig för EUs befolkning. För att vara ett parti som skryter om att de förstår det digitala så förstår de förvånansvärt lite om vilka kostnader det innebär med denna enorma byråkrati som de har drivit igenom. Piratpartiet må ha full koll på konsekvenserna av en striktare upphovsrätt, men har noll koll på ökad byråkrati för småföretag och andra mindre samhällsaktörer. Tunnelseende. Tyvärr. Det blir inte Piratpartiet denna gång för min del. Vad det blir är inte bestämt vid skrivandet av det här inlägget.</p>
<p> </p>
2019-05-20T22:53:42+00:00
-
Free the Mind: Chip och smarta hem
https://freethemind.se/chip-och-smarta-hem/
<p>De senaste åren har jag <a href="https://freethemind.se/kort-om-copyrightreformen/">som sagt</a> ägnat nästan all min tid till biohacking. Biohacking är ett begrepp som innefattar väldigt många olika subkulturer, som inte nödvändigtvis har någon gemensam historia eller relation. Ordet har bara kommit att användas av olika typer av grupperingar oberoende av varandra. Inom biohackingen hittar man människor som försöker optimera sin hälsa genom träning och noggrann kost, öppna biolabbar där man hackar bakterier och DNA, grinders och quantified self-rörelsen där man försöker mäta så många olika typer av värden som möjligt av sig själv (vikt, puls osv). I olika delar av världen har olika typer av biohacking börjat dominera, och i Sverige är det främst chippen som är den dominerande biohackingrörelsen. Det är också chippen jag själv jobbat mest med (men jag har även varit med och grundat ett öppet biolabb på Stockholm Makerspace).</p>
<p>Det är få i Sverige som inte har hört talas om chippen och de är konstant ett ämne i medierna (<a href="https://www.tv4play.se/program/efter-fem/11812559">senast idag på TV4 i Efter fem</a>). Tekniken har funnits länge, utan att de flesta egentligen reflekterat över den, speciellt inte på någon djupare nivå, inte heller jag själv gjorde det för några år sen. De senaste åren har jag lagt mycket tid att i skrift och tal förklara tekniken och vad det innebär att ha ett <a href="https://chipster.nu/chip-i-handen">chip i handen</a>. Snabbversionen är att tekniken är <strong>Near Field Communication</strong> (NFC), och fick sitt genombrott kring millennieskiftet. Innan dess användes föregångaren till NFC, som inte har något bra samlingsnamn, men låt oss kalla det för RFID. Skillnaden mellan NFC och RFID är att NFC har några mer avancerade funktioner, som gör att vissa kallar chippen för smarta. Det är denna teknik som används i bankkorten för att göra trådlösa-betalningar, som används av SL och andra kollektivbolag för busskorten, som används för inpassering till kontor, bostadsbyggnader, gym o.s.v. Man tänker inte på det, men det är en teknik som finns över allt i dagens infrastruktur.</p>
<p>Hur chippen kommer påverka samhället och hur samhället kommer påverka chippen är väldigt svårt att säga, som forskaren som var med i TV4 också påpekade, men en utveckling som börjar bli allt mer tydlig tycker jag är att chippen är en del av större utveckling av <a href="https://chipster.nu/smarta-hem">smarta hem</a>, smarta cities, IoT-trenden och andra smarta elektronik-trender. Att ha ett chip för chippets skull är ganska ointressant, om man inte bara vill ha ett party-trick. Det är när man kan använda chippen för att förenkla vardagen som det verkligen blir intressant. Till exempel i TV4 klippet demonstrerar de ett elektroniskt lås (ett lås från tillverkaren SALTO för den som undrar), som man kan öppna med chippet. Frågan blir hur långt man kan dra det hela? Det finns helt klart ett intresse bland de som bygger om sina hem till smarta hem att även integrerar chippen på olika sätt. Det finns fler lås än SALTO som fungerar med chippen, till exempel ID Lock från den norska tillverkaren med samma namn, och ID Lock har stöd för Z-wave, som därmed öppnar för en möjlighet att bli en ingångspunkt för chippen i det smarta hemmet. Man kan också bygga saker själv om man kan och vill och hitta på egna lösningar.</p>
<p>Intressant och kul kommer det bli när de stora företagen börjar haka på. Kortbetalningar, kollektivtrafik, passerkort och det personliga smarta hemmet. Allt på ett chip.</p>
2019-02-21T18:44:45+00:00
-
Free the Mind: Kort om copyrightreformen
https://freethemind.se/kort-om-copyrightreformen/
<p>Det var länge sen jag skrev nåt här. När jag slutade skriva låg den WordPress-installationen på en version av PHP som var 5.3.x, var inte mobilanpassad och fildelningsfrågan var fortfarande aktuell. <a href="https://freethemind.se/rip-tankafetast-com-men-kampen-forsatter/" target="_blank" rel="noopener">Tankafetast hade precis tagits ned</a> men både <a href="https://drfilm.se/10-saker-du-bor-veta-om-swefilmer/" target="_blank" rel="noopener">Swefilmer</a> och <a href="https://drfilm.se/dreamfilm/" target="_blank" rel="noopener">Dreamfilm</a> rullade vidare. Nu finns inte heller Swefilmer kvar, medan Dreamfilm är på ständig flykt. Över ett halvt decennium senare är upphovsrättsfrågan åter aktuell, denna gång i form av EUs nya upphovsrättsdirektiv, också kallat <em>copyrightreformen</em>. Direktivet behöver vid det här laget ingen längre introduktion, och vill man läsa mer om den finns det många som har skrivit mycket om direktivet. Värt att nämna är <a href="https://emanuelkarlsten.se/01/nu-ar-det-snart-klart-sa-kommer-ditt-internet-forandras-av-eu/" target="_blank" rel="noopener">Emmanuel Karlstens uppgivna sammanfattning</a> (känner igen känslan från redan 2005 då jag själv <a href="http://freethemind.blogspot.com/2005/03/">försökte väcka debatten och informera kring det dåvarande patentdirektivet</a>). Jag tänker att det kan att det skulle vara nyttigt att återigen fatta tangentbordet och skriva om den resterande utvecklingen av det här direktivet. Vi vet trots att vi som medborgare i EU kan påverka beslutsfattarna om vi verkligen skriker högt. I det här inlägget vill jag bara sammanfatta senaste dagens händelse i ministerrådet och vad det innebär.</p>
<p>Under det senaste året eller så har turerna kring direktivet varit många och vi har kastas snabbt mellan hopp och förtvivlan. I den senaste turen, som inträffade igår mellan EUs regeringar, förväntade alla sig att direktivet skulle antas, för slutförhandling med Europaparlamentet på måndag. Det som istället hände var att <a href="https://juliareda.eu/2019/01/copyright-hits_wall/" target="_blank" rel="noopener">EUs regeringarna misslyckades med att komma fram till en gemensam ståndpunkt</a> vad gäller de två mest kontroversiella artiklarna i direktivet (11 och 13). Elva länder (däribland Sverige) röstade emot det föreslagna utkastet för direktivet, som tagits fram av Rumänen (som för närvarande innehar ordförandeskapet). Detta innebär att Rumänien, som ordförandeland, inte har ett mandat att förhandla om direktivet med Europaparlamentet på måndag. Det i sin tur innebär <em>inte</em> att direktivet avisats helt och hållet, utan snarare att trilogmötet mellan ministerrådet och Europaparlamentet som skulle hållits på måndag istället skjuts fram. Fördelen med detta är att ett slutgiltigt beslut troligen skjuts fram till efter Europaparlamentsvalet i maj, och då finns det chans att göra direktivet till en valfråga, med nya förutsättningar i parlamentet efter valet. Som alltid vad gäller dåliga upphovsrättsförslag från EU så kommer fortsättning att följa.</p>
<p>PS. Under dessa år som denna blogg legat på is har jag istället fokuserat på mina andra intressen, framför allt <a href="https://biohacking.se/" target="_blank" rel="noopener">biohacking</a>, där jag bland annat byggt ett amatör biolabb på <a href="https://www.makerspace.se/">Stockholm Makerspace</a>.</p>
2019-01-19T15:44:15+00:00
-
Foss Gbg: Tickets for foss-north 2019
http://foss-gbg.se/2019/01/tickets-for-foss-north-2019/
<p>The ticket sales for foss-north 2019 has opened. Get yours at <a href="http://foss-north.se/2019/tickets.html">http://foss-north.se/2019/tickets.html</a>.</p>
<p>This year the conference consists of three parts: community day, conference days and training day.</p>
<p>The community day is free of charge and consists of a number of workshops and hackathons throughout Gothenburg. The conference, two days, two tracks, is the core of the event and is run as previous years. The training day consists of full day trainings and come with an additional cost. If you want to attend you need to get the ticket for the training session you want.</p>
2019-01-12T08:54:06+00:00
-
Foss Gbg: Speak at foss-north 2019
http://foss-gbg.se/2019/01/speak-at-foss-north-2019/
<p>Would you like to speak at <a href="http://foss-north.se/2019/">foss-north 2019</a>? This is an excellent opportunity to come join a great conference on the Swedish west coast and meet the free and open source community!</p>
<div class="wp-block-image"><img src="http://foss-gbg.se/wp-content/uploads/2015/07/logo-240x240.png" alt="" class="wp-image-65" /></div>
<p>The call for paper is open until late February – but it always helps if you submit your talks early. The submissions are made <a href="http://foss-north.se/2019/contribute.html#papers">here</a>. We gather a mix of different speakers – experienced speakers and first timers, technically detailed and process oriented, new contents and really old stuff. As long as it is interesting and fun, you are more than welcome. You can check-out videos and slides for <a href="http://foss-north.se/2018/speakers-and-talks.html">past</a> <a href="http://foss-north.se/2017/talks.html">events</a> for inspiration.</p>
<p>There is also an opportunity for projects who wants to do something fun to join in. Be it a development sprint, an install fest, a workshop or just a general meetup – join in and be a part of the foss-north community day. Reach out to me (e8johan, gmail) and I’ll tell you more.</p>
2019-01-01T15:54:31+00:00
-
Foss Gbg: foss-north 2019 is on!
