Utfrågning

Patent

1. Känner du till att petitionen mot mjukvarupatent har över 123.000 underskrifter?

Ja, nu gör jag det.

2. Vad tänker du göra för att stoppa missbruket av patentsystemet?

Jag tänker lyfta frågan till diskussion såväl i EU-parlamentet som i fp-gruppen i riksdagen.

3. Kan du tänka dig att skriva på "Handlingsförslag och krav"?

Som lagstiftare är jag försiktig med att skriva under upprop eller liknande.

4. Hur kommer du att rösta i EU-parlamentet/riksdagen om direktivförslaget?

Just nu bereds detta direktiv. Inom den liberala gruppen har vi påbörjat en djupare diskussion. Innan vi är klara med vårt underlagsarbete i denna mycket svåra fråga är jag inte beredd att binda mig.

5. Tycker du att EPO överskrider de befogenheter som riksdagen överlåtit till dem?

Nej, inte enligt den diskussion som jag har fått.

6. Tycker du att EU ska inrätta ett eget demokratiskt kontrollerat patentverk istället för EPO?

Nej, det tror jag inte behövs. EPO:s sätt att arbeta kan däremot förbättras, inte minst vad gäller öppenhet och insyn.

Upphovsrätt

1. Kommer du att arbeta för att göra det olagligt att spela DVD-skivor med hjälp av fri programvara med öppen källkod när Sverige ska implementera European Union Copyright Directive (EUCD)?

Nej.

2. Var vill du dra gränsen mellan privatkopiering och piratkopiering?

Detta bestäms av två saker. Det första är de allmänna lagar som gäller, t.ex. konsumentköplagen för privatpersoner. Därutöver får företag ställa villkor i avtal som inte bryter mot konsumentköplagen, vilket till exempel innebär att rätten att reklamera en vara med fabrikationsfel inte får avtalas bort.

Däremot bör inte staten lägga sig i om företag ställer hårdare villkor än konsumentköplagen när det gäller t.ex. kopiering. Kopiering är inte ett nödvändigt villkor för att ta varan i bruk. Konsumenten har full rätt till varan utan att kopiera den, om det t.ex. gäller en film eller en CD.

Däremot är det viktigt att avtalsvillkoren som gäller är tydliga och kända vid köpet. Det duger inte att lägga andra villkor i en förseglad påse inuti en kartong och mena att avtalsvillkoren är ingångna om påsens försegling är bruten. Avtalsvillkoren ska vara tillgängliga före köpet, säljaren har en informationsplikt att det råder andra villkor än lagen stadgar och avtalsvillkoren måste kunna studeras. Annars gäller de inte.

3. Hur ställer du dig till att privatkopiering regleras med tekniska hjälpmedel?

Det är helt fritt för tillverkare att förse sina varor med tekniska åtgärder som försvårar kopiering, så länge det tydligt framgår för konsumenten vilka tekniska villkor som krävs för att kunna utnyttja varan. Om dessa krav inte är tydliga, är det skäl att häva köpet.

Konsumenten ska alltså inte behöva upptäcka i efterhand att det krävs särskild programvara, en viss standard eller andra tillbehör än som var känt vid köpet.

4. Vill du att administrationen av digitala rättigheter skall vara transparent för både konsumenter och producenter?

Ja, folkpartiet är positiva till att förenkla språket i licenser och avtalsvillkor och göra dem så tydliga som möjligt. Alla försök att införa nationella eller branschvisa språkliga standarder på området är bra, men företag ska fortfarande ha möjlighet att formulera villkor själva. Krav på att företagens villkor uppfyller respektive lands lagstiftning ska fortfarande finnas.

5. Skall tekniskt skydd av information ha högre juridisk status än upphovsrättsligt skydd?

Frågan är omöjlig att besvara som den är ställd. Tekniskt skydd och upphovsrättsligt skydd står inte i motsatsställning. Att sätta in mer svårforcerade lås i en bil, gör inte att äganderätten till bilen ändras, den blir varken svagare eller starkare för att ägaren eller tillverkaren har försvårat stöld.

Det upphovsrättsliga skyddet till t.ex. datorprogram, filmer eller spel är inte beroende av den tekniska lösningen i det medium produkten levereras. Det enda som kan inträffa, är att ett tekniskt skydd förhindrar att en konsument använder varan trots att han eller hon har skaffat sig den rättigheten genom ett köp.

Det inte annorlunda än andra tekniska problem. Om någon av misstag får en videofilm med NTCS istället för PAL, så är skillnaden teknisk, men med hänsyn till att standarden i Europa är PAL så har konsumenten rätt att förvänta sig en vara som uppfyller den rådande standarden om inget annat tydligt sägs.

Ansvaret ligger på producent och återförsäljare, men de har rätt att skapa vilka tekniska skydd och standarder de vill och marknaden avgör vilka som är acceptabla.

Standarder

1. Tycker du att offentlig förvaltnings hemsidor ska kunna läsas av alla (även blinda, med hjälp av talsyntes) genom följa W3C standard?