http://foss-gbg.se/2018/11/foss-north-2019-is-on/
<div class="wp-block-image"><img src="http://foss-gbg.se/wp-content/uploads/2015/07/logo-inv-120x120.png" alt="" class="wp-image-69" /></div>
<p>I’m very happy to announce that the <a href="http://foss-north.se/2019/">foss-north 2019</a> site is online. Let’s make this year’s event the best one!</p>
2018-11-25T18:14:49+00:00
-
Foss Gbg: 2018-11: Mender and Reverse Engineering
http://foss-gbg.se/2018/11/2018-11-mender-and-reverse-engineering/
<p>Last week the last meetup of 2018 took place at ICTech. The event had two speakers. Mirza Krak spoke about Mender and software updates and Philip Karlsson talked about reverse engineering using x64dbg.</p>
<p>You can find the video recordings of both sessions below:<br /></p>
<div class="wp-block-embed__wrapper">
</div>
<div class="wp-block-embed__wrapper">
</div>
<p>Big thanks to everyone who joined this meetup and who took part in foss-gbg during 2018. See you all again in 2019! <br /></p>
2018-11-18T10:51:43+00:00
-
Foss Gbg: foss-gbg 2018-11: Mender and hacking
http://foss-gbg.se/2018/10/foss-gbg-2018-11-mender-and-hacking/
<p>It is time for the November foss-gbg. We will meet on the 14th and listen to Mirza Krak talk about Mender, followed by a hacking workshop by Philip Karlsson, so make sure to bring a laptop!</p>
<blockquote class="wp-block-quote"><p>Robust software updates on Embedded Linux devices is complex, and doing robust software updates over-the-air adds to the complexity. The hardships come of course from the embedded environment which differ in many ways compared to desktop or server Linux installations, where you must handle poor mobile network connectivity, sudden power-loss and never leave a device in a unusable state (brick) when doing the update OTA.</p><p>There are a lot of examples that have gotten attention in media, where unstable software update solutions have caused real-life problems which could have been mitigated by a robust software solution that is able to handle the corner cases that exist in the embedded environment.</p><p>In this talk Mirza Krak will present Mender, Apache 2.0 licensed end-to-end software update solution. This is a deep-dive session that will cover:</p><p>– project ecosystem and community<br />– technical insights<br />– security insights</p><p>And will of course include a mandatory demo.</p></blockquote>
<blockquote class="wp-block-quote"><p>Mirza Krak is currently part of the Mender.io open source project to deploy OTA software updates to embedded Linux devices. He is an embedded Linux solution specialist with seven years of experience in the field with expertise in within Board Support Package development which ranges from hardware bring-up, boot-loaders, Linux kernel and build systems (Yocto/OE-core).</p><p>Mirza was an Mender community member for a couple of years which led to an employment in 2018 to continue to work on the Mender project full-time.<br /></p><p>Mirza has spoken at various conferences including Embedded Linux Conference and foss-north.</p></blockquote>
<blockquote class="wp-block-quote"><p>The hacking workshop starts with the MiGiC Guitar to MIDI Converter and focuses on how the free software x64dbg can be used to understand how the copy protection to MiGiC was circumvented.Shortly after the commercial release of MiGiC 1.0, the product was found cracked at one of the more known torrent pages. Since development hours were spent trying to protect the product he became curious in how the attackers broke the protection. In order to investigate this the open source debugger / disassembler x96 dbg was acquired to perform an analysis of both the cracked and uncracked binary.</p><p>In the session Philip will show you parts of the analysis as well as presenting three so called ”crackmes” that you will get the opportunity to find weaknesses in using the x64dbg tool. Therefore, its a good idea to bring a PC so you can use the tool yourself.</p></blockquote>
<p><br /></p>
<p>The venue host for the evening are <a href="https://ictech.se/">ictech</a>. They will provide lighter snacks and beverages, as well as the location.</p>
<div class="wp-block-image"><img src="https://media.licdn.com/dms/image/C4D0BAQHybvbIFU1zkg/company-logo_200_200/0?e=2159024400&v=beta&t=jWY9VqCvkqxlTvRhj05Wu_flvg28-L2PLwdVuX94En0" alt="Image result for ictech logo sverige" /></div>
<p>As usual you can reserve your seat at <a href="https://www.meetup.com/foss-gbg/events/255201018">meetup</a>.</p>
2018-10-28T09:33:39+00:00
-
Foss Gbg: foss-gbg 2018-10: Workshop om oppenkod.se
http://foss-gbg.se/2018/10/foss-gbg-2018-10-workshop-om-oppenkod-se/
<p>Det är dags för en workshop om <a href="https://oppenkod.se">oppenkod.se</a>. Du kan se presentationen som startade det hela här:</p>
<div class="wp-block-embed__wrapper">
</div>
<p>Vi träffas den 16/10 och delar lite mat och skapar innehåll för websidan.</p>
<p><strong>OBS!</strong> Om du deltar i detta möte så förväntas du bidra i arbetet!</p>
<p>Värd för träffen är Kuro Studio som står för lokal och enklare förtäring.</p>
<p>Reservera din plats på <a href="https://www.meetup.com/foss-gbg/events/255201054">meetup</a>.</p>
2018-10-08T09:03:06+00:00
-
Mathias Klang: Vad är det som ligger under huven på spelautomater?
http://techrisk.se/vad-ar-det-som-ligger-under-huven-pa-spelautomater/
<p>Någonting som verkligen har exploderat i både utveckling och användarantal är spelautomater. Den <a href="https://www.forskning.se/2016/04/12/digitaliseringen-forandrar-hela-var-varld/">digitala revolutionen</a> har sett till att människor har enklare tillgång till allt vad landkasinon har att erbjuda genom att ge aktörer inom casinobranschen möjlighet att etablera sig över internet. Men även om onlinekasinon är något som anses som standard idag så var det inte många som drömde om att utvecklingen av tekniken skulle komma så här långt. Så vad finns det egentligen under den stilrena ytan på en spelautomat?</p>
<h2>Utvecklingen av spelautomater</h2>
<p><img class="wp-image-117 alignright" src="http://techrisk.se/files/2018/10/klassiska-spelautomater.jpg" alt="spelautomatfunktioner" width="301" height="210" /></p>
<p>Om man kollar på hur spelautomater utvecklades från början så var det väldigt simpla spelautomater som bara innefattade tre rullar och fem symboler. Dessa styrdes av en enkel dragarm tillsammans med kugghjul som drev dem. Dessa gav inte heller ut någon vinst direkt utan du fick tillkalla uppmärksamhet från den i baren som då fick betala ut dina vinster i form av olika drycker eller mat.</p>
<p>Sedan dess har utvecklingen gått stegvis framåt, men på senare dagar har det verkligen exploderat. Man började utveckla sina automater med diverse mekaniska fördelar så som att man lyckades implementera en del som tillät spelaren att hämta ut vinsterna direkt från spelautomater. Men även om den mekaniska utvecklingen gjorde en stor succé bland det spelande folket så var det ingenting jämfört med hur den digitala revolutionen påverkade spelautomater i sin helhet.</p>
<h2>Den digitala revolutionen tog spelautomaterna till en helt ny nivå</h2>
<p>Genom att man kunde utveckla och effektivisera den bakomliggande tekniken i spelautomater så började man inse att man inte längre behövde stora mekaniska delar så som kugghjul, remmar och hjul utan man istället kunde göra ett helt spel med animationer som spelades upp på en skärm. Detta var inte bara revolutionerande för spelaren, utan även för tillverkaren. Detta gjorde det väldigt smidigt att sätta upp nya spelautomater och eftersom man inte hade tunga mekaniska delar så behövdes det mindre underhållning och reparationer.</p>
<p>I med att man kunde sätta hela spelet i en digital låda så lyckades man också implementera nya typer av funktioner så som bonusspel (som ofta tar dig till en ny skärm) och free spins. Detta gjorde så att spelarna inte tröttnade på spelautomaten och man märkte att här kunde man spinna vidare på olika teman som gav spelaren en spelupplevelse som inte tidigare var skådad.</p>
<p>Lägg också till att när man lyckades digitalisera spelautomaterna så kunde man även framställa en random number generator som gjorde så att när du sätter igång ditt spel så vet den direkt om det är vinst eller inte. Att hjulen stannar sakta men säkert är inget annat än en addition till din spelupplevelse.</p>
<h2>Onlinekasino har dragit nytta av den digitala revolutionen</h2>
<p>När dessa digitaliserade spelautomater började nå marknaden så var det många som trodde att det inte fanns någon mer utveckling. Men ack så fel de hade. I dagens samhälle så ser vi hur spelautomater och andra kasinospel är lättillgängliga över internet i form av onlinekasino. Dessa onlinekasinon erbjuder sina kunder en helt ny upplevelse genom att <a href="http://pokerspela.se/">ta kasinoupplevelsen till internet</a> och på ett väldigt användarvänligt sätt. Du som kund har möjligheten att få tillgång till en uppsjö av olika spelautomater samt olika klassiska kortspel så som blackjack och poker. Detta gör att du som kund har möjligheten att göra din favoritsyssla, oavsett var du befinner dig på vår runda jord.</p>
2018-10-06T07:05:42+00:00
-
Foss Gbg: Lyssna till Daniel Stenberg
http://foss-gbg.se/2018/10/lyssna-till-daniel-stenberg/
<p>Evolve Technology kör sin pre-standup meetup nästa vecka och Daniel Stenberg – mannen bakom curl – kommer till stan.</p>
<blockquote class="wp-block-quote"><p>
Daniel Stenberg, författaren av curl kommer till Göteborg för att
berätta lite om hans resa med att få curl att växa från ingenting för
att på 20 år finnas i varje uppkopplad apparat på jorden. Välkommen till
Scandic Rubinen i Göteborg på en frukostföreläsning den 10e oktober
klockan 08:30
</p></blockquote>
<p>Biljetter och detaljer hittar ni på <a href="https://www.meetup.com/evolve-technology/events/254437880/">meetupen</a>.</p>
2018-10-05T08:12:37+00:00
-
Foss Gbg: foss-gbg 2018-09: C on bare metal ARM
http://foss-gbg.se/2018/09/foss-gbg-2018-09-c-on-bare-metal-arm/
<p>Septemberträffen ägnades åt att köra kod direkt på en ARM-processor. D.v.s. ingen bootloader, inget operativsystem, ingenting. Jacob Mossberg talade om hur detta går till under kvällens huvudnummer. Slides och bakgrundsmaterial hittar du <a href="https://jacobmossberg.se/posts/2018/09/27/foss-gbg-talk-bare-metal-arm-cortex-m3.html">här</a>.</p>
<p>Under kvällen spelades även en video in. Tyvärr avbröts inspelningen något tidigt, men större delen av talket finns med (och resten går att läsa om på Jacobs blog).</p>
<div class="wp-block-embed__wrapper">
</div>
<p>Efter Jacob så var det dags för lightning talks. Vi talade snabbt om oppenkod.se innan Anders Björklund visade sitt projekt för att kombinera <a href="https://github.com/afbjorklund/raspbian-proot">proot och Raspbian</a>.</p>
<p>Slutligen så vill vi passa på att tacka CyberCom som stog för lokal och förtäring!</p>
<div class="wp-block-image"><img src="http://foss-gbg.se/wp-content/uploads/2018/09/cybercom_logox2.png" alt="" class="wp-image-453" /></div>
<p>Lite bilder från kvällen:</p>
<ul class="wp-block-gallery columns-3 is-cropped"><li class="blocks-gallery-item"><img src="http://foss-gbg.se/wp-content/uploads/2018/09/IMG_20180926_195436.jpg" alt="" class="wp-image-470" /></li><li class="blocks-gallery-item"><img src="http://foss-gbg.se/wp-content/uploads/2018/09/IMG_20180926_195435.jpg" alt="" class="wp-image-469" /></li><li class="blocks-gallery-item"><img src="http://foss-gbg.se/wp-content/uploads/2018/09/IMG_20180926_184400.jpg" alt="" class="wp-image-468" /></li><li class="blocks-gallery-item"><img src="http://foss-gbg.se/wp-content/uploads/2018/09/IMG_20180926_193814.jpg" alt="" class="wp-image-467" /></li></ul>
2018-09-28T12:00:13+00:00
-
Foss Gbg: Flytt av mailinglistan
http://foss-gbg.se/2018/09/flytt-av-mailing-listan/
<p>Servern som foss-gbg levt på hittills håller på att bli gammal. Därför kommer vi att flytta mailinglistan till samma server som <a href="https://www.foss-sthlm.se/">foss-sthlm</a> håller till på. Stort tack till Daniel och Haxx för hjälpen med detta.</p>
<p>Alla medlemmar från dagens lista kommer att få en inbjudan till att hänga med över till den nya. Du kan även hitta den <a href="https://cool.haxx.se/cgi-bin/mailman/listinfo/foss-gbg">nya listan här</a>.<br /></p>
<p>Baksidan med detta är att vi tyvärr kommer att tappa <a href="http://lists.pelagicore.com/pipermail/foss-gbg/">arkivet från den gamla listan</a> så småningom. Det nya arkivet kommer att leva på <a href="https://www.mail-archive.com/foss-gbg@cool.haxx.se/">mail archive</a>.</p>
2018-09-12T15:41:51+00:00
-
Foss Gbg: foss-gbg 2018-09: Running C programs bare metal on ARM using the GNU toolchain
http://foss-gbg.se/2018/09/foss-gbg-2018-09-running-c-programs-bare-metal-on-arm-using-the-gnu-toolchain/
<p>Det är dags för Septemberträffen. Vi träffas den 26:e September och denna gång pratar Jacob Mossberg om att köra C-kod direkt på en ARM. Som vanligt så avslutar vi med lightning talks.</p>
<blockquote class="wp-block-quote"><p>In this talk Jacob will demonstrate how to run a simple C program on an<br />
ARM Cortex M3 using the GNU development tool chain. He will examine the generated assembler code to come up with the minimal prerequisites that must be in place in order to run C code. He will go on and show how to fulfill those prerequisites using the linker and by writing some startup<br />