Ja, det är rimligt att ställa krav på offentliga förvaltningar att deras webbsidor ska vara läsbara för alla. Det bör finnas klara direktiv inte bara om att uppfylla W3C standarder, utan också hur annan information i t.ex. PDF-format eller strömmande bilddata hanteras.

Undantag måste dock kunna göras för att kunna utöka de tjänster som är tillgängliga, om det krävs av tekniska skäl. Grundregeln är att alla sidor ska vara tillgängliga och fullt läsbara med alla typer av aktuella webbläsare, och att material som kräver en annan teknisk lösning är tydligt utmärkt, med hänvisning för nedladdning av tilläggsprogramvara eller liknande.

2. Kommer du att se till att man i framtiden inte tvunget måste använda Microsoft Internet Explorer för att deklarera på nätet som man ofta måste när man ska göra bankärenden?

Ja, det är ett rimligt krav att ställa när myndigheter tar tjänster i drift. Men däremot inte alltid under försöksperioder. När myndigheter tar fram nya lösningar kan man medge att dessa har lägre tillgänglighet under tiden som tjänsten utvecklas och testas, men när den driftsätts ska kravet vara att det inte krävs någon särskild hårdvaru- eller programvaruplattform.

I några fall kan det dock krävas tilläggsprogramvara, antingen för att tekniskt kunna sköta överföring av information eller för identifiering och validering av certifikat med mera, och det kan vara rimligt att utöka tjänsteutbudet även innan dessa tekniska lösningar är tillgängliga för alla. Det viktiga är här att den sammanlagda servicenivån och tillgängligheten ökar. Ingen offentlig tjänst får kräva en viss teknisk standard som enda möjlighet att utnyttja den.

3. Tror du att e-Europe går att genomföra utan öppna licensfria och patentfria standarder på t ex ljud- och bildöverföring via nätet?

Ja. Att en teknisk standard skyddas av ett eller flera patent, behöver inte vara ett hinder mot att den används för en bred kommunikation i samhället. Telefon, teve och radio har alla byggt på patentskyddade uppfinningar, men de har trots det slagit igenom utan att det gett upphov till demokratiska problem.

Även om det är förenat med en kostnad för konsumenten att ha teve, telefon, radio eller prenumerera på en tidning, så är det en överkomlig kostnad. Och genom att många medier är tillgängliga för allmänheten kostnadsfritt på t.ex. bibliotek gör att vi har en grundläggande trygghet för att det demokratiska samhället inte inskränks.

Samma resonemang kan appliceras på standarder för överföring av ljud och bild via Internet. Att det finns tekniska patent behöver inte utesluta att produkten kommer i allmänt bruk, och så länge de demokratiska villkoren kan tryggas är det också förenligt med att det tas ut avgifter för nyttjande.

Fri programvara med öppen källkod

1. Tycker du att den programvara staten köper in ska använda filformat och filöverföringsprotokoll som alla kan använda utan avgift?

Det behöver inte vara ett krav att all programvara som staten använder har öppna, avgiftsfria filformat. Däremot ska all publik information vara tillgänglig på det sättet, om det är tekniskt möjligt. (Se svaret på fråga 2 under Standarder.)

2. Skulle du vilja dela ut en linuxdistribution till alla elever i skolan ungefär som i Norge?

Det är i alla fall inte aktuellt i dagsläget. Varje skola får avgöra vilka ändamål de har med programvaran de använder. Om det är befogat att ge eleverna tillgång till Linux får skolan fatta det beslutet. Det är inte allmänt motiverat att införa det i samtliga skolor på någon nivå i Sverige för närvarande.

3. Tycker du att offentlig förvaltning ska använda fri programvara med öppen källkod?

Offentlig förvaltning ska upphandla programvara på affärsmässiga grunder. Det innebär att man inte ska fästa ovidkommande hänsyn till t.ex. tillverkarens procedurer eller liknande, eftersom det snedvrider marknaden. Det finns dock möjligheter att ställa affärsmässiga krav som inom ramen för vad som är tillåtet på olika sätt påverkar också sådana saker som om källkoden är öppen eller licensierad osv.

Det kan då handla om att precisera villkor för underhåll, service, uppdateringar och säkerhet. Dessa måste kunna anges så att det är öppet för alla tillverkare av programvaror att tävla om att bli antagna som leverantörer, men med en bättre kunskap hos kravställaren ökar precisionen i upphandlingsdokumenten och de fördelar som kan anses finnas med öppen källkod kan tas med i kravrekvisiten bättre än som kanske varit fallet hittilldags.

Är det befogat att premiera öppen källkod, så får det ske genom att man ställer sådana tekniskt neutrala krav där öppen källkod erbjuder tydligt påvisbara fördelar. Det får inte ske på något annat sätt.

4. Tycker du att offentlig förvaltning ska beställa fri programvara med öppen källkod?

se svar 3. ovan

5. Tycker du att offentlig förvaltning ska utveckla fri programvara med öppen källkod?

se svar 3. ovan