code. The presentation will finish up by making use of the GNU debugger<br />
to inspect the execution of the program.</p></blockquote>
<blockquote class="wp-block-quote"><p>Jacob has worked with embedded related projects in the automotive and<br />
telecommunication domains. His main interest is embedded development<br />
using C and C++. He also tries to stay up to date on Python. In his<br />
current project he tries to make the most of the Ruby programming<br />
language running on an embedded Linux device.</p></blockquote>
<div class="wp-block-image"><img src="http://foss-gbg.se/wp-content/uploads/2018/09/cybercom_logox2-150x150.png" alt="" class="wp-image-453" /></div>
<p>Värd för eventet denna gång är Cybercom Group som står för lättare förtäring och lokal. Biljetter hittar ni som vanligt på <a href="http://meetu.ps/e/FKsqR/tYjNr/f">meetup</a>.</p>
2018-09-03T13:56:02+00:00
-
Foss Gbg: 2018-08: Incompatible Timesharing System
http://foss-gbg.se/2018/09/2018-08-incompatible-timesharing-system/
<p>Första mötet efter sommaren löpte av stapeln hos Sylog. Kvällen huvudnummer var Lars Brinkhoff som pratade om och visade ITS – Incompatible Timesharing System.</p>
<div class="jetpack-video-wrapper"></div>
<p>Efter Lars så var det dags för lightning talks. Tre talks hölls. Jens var den som förbrett sig med slides, så det blev en film av det också.</p>
<div class="jetpack-video-wrapper"></div>
<p>Lite bilder från kvällen.<br /></p>
<ul class="wp-block-gallery columns-3 is-cropped"><li class="blocks-gallery-item"><img src="http://foss-gbg.se/wp-content/uploads/2018/09/IMG_20180829_174411.jpg" alt="" class="wp-image-437" /></li><li class="blocks-gallery-item"><img src="http://foss-gbg.se/wp-content/uploads/2018/09/IMG_20180829_175938.jpg" alt="" class="wp-image-439" /></li><li class="blocks-gallery-item"><img src="http://foss-gbg.se/wp-content/uploads/2018/09/IMG_20180829_184008.jpg" alt="" class="wp-image-438" /></li></ul>
<p>Stort tack till Sylog för lokal och förtäring.</p>
<div class="wp-block-image"><img src="http://foss-gbg.se/wp-content/uploads/2018/09/sponsor-sylog-300x225.png" alt="" class="wp-image-440" /></div>
2018-09-03T07:36:25+00:00
-
Mathias Klang: Systemet bakom spelautomater – En ständig förbättring
http://techrisk.se/systemet-bakom-spelautomater-en-standig-forbattring/
<p>Vi människor är på ständig jakt efter att ytterligare effektivisera och förenkla vår vardag, oavsett det handlar om städning i hemmet eller köpa saker över nätet. Detta har även gett en stor effekt på sättet vi spelar på kasino. När kasinospel väl introducerades till allmänheten var det i enkla former och mycket sköttes av mekaniska delar som gjorde så att de konstant behövde servas eller att spelet i sig var väldigt begränsat när det kommer till funktioner och utbetalning. Men ju större intresse de olika spelautomaterna fick, ju större anledning blev det till att effektivisera dessa och göra de mer tilltalande.</p>
<p>Denna utveckling har inte skett på ett kick utan har över många år slipats och förfinats. Även idag ser vi en utveckling som vi först inte trodde var möjligt. Denna utveckling kommer vi upplysa mer om i nedanstående sektioner.</p>
<p><img class="wp-image-111 aligncenter" src="http://techrisk.se/files/2018/08/spelautomaternas-utveckling.jpg" alt="spelautomaternas utveckling" width="415" height="276" /></p>
<h2>Datoriseringen var banbrytande</h2>
<p>När vi tittar bakåt i tiden så ser vi direkt en stor skillnad på hur teknologin bakom spelautomaterna har <a href="https://www.arcade-museum.com/game_detail.php?game_id=3398">utvecklats drastiskt</a>. I början var det enbart mekaniska delar som i symbios gjorde så att du kunde betala med mynt och starta spelet. Det var även denna mekaniska del som i slutändan betalade ut din vinst. Däremot utvecklades teknologin mot ett mer datoriserat håll och nu är möjligheterna oändliga för hur din spelautomat ser ut.</p>
<p>Genom att effektivisera de olika spelautomaterna med denna nya form av teknik gav de möjlighet att du kan spela enklare och utan kontanter. Detta gjorde även så att specialfunktioner fick ett helt nytt ansikte och många nya roliga bonusskärmar fick sig ett uppsving. Detta tillät även kunderna att få sig en inblick i hur spelautomaterna är värda att satsa sina slantar på genom att kunna se återbetalningsprocenten och hur de olika vinstlinjerna ser ut.</p>
<h2>Onlinekasino var ett naturligt steg i utvecklingen</h2>
<p>Även om datoriseringen av kasinon var ett stort tillägg till spelupplevelsen var det många som skrek för att åtkomsten av dessa var väldigt smal. Du var tvungen att åka in till ett kasino, om du hade turen att ha det i närheten. Detta gjorde att onlinekasino blev ett naturligt steg när det kommer till utvecklingen av kasinon. Åtkomsten till spelautomaterna och <a href="http://dubbelvinst.se/">de klassiska kasinospelen</a> var därmed ett klick bort och gjorde så att de olika spelbolagen kunde nå ut till så många mer kunder. Detta i sig har, enligt många, en negativ effekt på populationen då många fallit och blivit spelberoende. Det är därför det alltid är rekommenderat att ha en budget och inte spela för pengar man inte har.</p>
<h2>Vad är nästa steg för kasino?</h2>
<p>Detta är självklart svårt att spekulera i, men det finns en viss riktning som kittlar mer än andra. Den riktningen som tros ligga närmast är virtuella kasinon. Att sätta sig in i en virtuell verklighet där du får chansen att uppleva atmosfären av ett kasino men i bekvämligheten från din favoritplats i soffan. Detta gör även att du inte behöver klä upp dig enligt klädkoder som många större kasinon har utan du kan spela exakt som du är.</p>
<p>Vad vi säkert vet är att utvecklingen kommer fortsätta och vi är spända på hur resultatet kommer bli.</p>
2018-08-12T12:19:29+00:00
-
Foss Gbg: foss-gbg 2018-08
http://foss-gbg.se/2018/07/foss-gbg-2018-08/
<p>Vi drar igång foss-gbg efter sommaren med en kväll om ITS – Incompatible Timesharing System. Lars Brinkhoff talar om:</p>
<blockquote><p>MITs operativsystem ITS användes på deras PDP-10 stordatorer från 1967 till 1990. Det har påverkat många andra operativsystem och lade grunden för rörelsen kring fri mjukvara. Jag tänker berätta om dess historia och utveckling, samt demonstrera några program.</p></blockquote>
<p>Lars Brinkhoff är intresserad av Emacs, Lisp, Forth, 68000, och PDP-10.</p>
<p>Det kommer även finnas tid för lightning talks och mingel.</p>
<p>Lokal och enklare förtäring kommer från Sylog. Sylog är ett konsultbolag inom systemutveckling, teknik och IT. Våra konsulter arbetar i spännande projekt med senaste teknikerna, såsom autonoma fordon, artificiell intelligens, molnbaserade tjänster och mycket annat. Vi strävar alltid efter nära och långsiktiga samarbeten. Genom att vi förstår våra kunders mål, utmaningar och omvärld blir vi en stark partner inom både produkt- och systemutveckling. Vi har cirka 500 konsuler i uppdrag och finns på orterna Göteborg, Stockholm och Linköping.</p>
<p>Biljetter finns numer på <a href="https://www.meetup.com/foss-gbg/events/253297675/">meetup</a>.</p>
2018-07-31T16:02:45+00:00
-
Foss Gbg: foss-gbg and meetup
http://foss-gbg.se/2018/07/foss-gbg-and-meetup/
<p>Since we started back in 2013 we’ve been using Eventbrite for tickets management. This has helped up managing tickets and orders. However, we’ve gained very few new members through Eventbrite and to me, that is one of the main use-cases of using an event aggregation site.</p>
<p><img class="alignright size-thumbnail wp-image-415" src="http://foss-gbg.se/wp-content/uploads/2018/07/Meetup_Logo-150x150.png" alt="" width="150" height="150" />For that reason we’re shifting to <a href="https://www.meetup.com/foss-gbg/">meetup</a> for the fall, as it seems to be able to reach more potential members. Feel free to join the group to be first in line for the next meeting.</p>
<p>And don’t worry about change – this page, as well as the mailing list will still be used. However, meetup will be used for ticket management.</p>
<p>I hope that this will strike a balance between easy of access for visitors and convenience for organizing events. Let’s see during the fall!</p>
2018-07-27T08:39:56+00:00
-
Mathias Klang: Så har spelen förändrats med Internet
http://techrisk.se/sa-har-spelen-forandrats-med-internet/
<p>En gång i tiden så var spel samma sak som en träff med vänner eller ett besök på ett casino. Bordsspel har alltid varit populära och ses ofta som en nyttig aktivitet för familjer. Casinospel har inte alltid samma goda rykte. Samtidigt som proffs på poker och blackjack kan beundras så riktas det en hel del kritik mot de som lägger pengar på slots och på andra turspel. Spelen och vår syn på dem har förändrats stort sedan Internet blev en del av vår vardag.</p>
<h2>Då Internet först blev ett faktum</h2>
<p>När Internet först blev ett faktum så var det få som insåg hur nätet skulle bli ett med våra liv. 1995 så satt <a href="https://www.youtube.com/watch?v=6VfZsoMZEdg">Alexander Bard i TV4s nyhetssoffa</a> och sade saker om Internet som få då trodde på. Bara en sådan sak som att läsa tidningen på en skärm, det lät då tveksamt. Men Bard fick rätt. Och vem föredrar att läsa tidningen i pappersform då allt det du vill veta finns på din smartphone. Du behöver ju inte ens läsa då informationen även finns som video. Det är egentligen ett under att <a href="https://www.resume.se/nyheter/artiklar/2015/11/05/papperstidningar-borta-inom-5-10-ar/">papperstidningarna</a> fortfarande finns kvar!</p>
<p>Spelen har också påverkats enormt av Internet. Inte bara för att man numera kan spela direkt på skärmen i casinon online. Ta en sådan sak som skraplotten som också är gjord av papper. Den finns numera på nätet i casino och det är hur enkelt som helst att spela. Men du slipper smulorna då du skrapar och så får du ljud och animationer som ger mer underhållning.</p>
<h2>Mjukvara som skulle laddas ner</h2>
<p>De första nätcasinona var tämligen enkla. Spelutvecklare som Microgaming tog fram mjukvara som skulle laddas ner till datorn. Om du hade Mac så var det inte så troligt att du skulle kunna satsa på spelen. Men så kom Flash och då förändrades saker och ting. Med Flash så kunde alla som hade en webbläsare vara med och spela. Fast det fanns många kritiska. Flash-spelen ansågs inte vara lika bra som de man laddade ner. På grund av detta så var det länge så att spel direkt online inte ansågs ge samma kvalitet som spelen som laddades ner.</p>
<h2>Bättre grafik och effekter</h2>
<p>Med tiden så utvecklades tekniken för <a href="http://gratisonlinecasino.se/">spel direkt online</a> via webbläsaren. Det var en nödvändighet inte minst med tanke på hur folk använder sina mobiltelefoner. Idag så är det få som vill sitta och vänta på ett spel som ska laddas ner och installeras i mobilen. Du vill få spelet direkt i webbläsaren och det får du också med hjälp av HTML5-tekniken. Den här tekniken har gjort det möjligt för casinon att fungera lika bra på olika skärmstorlek. Därmed så kan ett webbcasino också kalla sig för mobilcasino utan att det krävs någon nedladdning av mjukvara.</p>
<p>Med förbättrad teknik så får vi också spel som är imponerande. Spelutvecklarna jobbar hela tiden med att skapa nyheter. Vi får fler bonuseffekter och så jobbas det med finesser som gör att ett slotsspel kan erbjuda olika spelare en individuell spelupplevelse trots att det rör sig om samma spel.</p>
<p><img class="wp-image-90 aligncenter" src="http://techrisk.se/files/2018/05/internetspel.jpg" alt="internetspel" width="380" height="253" /></p>
<h2>Säkerheten</h2>
<p>I och med att spel numera kan nås från dator och mobil så har det uppstått het diskussion omkring säkerhet och regler. I Sverige så får man ju inte öppna landbaserade casinon hur som helst men på nätet så går det bra. Det är fullt lagligt för svenskar att spela online på sajter som har sina servrar inom EU. Detta betyder också att du inte behöver betala någon vinstskatt. Säkerheten för transaktioner av pengar och information online är idag mycket bättre än vad den var då nätet en gång lanserades och det blir bara bättre. Det finns de som hävdar med bestämdhet att det är mycket säkrare att använda kreditkort online än i en vanlig butik.</p>
<h2>Interaktivitet online</h2>
<p>Det märks att många casinon jobbar med interaktivitet och det är säkert något som vi kommer att få se mer av. Redan från start så har spelsajterna lagt stor fokus på att ge en levande upplevelse som liknar den du får i ett landbaserat casino. Med hjälp av chatt och live stream sändningar så får casinot bättre kontakt med spelarna som känner sig tryggare och även har roligare runt bord som är levande och aktiva.</p>
2018-05-31T13:55:42+00:00
-
Foss Gbg: 2018-05: Android, key signing and lightning talks
http://foss-gbg.se/2018/05/2018-05-android-key-signing-and-lightning-talks/
<p>Äntligen är foss-gbg igång igen! Under gårdagen träffades vi i <a href="https://www.luxoft.com/luxoft-overview/#sweden">Luxoft</a>‘s lokaler på Östra Hamngatan. Vi inledde med lite gemensam mat, innan <a href="https://twitter.com/thejohnnytk">Johnny</a> pratade om Android in Cars.</p>
<p><img class="aligncenter size-medium wp-image-404" src="http://foss-gbg.se/wp-content/uploads/2018/05/20180530_173721-300x169.jpg" alt="" width="300" height="169" /></p>
<p>Efter kvällens föreläsning fortsatte vi med ett <a href="http://www.cryptnet.net/fdp/crypto/keysigning_party/en/keysigning_party.html#traditional">key signing party</a> som bl.a. <a href="https://twitter.com/wto_">Tobsan</a> drog i.</p>
<p>Slutligen så var det dags för lightning talks. <a href="https://twitter.com/jeena">Jeena</a> passade att på att prata om sin uppkopplade knapp. Hela projektet finns på github: <a href="https://github.com/jeena/esp8266-button">esp8266-button</a>.</p>
<p><img class="aligncenter size-medium wp-image-410" src="http://foss-gbg.se/wp-content/uploads/2018/05/espbutton-schema-300x230.png" alt="" width="300" height="230" /></p>
<p>Därefter fortsatte <a href="https://twitter.com/platissolutions">Dimitris</a> som pratade om <a href="https://github.com/platisd/indoor-navigation-system">Indoor Navigation System</a>. Slidesen som visades går att hämta här: <a href="http://foss-gbg.se/wp-content/uploads/2018/05/INS-Kickoff-Event.pdf">INS Kickoff Event</a>.</p>
<p><img class="aligncenter size-medium wp-image-406" src="http://foss-gbg.se/wp-content/uploads/2018/05/20180530_194529-300x169.jpg" alt="" width="300" height="169" /></p>
<p>Nu är det dags för sommaruppehåll, men vi ses igen till hösten. Om du vill prata om något, lyssna på något eller bara diskutera så hörs vi på <a href="http://foss-gbg.se/kontakt/">mailinglistan</a>.</p>
2018-05-31T06:31:09+00:00
-
Foss Gbg: foss-gbg 2018-05
http://foss-gbg.se/2018/05/foss-gbg-2018-05/
<p>Vi kör ett foss-gbg innan sommaren. Den 30/5 så kör vi:</p>
<p>#1 Key signing<br />
#2 Talk: Android in Cars (30 minuter)<br />
#3 Lightning talks – registrering on-site</p>
<p>Luxoft står för lokal och enklare förtäring. Adressen är Östra Hamngatan 16 (vid spårvagnshållplatsen Lilla Bommen).</p>
<p>Gratis biljetter finns som vanligt på <a href="https://www.eventbrite.com/e/foss-gbg-2018-05-tickets-46012099428">eventbrite</a> – först till kvarn gäller.</p>
2018-05-11T13:39:29+00:00
-
Påvels blogg: LyX 2.3
http://pavel.frimix.se/2018/03/19/lyx-2-3/
<p><strong>Nyss</strong> damp det ner en ny version av <a href="https://www.lyx.org/" target="_blank" rel="noopener">LyX</a>. Det var länge sedan sist, men nu har mitt favoritprogram fått flera nya funktioner!</p>
<p>LyX är en dokumenthanterare. Det är till för oss som är lite för smarta för ett ordbehandlingsprogram men lite för dumma för att skriva i ren LaTeX. LyX ser nästan ut som ett ordbehandlingsprogram. Under ytan arbetar man dock i LaTeX. Det är ett utmärkt program om man arbetar med avancerad ordbehandling, skriver böcker eller vill ha ut snygga PDF-filer. Man fokuserar på innehåll och låter LyX ta hand om formatering.</p>
<p>I version 2.3 är den största nyheten (enligt mig) inbyggt stöd för BibLaTex. Tidigare fick man trixa för att få till det. Nu behöver man bara kryssa i några rutor. BibLaTeX är ett modernare sätt att göra referenslistor än gamla BibTeX.</p>
<p><div id="attachment_6774" class="wp-caption aligncenter"><a href="https://i2.wp.com/pavel.frimix.se/wp-content/uploads/2018/03/Biblatex.jpg"><img /></a><p id="caption-attachment-6774" class="wp-caption-text">Biblatex är ett modernt sätt att skapa referenslistor. I nya LyX är Biblatex inbyggt och man slipper trixa med LaTeX-kod.</p></div></p>
<p>Alla nya funktioner finns beskrivna <a href="https://wiki.lyx.org/LyX/NewInLyX23" target="_blank" rel="noopener">här</a>. </p>
<p><a href="http://pavel.frimix.se/?flattrss_redirect&id=6773&md5=f66921ef5d8b36bd96ae178c964bd15a" title="Flattr" target="_blank"><img src="https://i2.wp.com/pavel.frimix.se/wp-content/plugins/flattrss/img/flattr-badge-large.png?w=840" alt="flattr this!" /></a></p>
<p><a href="http://pavel.frimix.se/?flattrss_redirect&id=6773&md5=f66921ef5d8b36bd96ae178c964bd15a"><img src="http://pavel.frimix.se/wp-content/plugins/flattrss/img/flattr-badge-large.png" alt="Flattr this!" /></a></p>
2018-03-19T12:45:34+00:00
-
Påvels blogg: Kursiva titlar i Zotero
http://pavel.frimix.se/2017/11/06/kursiva-titlar-i-zotero/
<p><strong>Tyvärr</strong> finns det författare som vill snitsa genom att använda kursiv stil i artikel- eller boktitlar. Det är ett sätt att betona ord eller referera till andra texter. Det ställer till problem att formatera titlarna i referenshanterare.</p>
<p><div id="attachment_6769" class="wp-caption aligncenter"><a href="https://i0.wp.com/pavel.frimix.se/wp-content/uploads/2017/11/Screenshot_20171106_132933.jpg"><img /></a><p id="caption-attachment-6769" class="wp-caption-text">Detta är en av de bästa artiklar som någonsin skrivits. Hur formaterar man den delvis kursiverade titeln i Zotero?</p></div></p>
<p>Hur formaterar man sådana titlar i Zotero? Det finns inga knappar för kursiv stil eller andra formateringar.</p>
<p>Man får använda en mark-up sträng. kursiv stil inleds med <i> och avslutas med </i>.</p>
<p><div id="attachment_6770" class="wp-caption aligncenter"><a href="https://i2.wp.com/pavel.frimix.se/wp-content/uploads/2017/11/Screenshot_20171106_133038.jpg"><img /></a><p id="caption-attachment-6770" class="wp-caption-text">Genom att märka upp ord kan man formatera ord i Zotero</p></div></p>
<p>När man markerat texten förs den kursiva stilen över till ordbehandlingsprogram, urklipp eller export till BiBTeX.</p>
<p><div id="attachment_6771" class="wp-caption aligncenter"><a href="https://i2.wp.com/pavel.frimix.se/wp-content/uploads/2017/11/Screenshot_20171106_133243.jpg"><img /></a><p id="caption-attachment-6771" class="wp-caption-text">Titeln i LibreOffice. Överst refererad på vanligt sätt med Zotero. Därunder som titel i litteraturlista genererad av Zotero.Underst exporterat som urklipp. De kursiva formateringarna finns kvar.</p></div></p>
<p>Fetstil och andra stilar formateras med samma metod. Mer information finns <a href="https://www.zotero.org/support/kb/rich_text_bibliography" target="_blank" rel="noopener">här</a>. </p>
<p><a href="http://pavel.frimix.se/?flattrss_redirect&id=6768&md5=ecac2688264e2658b96c1b9f71e46bfd" title="Flattr" target="_blank"><img src="https://i2.wp.com/pavel.frimix.se/wp-content/plugins/flattrss/img/flattr-badge-large.png?w=840" alt="flattr this!" /></a></p>
<p><a href="http://pavel.frimix.se/?flattrss_redirect&id=6768&md5=ecac2688264e2658b96c1b9f71e46bfd"><img src="http://pavel.frimix.se/wp-content/plugins/flattrss/img/flattr-badge-large.png" alt="Flattr this!" /></a></p>
2017-11-06T12:46:24+00:00
-
Marcus Rejås: Leverantörsoberoende
https://blog.rejas.se/2017/11/02/2574/
<blockquote><p><em>Det här är en artikel som jag skrev 2009 som jag hittade på min dator. Jag tror dock aldrig att den blev klar eller publicerades. Tycker den är ok som den är och lika aktuell nu som då så här kommer den.</em></p></blockquote>
<p>Allt fler talar om leverantörsoberoende och minskande av inlåsningseffekter. Vi kan läsa om det i fackpress nästan dagligen. Men vad är då egentligen leverantörsoberoende och hur kan vi uppnå det?</p>
<p><span id="more-2574"></span>Att vara leverantörsoberoende innebär inte att man inte har några leverantörer utan tvärt om att man har många att välja på som kan leverera det man vill ha. Det skall vara enkelt att byta emellan dem och det skall inte märkas i verksamheten.</p>
<p>Många skriver att öppna standarder är viktigt för att uppnå leverantörsoberoende, det är sant, men det är långt ifrån allt. Jag anser att det inte ens är det viktigaste. Öppna standarder är viktiga för att kunna byta ut program och system samt för att kunna kommunicera med andra. Detta är nog så viktigt men bara en del av lösningen på gåtan leverantörsoberoende, det är snarare en lösning som gör att man kan bli <em>teknikoberoende</em>, vilket i sin tur underlättar för leverantörsoberoende men tar dig inte hela vägen. För att bli leverantörsoberoende måste man även kunna byta leverantör utan att byta ut sina system.</p>
<p>Leverantörsoberoende är ett pussel med flera viktiga bitar. De tre viktigaste tycker jag är att man har <strong>egen kompetens</strong>, använder <strong>fri programvara</strong>, och att man har <strong>flera leverantörer</strong> att välja på.</p>
<a href="https://blog.rejas.se/wp-content/uploads/2017/11/3HfBEu.png"><img class="wp-image-2576 size-large" src="https://blog.rejas.se/wp-content/uploads/2017/11/3HfBEu-1024x334.png" alt="" width="474" height="155" /></a>Tre viktiga pusselbitar för att uppnå leverantörsoberoende.
<h3>Egen kompetens</h3>
<p>Har man ingen egen kompetens i företaget så är det svårt att vara helt leverantörsoberoende. Man behöver inte besitta expertkompetens på alla områden men ju mer intern kompetens man har desto enklare är det att göra sig leverantörsoberoende och att ställa krav på leverantörerna. Även om man inte har intern kompetens kan man anse sig vara oberoende om det finns flera leverantörer som man lätt kan byta mellan.</p>
<p>Att bygga egen intern kompetens kan vara bra även ur andra synvinklar. Till exempel kan det ge mer positiva medarbetare om de får utbilda sig och aktivt lära sig de produkter företaget använder. Har man egen kompetens kan man dessutom välja att vara helt leverantörsoberoende och inte anlita externa resurser alls i det dagliga arbetet.</p>
<h3>Fri programvara</h3>
<p>Med sluten, icke-fri programvara kan man helt enkelt inte vara leverantörsoberoende. Man kan vara mer eller mindre leverantörsberoende beroende på hur bra programmen följer öppna standarder och beroende på hur lätta de är att byta ut. Eftersom ett icke-fritt program ofta styrs av ett enskilt företag så är man alltid beroende av det företaget och vad de väljer att göra med den produkt som används.</p>
<p>Många företag lever idag på att sälja fri programvara. Det är bra för det gör att användare blir mindre inlåsta. Men vissa företag blandar fri programvara med egna tillägg som inte är fria, detta är inte bra eftersom det ger inlåsningseffekter som vid första anblick kan missas. För att vara på den säkra sidan bör man använda produkterna från originalkällorna.</p>
<p>Som vi sett är fri programvara är en mycket viktig ingrediens i att bli leverantörsoberoende. För att fri programvara skall kunna leva måste den ha två saker: användare och utvecklare. Ju intressantare programvaran är desto fler leverantörer kommer att jobba med den. Användare och utvecklare kan vara företag eller individer och oftast är det en mix av de båda.</p>
<h3>Flera leverantörer</h3>
<p>Det är svårt att stå ensam. Det är i dessa sammanhäng sällan bra att göra det. Men det är inte heller bra att vara beroende av en leverantör, som ju då i sin tur står ensam. Vad händer om den leverantören helt plötsligt gör ett val eller en prioritering som inte gynnar er verksamhet?</p>
<h3>Dela för framtiden</h3>
<p>Att använda fri programvara gör att man på sätt och vis blir beroende av den. Denna beroendeställning är inte lika avgörande som att vara beroende av en leverantör men kopplingen finns ändå. Skillnaden är att nu är det du som styr.</p>
<p>Vad gäller de produkter du använder så är det bra för dig ju fler som använder dem och ju fler som använder dem på liknande sätt som du själv. Att vara ensam användare av ett övergivet projekt är ingen trevlig sits, även om den är relativt bra som det rör sig om ett fritt program.</p>
<p>Det ligger nu i ditt eget intresse att fler använder programmet och helst att de använder det på liknande sätt som dig själv. Därför är det viktigt att du delar med dig av dina erfarenheter och eventuella modifieringar av programmet i fråga. Det gagnar både dig själv och andra.</p>
2017-11-02T19:34:56+00:00
-
Påvels blogg: HP är död
http://pavel.frimix.se/2017/10/29/hp-ar-dod/
<p><strong>Jag</strong> har sorgen att meddela att min gamle vän och livskamrat HP är död. Han avled hastigt för någon vecka sedan. Dödsorsaken var bränt moderkort. Min bärbara dator och jag kom varandra nära och saknaden är stor.</p>
<p>Efter en sorgeperiod har jag nu skaffat en ny livskamrat, Lenovo, min nya bärbara dator. HP var en bra budgetdator. Den här gången satsade jag lite mer och köpte en maskin med aluminiumchassi, senaste generationen Intelprocessor och snabb SSD. Datorn går som en oljad blixt. Den är betydligt mindre och behändigare än gamle HP (som dock var smal och lätt jämfört med andra i sin generation).</p>
<p><div id="attachment_6765" class="wp-caption aligncenter"><a href="https://i1.wp.com/pavel.frimix.se/wp-content/uploads/2017/10/Screenshot_20171029_123721.jpg"><img /></a><p id="caption-attachment-6765" class="wp-caption-text">Det är många kärnor och trådar att hålla reda på! Allt tuffar på som tusan i Linux</p></div></p>
<h2>Bärbar med Linux?</h2>
<p>Jag undersökte möjligheten att köpa en bärbar dator med Linux förinstallerat eller en bärbar utan operativsystem. Hur jag än räknade hade jag fått betala mer för en dator med motsvarande prestanda jämfört med datorn jag köpte från en hemelektronikkedja. Ett tag funderade jag på att beställa en maskin från Spanien. Antal modeller med Linux är litet och jag hade fått kompromissa med tillval och konfiguration. Det beror på volymer, konkurrens och rabatter för bloatware tillverkarna lägger med på Windowsdatorer. Jag kunde välja mellan hundratals modeller. Trots att den inte är skräddarsydd motsvarar min nya dator tämligen exakt mina behov och önskemål.</p>
<p>Alla har en ekonomisk smärtgräns och jag bet en än gång i det sura äpplet och köpte en dator med ”förinstallerat” Windows. Det är synd och skam att en dator med ett gratis förstklassigt operativsystem ska vara dyrare och krångligare att köpa än en med ett sekunda system.</p>
<h2>Windows 10</h2>
<p>Eftersom jag ännu en gång betalat för Windows tänkte jag ännu en gång sätta upp en dualboot med Windows 10 Failed Creator Edition och Linux.</p>
<p>Windows är en mycket märklig upplevelse när man kommer från Linux. Det ”förinstallerade” operativsystemet behövde mer än en halvtimme att hosta igång. Redan då började Microsoft snoka och krävde namn, födelsedata och telefonnummer. Jag hittade på något som Storebror godkände.</p>
<p>Efter bara några minuter hade jag fått massor med reklam. Jag kunde:</p>
<ul>
<li>Köpa en prenumeration av McAfees säkerhetsprogram</li>
<li>Köpa en prenumeration av Microsoft Office med hot om att jag annars snart inte kommer att kunna arbeta i mina filer</li>
<li>Köpa mer utrymme på Onedrive</li>
<li>Eftersom Microsoft genast upptäckte att jag hade en reklamblockerare i webbläsaren erbjöds jag att köpa en reklamfri version av Outlook</li>
<li>osv</li>
</ul>
<p>Detta är sjukt!</p>
<p>Menyn var full med mer reklam och krims-krams. En del gick som tur var att ta bort. Efter omstart var den dock tillbaka (mina färdigheter i Windows är sannolikt för dåliga för att jag ska kunna ta bort saker permanent, var är terminalen? sudo nano /etc/modprobe.d/blacklist-ads.conf).</p>
<p>Droppen kom då jag lyckats starta Microsofts webbläsarnedladdningsverktyg och installerat Firefox. En barsk uppmaning blippade upp om att jag förväntas använda Microsofts skräp och inga riktiga program. Microsofts webbläsare skickar alla sökningar och webbläsarhistorik till storebror.</p>
<p>Varför måste jag godkänna att Microsoft kartlägger allt jag gör? De anser sig ha rätt till personuppgifter, mitt arbete, filer, surfvanor och kontaktmönster. Windows 10 är en spioncentral. Jag vill inte ha reklam och tillrättavisningar då jag arbetar.</p>
<p>Lenovo ville ha nästan lika långtgående befogenheter för att jag ska kunna påräkna support.</p>
<p>Jag fick nog. Jag insåg att jag inte har köpt en dator utan att jag har sålt mig till Microsoft. Efter en natts funderande insåg jag att jag inte kommer att kunna arbeta i Windows. Jag kommer bara att bli arg. De eventuella program och spel jag går miste om saknar jag inte. Extra hårddiskutrymme är mer värt än Windows.</p>
<h2>Tillbaka till Linux</h2>
<p>Jag brände senaste <a href="https://kubuntu.org/" target="_blank" rel="noopener">Kubuntu</a> till ett USB-minne, blåste disken, skapade en ny partitionstabell och installerade. Förhoppningsvis är Windows borta för evigt. Efter en kvart var Kubuntu igång. En ovetenskaplig undersökning visar att det fungerar bättre än Windows. Fläkten är tystare vilket rimligen måste betyda mindre belastning. Windows startade dock några sekunder snabbare. Kubuntu är dock fullkomligt överlägset som skrivbordsmiljö.</p>
<p>Nu har jag ett riktigt operativsystem, alla program jag behöver och fler därtill samt viktigast av allt: en dator som inte spionerar. Kostnad: 0 kr.</p>
<p>0 kr är inte riktigt sant. Jag ger tillbaka genom att översätta program och ibland donerar jag mindre summor till projekt jag uppskattar. Det finns en etisk skillnad mellan Windows och Linux som borde diskuteras mer. I Windows tvingas man acceptera allt som ett amerikanskt storföretag serverar. I Linux väljer man. Om man väljer att bidra blir system och program bättre.</p>
<p>Allt är dock inte frid och fröjd i Linuxvärlden. Den nya processorn har inte fullt stöd än. Jag måste ladda kärnan med en extra parameter. Drivrutinen till nätverkskortet bråkar vid avstängning. Det löste jag genom att installera senaste kärnan manuellt.</p>
<p>Sådana här ”fadäser” är vanliga då man installerar Linux på den allra senaste hårdvaran. Som erfaren Linuxanvändare löser jag det mesta snabbt. Nya användare kan bli skrämda. Det finns dock massor av information och hjälpsamma människor på Nätet. Poängen som man glömmer då man sitter och svär över buggar är att det i slutänden jag som ansvarar och styr datorn, inte tvärtom. När man benat ut problemen har man dessutom lärt sig en del och förstår lite mer om hur en dator fungerar.</p>
<p>Det största problemet som återstår är att få bort en erbarmlig klisterlapp med Windowsloggan. Det är dessutom estetiskt otilltalande att ha en felmärkt Supertangent.</p>
<p>Så nu sitter jag här, en olycklig Microsoftskattebetalare utan Windows men med en utmärkt dator med utmärkt Linux! </p>
<p><a href="http://pavel.frimix.se/?flattrss_redirect&id=6764&md5=8e61df19545e5268429ad67b0144c019" title="Flattr" target="_blank"><img src="https://i2.wp.com/pavel.frimix.se/wp-content/plugins/flattrss/img/flattr-badge-large.png?w=840" alt="flattr this!" /></a></p>
<p><a href="http://pavel.frimix.se/?flattrss_redirect&id=6764&md5=8e61df19545e5268429ad67b0144c019"><img src="http://pavel.frimix.se/wp-content/plugins/flattrss/img/flattr-badge-large.png" alt="Flattr this!" /></a></p>
2017-10-29T17:22:14+00:00
-
Påvels blogg: Sortera filer på mp3-spelare
http://pavel.frimix.se/2017/09/21/sortera-filer-pa-mp3-spelare/
<p><strong>Mitt</strong> senaste teknikköp är en mp3-spelare. Många har ersatt denna manick med mobiltelefoner. Mp3-spelare har dock många fördelar:</p>
<ul>
<li>Det är ingen telefon (man blir inte störd)</li>
<li>Om man glömmer den på gymmet eller tappar den har man inte förlorat halva sitt liv</li>
<li>Lång batteritid</li>
</ul>
<p>Ett vanligt problem är att låtar inte kommer i rätt ordning då man kopierar över dem från sin dator till spelaren eller dess minneskort. Jag tillhör den äldre generation som lyssnar på <em>album</em>. Det blir dessutom omöjligt att lyssna på ljudböcker om kapitlen kommer slumpmässigt. Det händer även om man numrerat låtar med 01, 02 osv.</p>
<p>Det beror på svagheter i det gamla filsystemet FAT som används av de flesta musikspelare. Förenklat sorteras filer efter den ordning de är kopierade till disken istället för i bokstavs- eller nummerordning. De flesta mp3-spelare har för dåligt inbyggt system för att kompensera för detta.</p>
<p>Man kan lösa detta med spellistor eller med att lägga samman filer. Det innebär merarbete.</p>
<p>I Linux fixar man det snabbast med programmet fatsort. I *buntubaserade program installerar man det med:</p>
<p><code>sudo apt-get install fatsort</code></p>
<p>Man ansluter mp3-spelare med USB. Därefter tar man reda på spelarens partitionsbeteckning. Det kan man bland annat göra med kommandot:</p>
<p><code>cat /proc/partitions</code></p>
<p> </p>
<p><div id="attachment_6758" class="wp-caption aligncenter"><a href="https://i1.wp.com/pavel.frimix.se/wp-content/uploads/2017/09/Partitioner.jpg"><img /></a><p id="caption-attachment-6758" class="wp-caption-text">Min mp3-spelare har partitionsbeteckningen sdf. Spelarens minneskort är sdg och partitionen sdg1. De kan ha andra beteckningar på andra system.</p></div></p>
<p> </p>
<p>Om man inte förstår resultatet kan man koppla bort musikspelaren och ge kommandot igen. Då ser man vilken enhet som saknas.</p>
<p>Därefter kör man fatsort på spelarens inbyggda minneskort. Det enklaste sättet är:</p>
<p><code>sudo fatsort -f /dev/sdg1</code></p>
<p> </p>
<p><div id="attachment_6757" class="wp-caption aligncenter"><a href="https://i2.wp.com/pavel.frimix.se/wp-content/uploads/2017/09/Fatsort.jpg"><img /></a><p id="caption-attachment-6757" class="wp-caption-text">Eftersom man kör fatsort med sudo måste man ange sitt lösenord</p></div></p>
<p> </p>
<p>sdg1 är mitt minneskort.</p>
<p>Färdigt! Nu ligger alla filer i nummer- och bokstavsordning på min spelare. Fatsort är ett mycket snabbt sätt att få ordning och reda på FAT-partitioner.</p>
<p>Om man lägger in nya filer måste man köra om fatsort.</p>
<p>Fatsort har vissa svagheter och man bör läsa manualen. Är ens filsystem skadat kan det skadas ytterligare. I manualen finns ytterligare sätt man kan använda fatsort. </p>
<p><a href="http://pavel.frimix.se/?flattrss_redirect&id=6756&md5=eac036ee574d7e6e00fb05feea72eb54" title="Flattr" target="_blank"><img src="https://i0.wp.com/pavel.frimix.se/wp-content/plugins/flattrss/img/flattr-badge-large.png?w=840" alt="flattr this!" /></a></p>
<p><a href="http://pavel.frimix.se/?flattrss_redirect&id=6756&md5=eac036ee574d7e6e00fb05feea72eb54"><img src="http://pavel.frimix.se/wp-content/plugins/flattrss/img/flattr-badge-large.png" alt="Flattr this!" /></a></p>
2017-09-21T10:45:39+00:00
-
Ubuntu.se: Linux gets blasted by BlueBorne too
http://www.ubuntu.se/content/1983-Linux-gets-blasted-by-BlueBorne-too
BlueBorne is a set of Bluetooth security holes that just keeps on hitting. Besides smartphones and Windows, it seriously impacts Linux desktops and servers.<br />
<br />
The security company <a href="https://www.armis.com/" target="_blank">Armis</a> has revealed eight separate <a href="http://www.zdnet.com/article/bluetooth-security-flaw-blueborne-iphone-android-windows-devices-at-risk/" target="_blank">Bluetooth wireless protocol flaws known collectively as BlueBorne</a>. This new nasty set of vulnerabilities have the potential to wreak havoc on iPhones, Android devices, Windows PC, and, oh yes, Linux desktops and server, as well. <br />
<br />
While BlueBorne requires
2017-09-14T15:56:00+00:00
-
Marcus Rejås: Public Money – Public Code
https://blog.rejas.se/2017/09/13/2488/
<p><a href="http://fsfe.org">Free Software Foundation Europe</a> startar idag ett <a href="https://publiccode.eu/">initiativ för att sprida information om fri programvara i den publika sektorn</a>. Inget nytt egentligen, vi har pratat om det länge och det finns flera äldre initiativ. Men detta är nytt, fräscht och snyggt.</p>
<p></p>
<p>Tummen up!</p>
2017-09-13T13:07:45+00:00
-
Ubuntu.se: Best KDE Linux Distributions For Your Desktop
http://www.ubuntu.se/content/1982-Best-KDE-Linux-Distributions-For-Your-Desktop
<img src="http://www.linuxandubuntu.com/uploads/2/1/1/5/21152474/best-kde-linux-distributions-for-your-desktop_orig.jpg" border="0" alt="" /><br />
<br />
<a href="https://www.kde.org/" target="_blank">KDE</a> remains one of the most <a href="http://www.linuxandubuntu.com/home/5-best-linux-desktop-environments-with-pros-cons" target="_blank">popular desktop environments</a> available for Linux users. KDE prioritizes aesthetics and modernity with a user-friendly computing experience. It also comes with a host of applications and features that complete the experience. But which <a href="http://www.linuxandubuntu.com/home/category/distros" target="_blank">distro</a>
2017-09-11T16:34:00+00:00
-
Ubuntu.se: How to Integrate KDE Connect with GNOME Shell
http://www.ubuntu.se/content/1981-How-to-Integrate-KDE-Connect-with-GNOME-Shell
KDE Connect provides an absolutely amazing convenience to Linux users who own an Android phone. It allows you to share files between the devices and view your notifications from your phone on your desktop. It even lets you send and reply to your text messages.<br />
<br />
There’s one drawback, though. What if you don’t <i>like</i> KDE? Fear not GNOME fans, there’s a great way to integrate KDE Connect seamlessly into your GNOME desktop. <br />
<br />
<b>Related</b>: <a href="https://www.maketecheasier.com/send-receive-sms-linux-kde-connect/" target="_blank">How to Send and Receive SMS on Linux with KDE Connect</a><br />
<br />
<b>Install KDE</b>
2017-09-10T15:54:00+00:00
-
Ubuntu.se: How To Dual Boot Linux Mint And Windows 10 [Beginner’s Guide]
http://www.ubuntu.se/content/1980-How-To-Dual-Boot-Linux-Mint-And-Windows-10-Beginner’s-Guide
<i><b>Brief</b>: This guide shows you <b>how to dual boot Linux Mint with Windows 10 </b>and enjoy both Linux and Windows together in one system.</i><br />
<br />
So you have decided to <a href="https://itsfoss.com/reasons-switch-linux-windows-xp/" target="_blank">switch to Linux</a>. Good decision! And if you chose to use Linux Mint, that’s even a better decision.<br />
<br />
Linux Mint is one of the <a href="https://itsfoss.com/best-linux-beginners/" target="_blank">best Linux distributions for beginners</a>. Using Linux Mint is fairly easy and installing Linux Mint is no rocket science either. In this tutorial, we’ll see <i><b>how</b></i>
2017-09-09T16:59:00+00:00
-
Ubuntu.se: How Long Do Solid State Drives Really Last?
http://www.ubuntu.se/content/1979-How-Long-Do-Solid-State-Drives-Really-Last
When large-scale flash storage first came to the consumer market as an alternative to conventional hard drives, the biggest concern (aside from price) was longevity. Tech fans had a pretty good idea of the general reliability of hard drives, but SSDs were still something of a wild card.<br />
<br />
But years later, the market for SSDs has matured considerably, and we’ve got a lot more data on…well, data. The good news is that SSDs are probably much more reliable than you think, and certainly at least as good as hard drives in terms of data retention and failure rates. The bad news is that SSDs tend to fail more often with age, and not with extended data reading and writing, as formerly predicted. <br />
<br />
That means
2017-09-06T17:46:00+00:00
-
Ubuntu.se: Ubuntu 17.10 Artful Aardvark Beta 1 is here
http://www.ubuntu.se/content/1978-Ubuntu-17-10-Artful-Aardvark-Beta-1-is-here
<img src="https://betanews.com/wp-content/uploads/2017/06/Aardvark_Ubuntu.png" border="0" alt="" /><br />
Ubuntu 17.10 should be available in October. With Canonical making GNOME the default desktop environment, and <a href="https://betanews.com/2017/04/05/canonical-killing-unity-for-ubuntu-linux-will-switch-to-the-superior-gnome/" target="_blank">killing the much-maligned Unity</a>, this will be the most exciting release in years. Quite frankly, the operating system had been feeling sort of stale lately, so a new default DE should shake things up. <br />
<br />
Today, the first official Beta of Ubuntu 17.10 becomes available. This pre-lease version of the operating system, codenamed
2017-09-04T18:51:00+00:00